Invandring och mångfald är en reurs
Marie Demker som är professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet och Södertörns högskola presenterar idag en undersökning om svenska folkets attityder till invandring. Den kallas SOM-undersökningen.
Man är mest positiv i storstäder, där man troligen också ser nyttan av mångfalden i större utsträckning än på landsbygden. Dessutom kanske man reser mer och möter andra kulturer för jobbets räkning.
Trenden bådar gott inför den arbetskraftsinvandring som kommer att krävas för att Sverige ska klara välfärden i framtiden. Det känns också tryggare med tanke på att ett samhälle med mångfald är starkare och mer stabilt än ett samhälle i enfald. Nu gäller det att jobba vidare för att få integrationen att fungera. Genom en mer flexibel arbetsrätt, bättre skolutbildning, grön sfi, bättre villkor för företagande och kapitalförsörjning. För det är på arbetsplatserna integrationen/mångfalden sker allra bäst och mest effektivt.
Man är mest positiv i storstäder, där man troligen också ser nyttan av mångfalden i större utsträckning än på landsbygden. Dessutom kanske man reser mer och möter andra kulturer för jobbets räkning.
Trenden bådar gott inför den arbetskraftsinvandring som kommer att krävas för att Sverige ska klara välfärden i framtiden. Det känns också tryggare med tanke på att ett samhälle med mångfald är starkare och mer stabilt än ett samhälle i enfald. Nu gäller det att jobba vidare för att få integrationen att fungera. Genom en mer flexibel arbetsrätt, bättre skolutbildning, grön sfi, bättre villkor för företagande och kapitalförsörjning. För det är på arbetsplatserna integrationen/mångfalden sker allra bäst och mest effektivt.
Etiketter: invandring, landsbygd, migration, storstäder
Skrivet av Helen Törnqvist klockan 07:18
23 Comments:
Vad är en reurs?
". Genom en mer flexibel arbetsrätt, bättre skolutbildning, grön sfi, bättre villkor för företagande och kapitalförsörjning. "
Mycket floskler blir det!
Hur kunde motsatsen till mångfald bli enfald? Tyckte jag läste att du var lärare. Enfald betecknar brist på genomtänkthet eller eftertanke.
”….ett samhälle med mångfald är starkare och mer stabilt än ett samhälle i enfald…. ” skriver du. Vad stöder du det på?
Om man studerar tillväxtekonomier är det främst de asiatiska som går framåt. De präglas INTE av mångkulturella experiment som det som pågår i Sverige.
Man läser vidare: "Eftersom mina föräldrar är egna företagare sedan 35 år tillbaka känner jag till företagarnas villkor."
Nu går ju inte företaget så väldigt bra visar det sig.
http://www.allabolag.se/5565486353 även om det säkert ger en skaplig utkomst åt de 3 som är anställda. Men man undrar då hur många av der tre anställda som är invandrare? Kanske är det för få invandrare anställda?
Du kan väl se Perennfirman som en modell av Sverige. Fråga dina föräldrar varför de inte anställer en somalier eller två. Jag tror dom säger ”vi har inte råd”. Är det i så fall ett exempel på den ”enfald” som du visar upp i sitt inlägg där du ju staplar upp politiskt korrekta floskler som om det vore ett självändamål.
Sist, de senaste uppgifterna talar ju MOT att vi behöver massinvandring för att klara välfärden. Hälften av köttberget har ju redan pensionerats och vi har 300.000 arbetslösa, varav 100.000 är utlandsfödda. Behöver vi verkligen fler somalier, irakier och afghaner?
Ditt inlägg andas brist på genomtänkthet (eller eftertanke).
Hej. Tack för era kommentarer. U: Jag beklagar att jag inte hann korrekturläsa. Det ska stå resurs. Sivan: Jag utvecklar gärna de politiska förslagen om du är intresserad. Alexander: En av fyra läkare är utlandsfödd.
Med personer med andra erfarenheter och kompetenser än de som redan finns på arbetsplatsen blir den rikare.
När ett land får många immigranter från ett land ökar också handeln med deras hemland.
