Blommor är lyx

Den här tulpanbuketten köpte min vab-hjälpande mamma när hon och min son var på Tulpanens Hus i Åkeshov en kort sväng i torsdags, vilket har blivit tradition för dem när så är möjligt. Den står här på vårt köksbord i den vackra vas jag fick av SV då jag avgick som ordförande för Förbundet Vi Unga och därmed ur deras förbundsstyrelse. Vardagslyx!

Läste om tulpanmarknaden i Holland och kom att tänka på den tid då pappa körde statice till partihallarna i Årsta för att tjäna en slant. Hela dagen innan hade det skördats, snittats och buntats blommor som ställdes i lådor som skulle levereras. Det gällde att det var uppehåll. Min bror och jag hängde runt fötterna på folket och försökte ömsom uppfinna en buntmaskin, ömsom sopa bort skräp och skjuta gummisnoddar på någon. En natt fick jag följa med. Vi åkte med folkvagnsbussen vid fyratiden och kom fram vid sex. Det var stort och hektiskt. Cementgolv, blomster- och jorddoft. Och vi levererade blommorna till RAGNA som kvinnan som köpte in våra eterneller hette. Hon var vår kontakt och skulle sälja dem vidare. Kvitton skrevs och produkten såldes. Att sälja statice var ett mål på vägen för mina föräldrar. De ville egentligen koncentrera sig på perenner och har också kunnat göra det senare, men för att klara uppbyggnaden av företaget och inkomsten var de tvungna att fixa lite snabbare inkomster. Det var ju tur att det var fint väder på somrarna på sjuttiotalet så att eternellerna mognade och inte ruttnade. På vintrarna beskar min pappa träd, men det såg han som prostitution och var sedermera mycket glad att slippa.