Två besvikelser på en månad sporrar
I valet 2006 kryssade jag enligt följande:
Riksdag Solveig Ternström, plats 1
Landsting Regiana Hortin, plats 2
Kommun Helen Törnqvist, plats 7
Av tre kryss har två inom loppet av en månad svikit Centerpartiet starkt. Det är i slutspurten av mandatperioden och nästan i brinnande valrörelse. Det är klart att jag är besviken. Solveig Ternström gick emot sitt eget distrikt i energiöverenskommelsen och dansade därefter en dag med Mona Sahlin. För Ternström jobbade vi i Centerpartiet i Västerort hårt under 2006. Vi gav henne ett guldkort in i riksdagen. Det var inte för Sahlins kollektivism vi jobbade.
Regiana Hortin och jag kom med i Stockholmscentern samtidigt, 2004. Hon har suttit i distriktsstyrelsen och i landstingsfullmäktige för Stockholmscentern under mandatperioden. Hon har haft sin chans. Idag diskuterar hon vår valplan med Sveriges Radio P1. Det var ju synd att hon inte deltog i det distriktsstyrelsemöte där vi fattade beslut om planen. Eller att hon inte tog sig an uppgiften hon hade 2007-08 i att arbeta aktivt på Järvafältet för att få med fler medlemmar med annan etnisk bakgrund. Jag är den förste att beklaga att vi har få personer av annan etnisk bakgrund på våra listor, men vi måste välja de som jobbar bäst för Centerpartiet, inte kvotera in folk på grund av ursprung. Med vår politik för förorten kan vi på sikt nå personer i förorterna. Jag tror på Diliar, Hidayet och Nizar. Men det tar tid att förstå politikens former! Den tiden måste man ge sig själv.
Jag ångrar inte mina kryss, för de folkvalda har varit bra i flera sammanhang. Men slutsatserna av mina felkryss är många:
Riksdag Solveig Ternström, plats 1
Landsting Regiana Hortin, plats 2
Kommun Helen Törnqvist, plats 7
Av tre kryss har två inom loppet av en månad svikit Centerpartiet starkt. Det är i slutspurten av mandatperioden och nästan i brinnande valrörelse. Det är klart att jag är besviken. Solveig Ternström gick emot sitt eget distrikt i energiöverenskommelsen och dansade därefter en dag med Mona Sahlin. För Ternström jobbade vi i Centerpartiet i Västerort hårt under 2006. Vi gav henne ett guldkort in i riksdagen. Det var inte för Sahlins kollektivism vi jobbade.
Regiana Hortin och jag kom med i Stockholmscentern samtidigt, 2004. Hon har suttit i distriktsstyrelsen och i landstingsfullmäktige för Stockholmscentern under mandatperioden. Hon har haft sin chans. Idag diskuterar hon vår valplan med Sveriges Radio P1. Det var ju synd att hon inte deltog i det distriktsstyrelsemöte där vi fattade beslut om planen. Eller att hon inte tog sig an uppgiften hon hade 2007-08 i att arbeta aktivt på Järvafältet för att få med fler medlemmar med annan etnisk bakgrund. Jag är den förste att beklaga att vi har få personer av annan etnisk bakgrund på våra listor, men vi måste välja de som jobbar bäst för Centerpartiet, inte kvotera in folk på grund av ursprung. Med vår politik för förorten kan vi på sikt nå personer i förorterna. Jag tror på Diliar, Hidayet och Nizar. Men det tar tid att förstå politikens former! Den tiden måste man ge sig själv.
Jag ångrar inte mina kryss, för de folkvalda har varit bra i flera sammanhang. Men slutsatserna av mina felkryss är många:
- Det är inte säkert att du är mest kompetent eller ideologiskt övertygad för att du är kvinna.
- Att ha liten föreningsvana är en brist i politiska sammanhang. Man kan kompensera det genom att skaffa sig en mentor, genom att vara säker på vad som förväntas och genom att jobba hårt. Du behöver dock stöd runt omkring dig i form av personer som du kan samarbeta med. Du måste vårda dina samarbeten.
- Det är lätt att skapa sitt eget utanförskap. Genom att ställa sig utanför. Genom att se sig själv som annorlunda. Genom att inte ta in information. Genom att utebli från möten och riksdagsgrupper.