Något mångkulturellt experiment pågår inte i Sverige. Däremot måste människor få möjligheten att göra rätt för sig. Vi måste sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden för de som stått utanför och knackat på dörren.
Ang mina föräldrars företag skapar det just tre jobb, som du nämner. Det är ett litet företag. Med fler bärande småföretag i Sverige kunde vi få fler jobb. Tyvärr finns det få somalier där de bor. Och just inom gröna näringar behövs fler personer med annan etnisk bakgrund. Just därför föreslår Centerpartiet grön sfi som ska intressera för ett jobb inom gröna näringar. Mvh Helen
Sivan, jag håller inte med. Orden som Helen Törnqvist använder står för hennes speciella politiska frågor så att det bakom varje ord finns ett innehåll. En floskel däremot är ett ord utan innehåll. Men Helen är ändå lysande på att få alla sina förslag - även de mest högervridna - att låta varma och goda.
1) Att en av fyra landstingsanställda läkare är utlandsfödd innebär att de som styr i riksdagen totalt misskött utbildningen av läkare. Många av dessa läkare skulle nog behövas i hemländerna.
2)Du skriver "Med personer med andra erfarenheter och kompetenser än de som redan finns på arbetsplatsen blir den rikare." Det var inte svar på min fråga, det är ett TYCKANDE. Och menar du med "rikare" att man tjänar mer pengar, eller att det bara blir lite mysigare på nåt vis.
3) Jag vill påstå att det faktiskt pågår ett mångkulturellt experiment i Sverige. Mig veterligen har inget välfärdsland någonsin råkat ut för en så massiv invandring av kulturfrämmande personer. Vi vet inte vad resultatet kommer att bli. Än så länge ser det ju inte bra ut.
4) Vad för forskning eller utredning visar på behovet av personer med annan etnisk bakgrund inom de gröna näringarna?
Mvh
Alexander
Hej Alexander. Tack för din kommentar.
De utrikes födda utgör idag cirka 11,7 procent
av landets sysselsatta, men endast 4,2 procent av dem som är verksamma inom de gröna näringarna, står i Centerpartiets landsbygdsmanifest.
Att en av fyra läkare är utlandsfödd är en resurs då vi inte klarar välfärden utan utländsk arbetskraft.
Nettoinvandringen 2009 var 63 000 personer. Största invandringsgruppen var svenska medborgare dvs återinvandrare. Näst största gruppen var irakier.
Att mångfald ger konkurrensfördelar och berikar arbetsplatser vittnar arbetsgivare om:
http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/C59DCB235D78F0AFC1256C44005182A9/$File/PUB200209-006-1.pdf
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/invandrare-ger-vitamininjektion_2078917.svd
Av egen erfarenhet tycker jag att en arbetsplats där olikheterna är stora mellan arbetstagarna har lättare att hitta olika lösningar och tankesätt.
Vad menar du med kulturfrämmande? Det begreppet är för mig främmande. Kanada har 16 % invandrare och se på sina medborgare som resurser med kapacitet. Därför är också sysselsättningsgraden högre där för immigranternas del, jämfört med Sverige. Mvh /Helen
Men snälla rara Helen, du svarar ju inte på mina frågor. De länkar du skickade var 1) ett generaliserande och politiskt korrekt handlingsprogram från Svenskt Näringsliv och 2) en debattartikel av Linda Skugge dvs än mer TYCKANDE. Läser du aldrig vetenskapliga rapporter? Om du läste t ex The Political Economy of Immigration Policy av Giovanni Facchini och Anna Maria Mayda skulle du inse:
........ an inflow of unskilled migrants (relative to natives) will make all natives worse off, by causing a given level of redistribution to become more costly. ……………. If, on the other hand, an inflow of skilled migrants takes place, all the above effects are reversed. All natives will gain with migration through the welfare-state channel.
Slutsatsen är alltså: inflytt av (relativt sett) okvalificerad arbetskraft innebär förlust för alla utom inflyttarna. Inflytt av kvalificerad arbetskraft är lönsamt för alla. Ganska precis det som House-of-Lords-rapporten om invandringens plus och minus kom fram till något år innan. ALL migration är alltså INTE lönsam, vilket folk som du länge försökt slå i oss.
