Integritet och kameraövervakning

Efter Tobias Gillbergs och min debattartikel om integritet och kameraövervakning på SVT debatt har det presenterats lite mer information i frågan. Sveriges Radio konstaterar att antalet övervakningskameror har ökat, men att forskningen inte visar på något samband mellan det ökade antalet övervakningskameror och någon minskning av antalet brott.

Sveriges Radio tar idag upp det faktum att Datainspektionen ska inspektera alla platser där det inte krävs tillstånd för övervakning, tex skolor, arbetsplatser och i detta fall sjukhus.

Jan Rejdnell som är verkställande ledamot för Tankesmedjan Liberalerna skrev också i måndags en debattartikel på Newsmill: Den personliga integriteten behöver stärkas där han ger ett antal konkreta förslag på hur ett starkare värnande av integriteten skulle kunna gå till.

Markus Berglund skriver ett inlägg om datalagringsdirektivet.

Framkomlighetsstrategi på remiss

Igår var det dags för möte med stadsdelsnämnden i Bromma igen. På bordet låg en framkomlighetsstrategi som är ute på remiss i nämnderna. Jag gillar innehållet på så sätt att man talar om trafik som utgörs av människor och inte är något odefinierbart otäckt. Det finns också förslag om att undersöka hur tex företagare ser på framkomligheten i staden. Trafikkontoret poängterar att det måste göras mer attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt.

Förvaltningen poängterade att vi inte ska ställa trafikslag emot varandra, samt att Förbifart Stockholm behövs för att leda kollektivtrafik på tvärsen. Jag lade ett särskilt uttalande med föjande lydelse:

"Trafik utgörs av människor som gör val utifrån sina möjligheter och behov. Att skapa alternativ till biltrafik i ett växande Stockholm är viktigt ur ett framkomlighets- och miljöperspektiv. En större och tätare stad är beroende av en heltäckande infrastruktur som erbjuder stockholmarna goda möjligheter att välja kapacitetsstarka och yt- och transporteffektiva trafikslag som kollektivtrafik och cykel. Förekomsten av attraktiva, heltäckande och tillgängliga cykelstråk, cykelparkeringar och pumpar är därför av grundläggande betydelse när stadens målsättning är att öka andelen cyklister från 8 till 15 procent. Centerpartiet har därför arbetat för ett ökat fokus på cykelfrågan i Stockholm.

Tillsammans med ett välutbyggt cykelnät är ekonomiska incitament till den som väljer ett miljövänligt och yt- och transporteffektivt färdmedel ett bra sätt att uppnå goda klimat- och framkomlighetseffekter.

Att öka kollektivtrafikresandet, cyklingen och promenerandet är dessutom inte bara en klimat- och framkomlighetsåtgärd utan också en trygghetsfråga. Trygghet skapas i mellanmänskliga möten på levande och attraktiva gator där många går och cyklar - inte med kameror och övervakning."

Riktlinjer för kameraövervakning

I tisdags överklagade Utbildningsnämnden i Stockholm stads Datainspektionens beslut om att två gymnasieskolor ska ta ned ett antal övervakningskameror. Idag skrev vi ett särskilt uttalande angående riktlinjer för användande av övervakningskameror:
"Utbildningsförvaltningen avser att utfärda riktlinjer och policy för skolorna om hur det inspelade materialet från övervakningskameror ska hanteras. Vi vill med anledning av detta uppdra åt förvaltningen att beakta nedanstående synpunkter samt återkomma till nämnden med förslag till riktlinjer för skolorna.

Övervakningskameror har visat sig vara en betydelsefull åtgärd för att öka tryggheten på våra skolor. En noggrann avvägning mellan behovet av övervakning och elevernas och personalens integritet måste alltid ligga bakom behovet och bruket av varje enskild kamera. Det är också mycket angeläget att de som vistas på skolan informeras om den övervakning som sker. Skolan bör också regelbundet ompröva behovet av de kameror som finns uppsatta på skolan, eftersom detta kan förändras över tid.

Avslutningsvis vill vi understryka att rektor är den person som på varje enskild skola är bäst lämpad att avgöra behovet och bruket av övervakningskameror."
Lotta Edholm (fp) Cecilia Brinck (m)
Erik Slottner (kd) Helen Törnqvist (c)

Övervakningskameror i skolorna

Kameraövervakningen på skolorna är olaglig, menar Datainspektionen. Följande står att läsa i Utbildningsnämndens riktlinjer för trygghet och studiero som antogs 17 januari 2008:
"Övervakningskameror. Skolans rektor kan besluta om att installera övervakningskameror inomhus eller att varje elev ska ha passerkort inom skolans område. För kameror som sitter inomhus behöver inte skolan något tillstånd, men de måste med hjälp av skyltar upplysa elever och besökare om kamerorna. Kameror får bara sättas upp där det inte är allmän plats vilket innebär att de inte får sättas upp där besökande har rätt att gå för att hämta allmän handling. Personuppgiftslagen gäller. Det är viktigt att t.ex. tänka igenom övervakningens syfte och behov, hur länge materialet sparas och vilka som har tillgång till det för att klara ev bedömning från Datainspektionen. Skolor som vill sätta upp kameror utomhus, till exempel på skolgården, måste söka tillstånd hos länsstyrelsen. Åtgärderna ska användas främst för att förebygga skadegörelse, stölder och mobbning. Installering av övervakningskameror kan vara en del i ett utvecklat säkerhets- och trygghetsarbete och göra skolorna säkrare. Men teknisk utrustning får inte bli den enda lösningen. Åtgärderna behöver kompletteras med förebyggande arbete för trygghet och en god arbetsmiljö."

Som riktlinjerna anger är det inte någon lätt lösning att smälla upp en övervakningskamera. Att kolla vem på Tumba gymnasium som inte tar undan tallriken i matsalen känns som ett rejält övertramp. Snacka om att vuxenvärlden och den sociala kontrollen ger upp. Avtrubbningseffekten som Gräslund nämner i dagens artikel är en annan aspekt som förespråkar att övervakningskameran är en temporär lösning under en extra jobbig tid. När en övervakningskamera sätts upp ger också vuxenvärlden upp lite grand. Och det är ju det Lotta Edholm säger då hon blir intervjuad av DN. Kanske både Gräslund och Edholm har rätt. Övervakningskameror i skolan måste få sättas upp under en kort tid, som en del i ett åtgärdspaket där fokus ändå läggs på dialog och vuxennärhet, om kamerorna skyltas och integritetskonsekvensanalyser finns. I analyserna anges vilket syfte inspelningen har, vem som får titta på filmen, hur länge den sparas. Vilka positiva exempel finns från gymnasieskolor där lite skadegörelse sker? Vilka metoder använder de för att få eleverna att känna sig inkluderade med verksamheten och inte behöver förstöra? Vilka övriga metoder finns för att hindra ovälkomna gäster att starta bråk eller begå brott? Med en valfrihetsaspekt undrar jag vem som väljer att gå på en skola där man är övervakad 24-7 med 60 övervakningskameror. Kommer dessa gymnasieskolor att övervaka bort sig själva?