- Att du tycker om en person som människa behöver inte betyda att han/hon kommer göra ett bra jobb som folkvald. Jag tycker verkligen om både Solveig och Regiana. Fortfarande. Jag önskar dem lycka till i det privata.
Etiketter: Centerpartiet, Solveig Ternström, Stockholmscentern, utanförskap
Skrivet av Helen Törnqvist klockan 08:53
12 Comments:
Jag hörde Regiana (Regina?) på radio i morse. Om valplanen sa hon att hon kände sig utanför eftersom Stockholmscentern satsar på rika innerstadsbor och hon själv inte kom upp i de fastställda 400.000 kronorna i årsinkomst och dessutom bodde i förort.
Men oavsett detta: begränsningen av kampanjresurserna till höginkomsttagare i innerstan som är intresserade av bl a segling (!) ... jag tror att det kommer att förändra Stockholmscentern. Ska bli intressant att få se vad det ska bli för ett slags parti av centerpartiet. Jag utesluter ingen utveckling. Det kan bli vad som helst. Vilket skydd finns det t ex mot auktoritära tendenser? Satsning på välavlönade kan leda till ringaktning för oss andra. Hur kommer ett så tydligt "de rikas centerparti" att förhålla sig till de mindre rika? För nu måste ni hålla er till en rikemansprofilering.
Hej Erik. Stockholmscentern är en demokratisk organisation där vi i styrelsen fattar beslut på föreningstekniska grunder, som i andra föreningar och partier. Jag ser prioriteringen snarare som geografisk än som fokus på vilken inkomst någon har. Att vi skulle ringakta "oss andra" (där jag själv ingår) kan ju inte stämma då vi jobbar för människors lika värde och rättigheter, för att slopa LAS till förmån för unga och invandrare som ännu ej kommit in på arbetsmarknaden. Och när det gäller hemlösa och missbrukande har vi också en stark politik för att få de att kunna leva sina drömmar och känna ett människovärde igen. Mvh Helen
Hej igen, Helen.
Det som fick mig att fundera var hur politiska partier utvecklas. Jag håller just nu på och läser en bok om Mussolini. Där beskrivs hur fascistpartiet förändrades. Under de första åren stod partiet socialisterna och syndikalisterna nära, ville ha en demokratisk författning, stödde kvinnlig rösträtt osv. Men när nya grupper av medlemmar och väljare tillkom förändrades det ideologiskt indifferenta partiet gradvis till det som vi idag menar med ordet "fascism". Utan jämförelser i övrigt, och med respekt för ditt påstående att centerpartiets prioritering snarare är geografisk än med fokus på inkomst, vill jag nog ändå ställa frågan om hur Stockholmscentern kommer att förändras av att partiet så entydigt tar ställning för dem med över 400.000 kr i årslön. En del kommer att falla ifrån - som vi redan har sett - men andra, nya kommer att ansluta sig. Vilka förändringar leder det till?
Jag tror att även ett ännu mera förborgerligat centerparti (dvs ett parti som bara satsar på folk som har över 400.000 kr i årslön) kommer att arbeta för "människors lika värde och rättigheter". En sådan paroll kommer aldrig att avskaffas, för den har inte så mycket att göra med den faktiska politiken eller vilka utvalda skikt av befolkningen man vill satsa på.
Godmorgon. Självklart påverkas ett parti av de värderingar, kunskaper, erfarenheter och livssituationer medlemmarna har. Det är inte konstigt att vi brinner för hem- och konsumentkunskap som ämne, då vi har flera kunniga hushållslärare i vår aktiva medlemskår.
Att vi vill ha en platt och rättvis skatt handlar om att vi vill att det ska vara lätt att spara till att tex starta ett företag. Att inte flit ska bestraffas. Dessutom menar vi att människan ska ha så mycket makt som möjligt över sin egen vardag, dvs sina pengar.
Jag lovar att ha ditt hålla ditt höjda varningens finger i bakhuvudet. Mvh Helen
Hej, Helen. Texten nedan skrev jag som kommentar till Per Ankersjö i samma fråga. Tyckte att det kunde vara intressant för dig också att läsa (om du skulle missa det på "Stockholm enligt Ankersjö").