Och i oktober 2009 presenterade Jan Ekberg (professor i nationalekonomi vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning) sin rapport om invandringens effekter på den offentliga sektorn och sammanfattar:
Det finns inga starka offentligt finansiella argument för invandring. Argument finns för invandring av specialister och det finns skyddsargument för flyktinginvandring. Men effekterna av invandring som ett medel för att underlätta för välfärdssystemet att försörja en åldrande befolkning är små. En orsak är att invandringen ökar befolkningen, vilket ställer större krav på den offentliga sektorn, skriver Jan Ekberg och fortsätter: Om sysselsättningsgraden i befolkningstillskottet är som för utrikes födda boende i Sverige i dag, blir det negativa effekter......Om invandring ger positiv eller negativ effekt på de offentliga finanserna är således i hög grad en fråga om integration på arbetsmarknaden.
Kanada har en framgångsrik historik vad gäller immigranter. Men via sitt poäng-system väljer man ut välutbildade personer med arbetslivserfarenhet. Merparten av de invandrare som kommer till Sverige från Irak, Afghanistan och Somalia skulle aldrig komma in där. DÄRFÖR är Kanda framgångsrikt.
Och när man får klart för sig att förvärvsfrekvensen bland de senare anlända invadrarkohorterna ligger under de tidigare anlända, samt att bosättningstiden i Sverige INTE tycks ha något samband med sysselsättningsgraden, blir man ju mörkrädd. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_1950I02_BR_09_BE51ST0405.pdf
Om man inte blir det BORDE man bli det när man läser att hälften av migranterna till Borlänge är analfabeter.
Hej Alexander. Tack för din kommentar. Jag kan inte skriva under på den syndabocksbeskrivning av vissa nationaliteter som du har. Att söka asyl är en mänsklig rättighet. Men jag är för att andelen arbetskraftsinvandrare ökar.
"Om invandring ger positiv eller negativ effekt på de offentliga finanserna är således i hög grad en fråga om integration på arbetsmarknaden." skriver du.
Och därför ska turordningsreglerna revideras. Då kan också invandrare i högre utsträckning få göra rätt för sig.
En senare studie på OECD-länder, från 2007, visar att invandring bidrar till något minskad arbetslöshet bland den inhemska befolkningen under de första 3-5 åren, men att invandringens påverkan på sysselsättningen bland infödda sedan helt försvinner.
Hur många av invandrarna som arbetar beror till stor del på hur länge de varit i landet. Bland de som varit här i två år eller kortare var 22,1 % sysselsatta 2008, medan nästan 70 % av de som varit här i mer än 10 år var det. År 2007 var andelen utrikes födda bland samtliga sysselsatta 12 %. Samma år var andelen utrikes födda bland den totala befolkningen 13,4 %. /Mvh Helen
Hej igen, tack för dina svar även om du inte svarar på frågorna.
1) Att turordningsreglerna skulle förändra sitsen för personer utan adekvat utbildning/erfarenhet är naivt att tro, på gränsen till korkat.
2) Vilken OECD-studie talar du om? Länka tack.
3) Jag tror SCB har bäst koll på svenska data, men du ville visst inte läsa studien jag länkade till. Jag saxar: ... (man har) konstaterat att förvärvsfrekvensen bland de senare
anlända kohorterna ligger under de tidigare anlända, d.v.s. kurvorna är parallellförskjutna nedåt. Det andra är att kurvorna i stort sett är vågräta, d.v.s. bosättningstiden i Sverige tycks inte ha något samband med sysselsättningsgraden.
SCBs data talar alltså tvärt emot vad du påstår. De enda invandrare som avviker från mönstret är de som är så välutbildade att de får jobb på en gång. Men det vet vi ju att de är inte så många - och blir färre.
Kan du nu förklara för mig varför SCB har helt motsatt uppfattning än den du för fram?
