Regeringen utsedd - nu kör vi!

Äntligen har statsministern läst upp sin regeringsförklaring och ministrarna har tillkännagivits.

Reinfeldt talade sig varm för tron på varje unik människa, som vill bidra och känna sig behövd, samt att vars och ens människovärde är lika stort. Han talade länge om skolan och lärarnas betydelse. Som kvitto till de väljare som övergett socialdemokraterna till förmån för moderaterna nämnde han rättvisa ett antal gånger, men även solidaritet.

Det var klokt av Reinfeldt att utöka regeringen så att inte de mindre partierna vingklipptes. Det är en stor poäng att lägga in integrationsministeriet i arbetsmarknadsdepartementet. Jag har drivit det tidigare, men då talade jag nog om Näringsdepartementet. Dessutom kommer Nyamko Sabuni med sin mångfaldskompetens att kunna bidra i Utbildningsdepartementet i egenskap av jämställdhetsminister.

Med Ulf Kristersson som socialförsäkringsminister får den frågan en nystart. Om man dessutom ser över vissa detaljer i socialförsäkringarna som Solveig Zander föreslår kan de förbättras.

Maud Olofsson leder givetvis Näringsdepartementet vidare. Eskil Erlandsson får ett utvidgat uppdrag på det nya Landsbygdsdepartementet. Därmed punkteras sossarnas eviga tjat om att vi inte gör något för landsbygden. Smart grepp. Däremot kräver det återigen att vi i Stockholmscentern driver frågor som påminner väljare och partiet självt om att Centerpartiets politik är bra för både stad och land. Där önskar jag att vi slipper börja om.

Andreas Carlgren fick förnyat förtroende på Miljödepartementet, vilket givetvis känns bra för oss på hemmaplan. Att arbeta med miljö är ett långsiktigt arbete och till stor del handlar det om relationer med andra länder. Dessa goda relationer kan Carlgren nu fortsätta odla för att höja målen för klimatarbetet. Dessutom blir det en del incitament för goda miljöval. Givetvis är det också härligt att Abir Al-Sahlani därmed är riksdagsledamot och Elisabeth Thand-Ringqvist förste ersättare.

De som känner Anna-Karin Hatt Alterå är glada över att se henne i ministerskaran. Jag har ingen åsikt om henne. Själv kan jag tycka att det är tråkigt att Åsa Torstensson - som gjort ett riktigt bra jobb att stå emot alla centerpartister som talar sig varma för just deras vägs utbyggnad - inte är kvar i regeringen. Är det någon som ska ha ett pris för enormt arbete är det Torstensson som fick sanera efter sossarnas infrastruktur-luftbubbla, samt hur hon arbetat hårt med att sätta igång vägarbeten. Men hårt arbete måste också kunna kommuniceras.

Äntligen börjar det bedrivas politik. Det parlamentariska läget är som det är. Det handlar nu om att blicka framåt, bedriva politik, tala med medborgare och media om det som uträttas, samt att blicka framåt och sätta nya mål, hitta nya lösningar på nya behov och problem som uppstår på vägen.

För att få ett Sverige där alla får växa och där en orubbad tro på individens förmåga råder krävs ett piggt och starkt centerparti. Vi gräsrötter i Stockholm är laddade, så nu förväntar vi oss det bästa av vår regering och riksdag, som vi kan stötta upp underifrån. I väntan på förhandlingar i kommun och landsting behövs det en laddad, regeringssugen skara som vill börja förbättra Sverige. Nu kör vi!

Johan Hedin, Stefan Bergström och Johan Pettersson bloggar.