Övervakningskameror i skolorna
Kameraövervakningen på skolorna är olaglig, menar Datainspektionen. Följande står att läsa i Utbildningsnämndens riktlinjer för trygghet och studiero som antogs 17 januari 2008:
"Övervakningskameror. Skolans rektor kan besluta om att installera övervakningskameror inomhus eller att varje elev ska ha passerkort inom skolans område. För kameror som sitter inomhus behöver inte skolan något tillstånd, men de måste med hjälp av skyltar upplysa elever och besökare om kamerorna. Kameror får bara sättas upp där det inte är allmän plats vilket innebär att de inte får sättas upp där besökande har rätt att gå för att hämta allmän handling. Personuppgiftslagen gäller. Det är viktigt att t.ex. tänka igenom övervakningens syfte och behov, hur länge materialet sparas och vilka som har tillgång till det för att klara ev bedömning från Datainspektionen. Skolor som vill sätta upp kameror utomhus, till exempel på skolgården, måste söka tillstånd hos länsstyrelsen. Åtgärderna ska användas främst för att förebygga skadegörelse, stölder och mobbning. Installering av övervakningskameror kan vara en del i ett utvecklat säkerhets- och trygghetsarbete och göra skolorna säkrare. Men teknisk utrustning får inte bli den enda lösningen. Åtgärderna behöver kompletteras med förebyggande arbete för trygghet och en god arbetsmiljö."
Som riktlinjerna anger är det inte någon lätt lösning att smälla upp en övervakningskamera. Att kolla vem på Tumba gymnasium som inte tar undan tallriken i matsalen känns som ett rejält övertramp. Snacka om att vuxenvärlden och den sociala kontrollen ger upp. Avtrubbningseffekten som Gräslund nämner i dagens artikel är en annan aspekt som förespråkar att övervakningskameran är en temporär lösning under en extra jobbig tid. När en övervakningskamera sätts upp ger också vuxenvärlden upp lite grand. Och det är ju det Lotta Edholm säger då hon blir intervjuad av DN. Kanske både Gräslund och Edholm har rätt. Övervakningskameror i skolan måste få sättas upp under en kort tid, som en del i ett åtgärdspaket där fokus ändå läggs på dialog och vuxennärhet, om kamerorna skyltas och integritetskonsekvensanalyser finns. I analyserna anges vilket syfte inspelningen har, vem som får titta på filmen, hur länge den sparas. Vilka positiva exempel finns från gymnasieskolor där lite skadegörelse sker? Vilka metoder använder de för att få eleverna att känna sig inkluderade med verksamheten och inte behöver förstöra? Vilka övriga metoder finns för att hindra ovälkomna gäster att starta bråk eller begå brott? Med en valfrihetsaspekt undrar jag vem som väljer att gå på en skola där man är övervakad 24-7 med 60 övervakningskameror. Kommer dessa gymnasieskolor att övervaka bort sig själva?
"Övervakningskameror. Skolans rektor kan besluta om att installera övervakningskameror inomhus eller att varje elev ska ha passerkort inom skolans område. För kameror som sitter inomhus behöver inte skolan något tillstånd, men de måste med hjälp av skyltar upplysa elever och besökare om kamerorna. Kameror får bara sättas upp där det inte är allmän plats vilket innebär att de inte får sättas upp där besökande har rätt att gå för att hämta allmän handling. Personuppgiftslagen gäller. Det är viktigt att t.ex. tänka igenom övervakningens syfte och behov, hur länge materialet sparas och vilka som har tillgång till det för att klara ev bedömning från Datainspektionen. Skolor som vill sätta upp kameror utomhus, till exempel på skolgården, måste söka tillstånd hos länsstyrelsen. Åtgärderna ska användas främst för att förebygga skadegörelse, stölder och mobbning. Installering av övervakningskameror kan vara en del i ett utvecklat säkerhets- och trygghetsarbete och göra skolorna säkrare. Men teknisk utrustning får inte bli den enda lösningen. Åtgärderna behöver kompletteras med förebyggande arbete för trygghet och en god arbetsmiljö."
Som riktlinjerna anger är det inte någon lätt lösning att smälla upp en övervakningskamera. Att kolla vem på Tumba gymnasium som inte tar undan tallriken i matsalen känns som ett rejält övertramp. Snacka om att vuxenvärlden och den sociala kontrollen ger upp. Avtrubbningseffekten som Gräslund nämner i dagens artikel är en annan aspekt som förespråkar att övervakningskameran är en temporär lösning under en extra jobbig tid. När en övervakningskamera sätts upp ger också vuxenvärlden upp lite grand. Och det är ju det Lotta Edholm säger då hon blir intervjuad av DN. Kanske både Gräslund och Edholm har rätt. Övervakningskameror i skolan måste få sättas upp under en kort tid, som en del i ett åtgärdspaket där fokus ändå läggs på dialog och vuxennärhet, om kamerorna skyltas och integritetskonsekvensanalyser finns. I analyserna anges vilket syfte inspelningen har, vem som får titta på filmen, hur länge den sparas. Vilka positiva exempel finns från gymnasieskolor där lite skadegörelse sker? Vilka metoder använder de för att få eleverna att känna sig inkluderade med verksamheten och inte behöver förstöra? Vilka övriga metoder finns för att hindra ovälkomna gäster att starta bråk eller begå brott? Med en valfrihetsaspekt undrar jag vem som väljer att gå på en skola där man är övervakad 24-7 med 60 övervakningskameror. Kommer dessa gymnasieskolor att övervaka bort sig själva?
Etiketter: integritet, övervakning

0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Hem