Sist, du talar om att söka asyl är en rättighet. Men Sverige har ju valt att sänka ribban för vad som ska ge asyl. Detta menar jag är en katastrof för det svenska samhället - och för alla invandrare som redan kommit. Nu måste vi säga stopp (nästan) och bara släppa in kvotflyktingar. Istället kan vi vara generösa till folks närområden.
Hej Alexander. Vi tycks ha diametralt olika uppfattning. Den bygger säkert på olika erfarenheter och ideologisk inställning.
Att göra en mer flexibel arbetsrätt skulle innebära att det för arbetsgivarna blev lättare att anställa. Att rekrytera innebär en stor risk och företagen måste lättare kunna göra sig av med fel personer, men också personer vid arbetsbrist, samtidigt som de då kan våga rekrytera fler. Det gäller ju alla typer av arbetsgivare, oavsett det krävs välutbildad eller lågutbildad personal.
I en studie från 1992 utförd i USA och Japan drog forskarna slutsatsen att invandringen har en liten men positiv effekt på tillväxten. Av fyra andra studier gjorda i USA i mitten på 90-talet fann två en liten negativ effekt av invandring på BNP och två en liten positiv effekt.
Hänvisning till den OECD-rapport du efterfrågade: Jean, S. And Jiménez, M. (2007), ’The unemplyment impact of immigration in OECD countries’, Economics department working paper No. 563
Jag hävdar att vi måste ha arbetskraftsinvandring för att klara välfärden tex äldreomsorgen.
Mvh /Helen
Hej igen,
1) Om OECD-studien: Jag antar att du inte läst OECD-rapporten du åberopar särskilt noga. Du skrev "invandring bidrar till något minskad arbetslöshet bland den inhemska befolkningen under de första 3-5 åren, men att invandringens påverkan på sysselsättningen bland infödda sedan helt försvinner."
I abstracten står "While no significant long-run impact is found, an increase in the share of immigrants in the labour force is estimated to raise temporarily natives’ unemployment, over a period of approximately five to ten years."
Slutsats: Det du skrev stämmer inte alls med vad författarna till studien skriver. Du skrev "invandring bidrar till något minskad arbetslöshet bland den inhemska befolkningen". Studien säger att "invandring ÖKAR arbetslösheten bland den inhemska befolkningen". Kan du förklara varför du hävdar det motsatta till rapportförfattarna? Har du själv läst studien överhuvudtaget?
Under "Conclusions" skriver man: "Our
estimates do not find any permanent effect of immigration, measured as the share of immigrants in the
labour force, upon natives’ unemployment. An immigration inflow leaving unchanged the share of immigrants in the labour force does not even influence unemployment in the short run. Still, we find significant evidence of a transitory and delayed impact on unemployment of changes in the share of immigrants. The impact is weak when measured at the skill level: natives with skills most similar to those
of immigrants do not suffer from a strong rise in their unemployment rate relative to other categories of natives. At the aggregate level, however, the transitory impact may be substantial; its magnitude and duration largely depends on the persistence of unemployment shocks, and it may last between five and ten years.
Slutsats: Under förutsättning att andelen invandrare i befolkningen inte förändras orsakar invandring ingen ökad arbetslöshet. Men när andelen invandrare på arbetsmarknaden ökar kommer detta att leda till effekter som kvarstår i 5-10 år.
Jag frågar mig om inte den här studien ligger mer i linje med vad JAG förespråkar dvs ytterst stor restriktivitet med arbetskraftsinvandring - endast verkliga specialister dvs INTE fler städare och pizzabagare.
2) Att du åberopar studier från USA på 90-talet när det finns studier från UK och Sverige gjorda för ett par år sedan är pinsamt.
Forts.........
Forts....
3) Ang. Invandring som välfärdsräddare - Läs Jan Ekbergs rapport som jag nämnde ovan. Han sammanfattar:
Det finns inga starka offentligt finansiella argument för invandring. Argument finns för invandring av specialister och det finns skyddsargument för flyktinginvandring. Men effekterna av invandring som ett medel för att underlätta för välfärds systemet att försörja en åldrande befolkning är små. En orsak är att invandringen ökar befolkningen, vilket ställer större krav på den offentliga sektorn.Om sysselsättningsgraden i befolkningstillskottet är som för utrikes födda boende i Sverige i dag, blir det negativa effekter.