---
Det är varken underligt eller klandervärt, det Stockholmscentern gör. Jag tycker dock att Per i sina kommentarer blandar ihop åsikter med målgrupp, men nog resonerar centerpartisterna i Stockholm ändå ungefär enligt följande: den väljargrupp som borde attraheras mest av c-politiken är högavlönade innerstadsbor, alltså är det där vi ska satsa för att få mest utdelning. Låter som en vettig taktik, tycker jag (att ha en taktik är inget fel, alla partier har och måste ha en taktik).
Det man däremot kan säga är att också Stockholmscentern kommer att påverkas av sin egen taktik. När man så tydligt indefinierar och utdefinierar sina potentiella väljare träder snart nya medlemmar in samtidigt som andra lämnar. Efter att ha skaffat sig liberala åsikter har centerpartiet nu också börjat tillägna sig ett nytt klassmedvetande. Däri kan ligga en viss dramatik om utvecklingen fortsätter i samma riktning.
Hej Erik. Det låter tryggt att höra att du även följer Pers blogg. Det är roligt att folk är så intresserade av vår målgruppsanalys, när den nu hamnat på agendan. Men det blir ju lite märkliga resonemang när inte övriga partiers målgruppsanalyser är "outade". Dessutom inte övriga års analyser eller analyser av vår nuvarande medlemskår/väljargrupp, vilket gör hela jämförelsefrågan rätt irrelevant. Mvh Helen
Kloka tankar där, Helen. Tidigare valårs eventuella målgrupper kan ge en exaktare bild av centerpartiets utveckling, men jag vågar nog trots det påstå att välbeställda personer i innerstan inte specifikt varit föremål för partiets ömma omsorger förut. Jag ser det som en förändring av partiets klasskaraktär (som har pågått länge men nu har blivit officiell). Målgruppen var dessutom spektakulärt och visuellt beskriven och stämde rätt väl med mediebilden av Stureplanscentern.
En anledning till att Stockholmscenterns vägar och stigar följs med stort intresse - om det är så - tror jag är att partidistriktet är ett helt nytt parti även om det har sitt ursprung i centerrörelsen.
Tack för ditt intresse. Det känns roligt att vara med i en modern rörelse där vi främst pratar politik och inte så mycket organisation, även om det är den som media tycks vara mest intresserad av :)
Jag menar att politik och organisation hänger ihop. Annorlunda uttryckt: består en organisation av arbetare kommer dess politik att påverkas av det. Om centerpartiets medlemsskara utgörs av höginkomsttagare i innerstan kommer politiken att mer eller mindre uttrycka detta. Så därför vore det bra om båda sakerna diskuterades. Helhetstänkande, kan man kalla det om man vill.
Ja, centerpartiet är och förblir ett intressant parti (jag har som du kanske vet varit medlem i det en gång i tiden). Det finns en dramatik i c-partiet som saknas hos alla de andra partierna (på båda sidor om blockgränsen), en spänning som beror på partiets föränderlighet. På grund av den verkar centerpartiet ständigt vara ett nytt parti i varje generation. Och snabbast går det som alltid för bananflugorna i ungdomsförbundet. Stockholmscentern borde inte låta CUF ha för mycket inflytande på sin politik.
Självklart hör organisation och politik ihop. Men det är lätt att organisation tar överhanden. Det försöker vi låta bli i Stockholmscentern. Det är bra att CUF har stort inflytande över politiken. De är inte bananflugor. De är framtiden. Mvh Helen
Bara ett förtydligande. Med bananflugor avsåg jag snabba generationsväxlingar. Om medlemmarna i en partiavdelning kan vara samma i tjugo år byts medlemmarna i ett ungdomsförbund ut mot helt nya kanske vart femte år. Det liknar bananflugan, tycker jag. Det var inte min avsikt att nedvärdera CUF på något sätt. Jag är i allmänhet mindre argsint än en del andra som kommenterar.
Hej Erik. Ja, du är mindre argsint än andra som kommenterar, så jag ska inte vara kort mot dig :) Men när man hackar på våra engagerade CUF:are som driver politiken framåt kan jag inte låta bli att stingsla till. I regel är ju medlemsgenomströmningen snabb i ungdomsförbunden, vilket är naturligt. Men den ideologiska linjen är ju klar. Jaså du har varit medlem? Har du möjligen släktband till Doris, min kära poetkollega? Ha en bra dag, önskar Helen.
Skicka en kommentar
<< Hem