Till detta kommer att vi redan har pensionerat hälften av 40-talisterna - utan att ha arbetskraftsbrist. Tvårtom, vi har drygt 400.000 arbetslösa. Dagens Industri skrev nyligen om detta:
Många av jobb som 40-talisterna haft ersätts inte.
-Pensionsavgångarna sker i stor utsträckning inom områden där det råder övertalighet. Många tjänster rationaliseras i stället bort, säger Roger Vilhelmsson, nationalekonom på Arbetsgivarverket.
- Nu borde alla varningsklockor ringa för regeringen, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster. Hälften av 40-talisterna har redan pensionerats och vi har trots det 9% arbetslöshet.
Men det läser väl inte politiker för det stämmer inte med hur man vill att verkligheten ska vara.
Ifall din och min uppfattning beror på olika erfarenhet eller ideologi stämmer endast till viss del. Ideologiskt har vi mycket gemensamt, men min erfarenhet handlar om att bedöma fakta först och sen bedöma en åtgärd. Jag är ännu inte övertygad om att du ser saker likadant.
DU verkar inte läsa och ta ställning till de referenser du fått av mig, och allra värst du verkar inte själv ha läst de du sänder mig. Ändå hävdar du saker och ting.
Jag får känslan av att du har en massa argument i en handbok för partifunktionärer som du öser ur.
Oavsett detta är jag intresserad av en förklaring till de frågor jag väcker i punkt 1 samt även en förklaring till varför du tycker att vi behöver arbetskraftsinvandring när t ex Ekberg som studerat frågan tycker att den INTE behövs.
Ha en trevlig helg, hursomhelst.
A
Hej Alexander.
Den största skillnaden mellan dig och mig är att du tycks ha mycket tid att sitta och skriva kommentarer på min blogg, där jag har all min rätt att hävda saker och ting, så länge de inte bryter mot svensk lag. Jag uppskattar dock din – med visst undantag - hövliga ton och ifrågasättanden av fakta.
Du svänger dig med Jan Ekbergs namn ett flertal gånger. Hans studie har tydligen använts i otillbörliga syften. Men professor Ekberg har dementerat uträkningarna som du också gör:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/professorn-dementerar-utrakning_204809.svd
Ekberg skriver också så här i Rapport till
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi
2009:3: ”Rowthorn (2008) gjorde en
genomgång av ett stort antal studier för länder i Europa och
Amerika om påverkan på den offentliga sektorns finanser av hittills
förkommande invandring. Studien fann att effekten på den
offentliga sektorns finanser i allmänhet är liten. För de flesta länder
ligger den i intervallet plus/minus en procent av BNP. Utifrån
dessa resultat konstaterade Rowthorn att det generellt inte finns
några starka offentlig-finansiella skäl för eller emot ihållande
invandring.”
Ekberg skriver också att tack vare gruppens gynnsamma ålderssammansättning är invandrarbefolkningens andel av offentliga transfereringar lägre än dess andel av befolkningen.
När det gäller den demografiska utvecklingen kan jag åter luta mig mot Ekberg (2009) som menar att tack vare invandring kan åldersfördelningen stabiliseras. Du kan också läsa i en SOU om cirkulär migration om befolkningsökningen. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/14/67/77/60c3ebd9.pdf
Alla dessa åldrande personer kommer vilja konsumera och få hustjänster mm. Det handlar inte om att de behöver bli omhändertagna i äldreomsorg, utan det handlar om att konsumtionsmönstren förändras eller att konsumtionsvanor tas med ”upp i åren”.
Mvh /Helen
Hej igen och tack för ditt svar,
Men skulle du vilja vara så vänlig att svara på min första fråga i mitt förra inlägg dvs
1)
Det du skrev (om OECD-rapporten) stämmer inte alls med vad författarna till studien skriver. Du skrev "invandring bidrar till något minskad arbetslöshet bland den inhemska befolkningen". Studien säger att "invandring ÖKAR arbetslösheten bland den inhemska befolkningen". Kan du förklara varför du hävdar det motsatta till rapportförfattarna?
2) Om Ekberg. I SvD-artikeln du hänvisar till säger Ekberg om vad en Sverigedemokrat presenterat: "– De missuppfattar mig. Jag har talat om ungefär 40 miljarder per år. Med deras beräkningar kostar de infödda svenskarna 900 miljarder per år eftersom de glömmer att räkna med vad gruppen bidrar med i form av skatter."
Helen...jag har aldrig nämnt någon annan siffra än den Ekberg även i ”din” artikel nämner: Att invandringen kostar ca 40 miljarder per år.
3) Om Rowthorn. Du har delvis rätt om Rowthorn, men genom att bara välja vissa meningar förvanskas hans slutsatser. Ekberg skriver om Rowthorns studie:
”Hans slutsats är att positiv/negativ årlig effekt på den offentliga sektorns finanser är små och ligger för de flesta länder i intervallet plus/minus en procent av BNP vilket blir intäkten/kostnaden för den infödda befolkningen. Skillnader finns mellan högutbildade och lågutbildade invandrare. Högutbildade invandrare ger vanligtvis en tydlig positiv nettoeffekt på den offentliga sektorns finanser medan lågutbildade vanligtvis ger en negativ effekt. En positiv/negativ effekt motsvarande en procent av BNP ligger väl i linje med de resultat som vi fått för Sverige under efterkrigstiden. Från mitten av 1990-talet har dock den negativa effekten för Sverige varit något större.”
Av de cirka 70-80 tusen icke-svenska invandrare som kommer varje år räknas 5000 ha postgymnasial utbildning (ref dagens SvD). Invandringen består alltså mestadels av lågutbildade. Som invandringen sett ut de senaste 15 åren har den således inneburit en negativ effekt.
4) Du nämner sen ett uttalande av Ekberg ” tack vare gruppens gynnsamma ålderssammansättning är invandrarbefolkningens andel av offentliga transfereringar lägre än dess andel av befolkningen.”
Genom att lyfta citatet ur dess sammanhang får det en helt annan innebörd. Detta är exempel på ett närmast ohederligt sätt att argumentera. På sid 9 står att läsa:
”Enligt SCB:s sysselsättningsstatistik för 2006 var andelen förvärvsarbetande i ålder 20 till 64 år 57 procent bland utrikes födda vilket kan jämföras med 80 procent för infödda. För att nå ett noll-läge där ingen omfördelning sker måste andelen förvärvsarbetande bland utrikes födda vara 72 procent enligt modellberäkningarna. Förklaringen till att noll-läget inträffar vid lägre sysselsättningsgrad än för inrikes födda är invandrarbefolkningens, i detta sammanhang, gynnsamma åldersammansättning. Vid ytterligare förbättring av invandrarbefolkningens sysselsättningsgrad vänder riktningen i inkomstomfördelningen och det blir en intäkt för den infödda befolkningen.”
Forts......
Forts.....
5) Sen nämner du den demografiska utvecklingen. Du säger att du lutar dig mot Ekberg, men jag vet inte riktigt hur. När du använder lösryckta citat kan man ju få till vad som helst.
Du föreslår sen att jag läser rapporten om Cirkulär migration. Det ska jag göra. Men får jag be dig innan dess läsa de rapporter jag nämnt för dig och även läsa de rapporter du själv citerar ur - för Helen....du svamlar. Du verkar inte begripa, alternativt inte ta dig tid till att begripa, de sammanhang som författarna skriver om. Du plockar en mening här och en mening där som du tycker passar in. Det blir nån slags floskel-argumentation.
5) Som riksdagsaspirerande politiker vet du förstås nästan exakt hur stor Sveriges BNP är. I Ekbergs rapport, som du verkar försöka ge intryck av att ha läst står följande (också sid 9):
”I takt med att invandrarnas sysselsättningsläge försämrades minskade den årliga intäkten för att nå ett noll-läge i mitten/slutet av 1980-talet. Under 1990-talet övergick nettointäkten till en nettokostnad, dvs. en inkomstomfördelning från infödda till invandrare. Vid mitten/slutet av 1990-talet uppgick årskostnaden för infödda netto till 1,5 till 2 procent av BNP. Beräkningen i denna rapport visar på en årlig omfördelning från infödda till invandrarbefolkningen motsvarande 1,5 till 2 procent av BNP för år 2006.”
Om du nu behöver ett facit kan jag meddela att enligt detta kostar invandringen mellan 0,015*300 miljarder och 0,02*300 miljarder = 45-60 miljarder per år. Och har även gjort de senaste 10-15 åren.
Det du skriver på slutet om konsumtionsmönster är fritt tyckande från din sida. Det saknar underlag och får väl klassas som uttryck för din önskan – och det är ju helt ok. Verklighetsförankrat är det ju knappast att se som.
Men oavsett detta skulle jag gärna vilja får svar på min första fråga samt även veta varför du lyfter ut citat från sitt sammanhang. Du måste ju medge att de fall som jag beskrivit ovan inte är särskilt hederliga grepp. Jag hoppas at det inte är en teknik som sanktioneras av Centerpartiet.
Med vänliga hälsningar
A
Hej! Jag har inte tid att besvara din kommentar de närmaste dagarna. Jag återkommer vid tillfälle. Mvh Helen
Hej Helen,
nu har det gått 2 veckor. När får jag svar på mina frågor?
mvh
A
Hej Alexander. Förlåt att det dröjer. Jag håller på att kolla upp frågan med den sajt som jag tagit informationen från. Jag måste få tag på rätt person. Då krävs det att det är vardag. Sedan måste jag kolla och skriva ordentligt så du får svar. Då krävs en tom vardagskväll. Jag återkommer. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge :) Mvh Helen
Nu har det gått två veckor till dvs snart en HEL månad. Snart dags att svara???
Hej Alexander. Tack för ditt stora tålamod. Nu har jag talat med den person som hade gjort en översättning av studien, som jag tagit del av. Det visade sig att du har rätt i form av att "positive impact" som är en ekonomisk term, betydde det motsatta, nämligen att det blev lägre deltagande i arbetsmarknaden.
När det gäller min ohederlighet i argumentationen kan jag inte hålla med dig. Tyvärr är det så att tiden är alltför begränsad att hinna läsa alla studier eller sätta sig in i alla frågor. Du må tycka att jag är en usel debattör eller politiker. I grunden handlar det om värderingar, men givetvis också att lyssna till olika studier.
I kristider behöver vi nya idéer. När personer kommer till Sverige utifrån kommer nya idéer in och en marknad öppnas upp, då de nyanlända ofta har ett nätverk i det gamla landet.
Hur en person ska klara sig till exempel på arbetsmarknaden beror till största del på individens egna förutsättningar och inte på vart han eller hon bor. Hur många av invandrarna som arbetar beror till stor del på hur länge de varit i landet. Bland de som varit här i två år eller kortare var 22,1 % sysselsatta 2008, medan nästan 70 % av de som varit här i mer än 10 år var det. Därför gäller det att vi låter nyanlända jobba direkt och kombinera studier med praktik. Dessutom att vi förändrar arbetsrätten så att vi inte låser in folk, utan snarare får en mer flexibel arbetsmarknad. /Mvh Helen
Hej Helen, tack för ditt svar - och jag uppskattar att du ärligt medger att jag hade rätt på en av punkterna. Studerar du sen de andra kommer du att finna att jag har rätt även där.
Jag måste dock plåga dig med ännu en rättelse. Det du skriver om att sysselsättningen bland invandrare jämfört med tiden man varit i Sverige är också fel. Det är sant att fler som kom för många år sedan är sysselsatta, men man kan inte dra slutsatsen att det beror på hur länge man varit i landet - det finns ingen kausalitet i de parametrarna.
Läs SCB-undersökningen Invandrarnas sysselsättningsnivå över tiden: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_1950I02_BR_09_BE51ST0405.pdf
Där framgår att sysselsättningen år 1960 för män födda utomlands var lika hög som för män födda i Sverige. Men redan 1970 ”kan vi observera en antydan till att sysselsättningen för utrikes födda män är lägre än för inrikes födda”. Sedan beskriver SCB om några mycket viktiga iakttagelser:
- Efterfrågan på arbetskraft har helt ändrat struktur sedan 1970-talet. Det har påverkat sysselsättningsnivån för nyanlända invandrare på ett dramatiskt sätt.
- Den ekonomiska krisen i början 1990-talet slog hårt mot sysselsättningen och hårdast mot de utrikes födda. Nivån föll på fem år med 11 procent bland inrikes födda männen och något mer bland de inrikes födda kvinnorna. De utrikes födda drabbades av nästan tre gånger så stort fall i sysselsättningen under samma period.
- Sysselsättningsnivån för nyanlända har blivit lägre och lägre över tiden.
- Förvärvsfrekvensen bland de senare anlända invandrargrupperna ligger under de tidigare anlända bl a för att den svenska arbetsmarknaden efterfrågar en annan kompetens än den de arabisk/afrikanska invandrarna erbjuder.
Graden av integration hävdas ofta ha ett samband med hur länge man bott i Sverige. MEN SCBs undersökning visar tydligt att bosättningstiden i Sverige INTE tycks ha något samband med sysselsättningsgraden. Det som däremot gäller är att den som har utbildning eller erfarenhet som efterfrågas får jobb om de kan språket - andra får INGA jobb alls.
Det verkar alltså vara så att för varje decennium från 50-talet sjunker sysselsättningsgraden med ca 10% pga invandrarnas ökade miss-match med svenska arbetsmarknad: Från ca 80% till nuvarande knappt ca 40%. De grupper som idag kommer till Sverige utan grundskoleutbildning kommer ALDRIG att etablera sig på arbetsmarknaden. På 50-talet hade de haft en chans, men inte idag när knappt gymnasium räcker till.
Av 102.449 beviljade uppehållstillstånd 2009 var 20.863 pga "arbetsmarknad". Konventionsflyktingar uppgick till endast 1.804 personer. Resten dvs 80.000 personer skulle jag klassa som social migration. En stor del har inte ens grundskola och/eller gymnasium. För att dom ska få fäste på arbetsmarknaden måste vi vrida strukturomvandlingen tillbaka ett varv eller två. Det är fel väg att gå att gå från high-tech till low-tech.
Jag är helt för att vi ska ta emot konventionsflyktingar och när en arbetsgivare behöver kvalificerad personal ska det vara lätt att få arbetstillstånd.
Men merparten av vår invandring är en katastrof - för den är varken det ena eller det andra. EU-kommissionen har uppmärksammat detta: i september 2007 rapporterades att EU skiljer sig dramatiskt i jämförelse med USA: yrkesutbildade och akademiker väljer hellre att ta sig till USA eller Kanada medan EU har ett gigantiskt överskott av icke yrkesutbildade migranter.
Problemet är varken arbetsrätt eller sfi med eller utan praktik. Vi tar in för många med "fel" utbildning. Jag är rädd för att en stor del av dem som nu kommer löper stor risk att aldrig komma in i samhället och på sikt kommer att orsaka oerhörda sociala problem - av ett slag vi inte trodde skulle komma till Sverige. Se bara på gängkriminaliteten i Södertälje och Malmö. Det är en försmak.
Rättelse: Stycket som börjar med "Av 102.449 beviljade uppehållstillstånd 2009" ska istället lyda:
Av 102.449 beviljade uppehållstillstånd 2009 var 20.863 pga "arbetsmarknad". Konventionsflyktingar uppgick till endast 1.804 personer. Resten dvs 80.000 personer skulle jag klassa som social migration. En stor del har inte ens grundskola och/eller gymnasium. För att dom skulle få fäste på arbetsmarknaden skulle vi behöva vrida strukturomvandlingen tillbaka ett varv eller två. Men det vore väl ändå fel väg att gå: att gå från high-tech till low-tech.
Skicka en kommentar
<< Hem