Dubbelmoral hos sossarna

S-kongressen pågår. Sahlin pratar företag utan att ha förstått villkoren. Jämtin ser vinster i företag som ett hot. Istället för att se välfärdsföretagen som likvärdiga med offentlig sektor skriver man ned dem i programmet ”Solidaritet och ansvar för verksamheten”: De är ett alternativ och ett komplement.

Vinst i välfärdsföretag måste ses som något positivt, menar jag. Allt annat är planekonomi. Alla företag måste få vara lika självständiga som den socialdemokratiska koncernen. Allt annat är dubbelmoral.
Vinsten är en drivkraft för företagsägarna, en säkerhet inför något oförutsett och en möjlighet att växa. Det är att värna kontinuiteten och säkra kvaliteten inför brukarna. Ett företag har inte möjlighet att höja någon skatt om man ena året förlorar kunder eller tar ansvar för anställda.

Välfärdsföretagarna förnyar sig, producerar mer och ger bättre välfärd för brukarna. Kvaliteten kan vara nog så bra, även om man går med vinst. Det visar bland annat alla de fristående skolor i Stockholm som tillsammans har högre måluppfyllelse än de kommunala grundskolorna har i genomsnitt. Men den socialdemokratiska ledningen skriver i häfte G att ”Privatiseringen får inte bli ett självändamål och vinstintresset får aldrig vara styrande över kvaliteten.”, vilket jag menar misstänkliggör företagare generellt och i synnerhet välfärdsföretagare. Det är allvarligt att politiska partier försöker skriva ned Sveriges hjältar; de som finansierar sin och andras löner tack vare idéer, engagemang och tid. Och dessutom betalar moms och arbetsgivaravgift.

Jag anser att det egna ägandet ger en extra ansvarskänsla hos individer. Politiker ska inte bestämma vad vinstpengarna ska användas till. När en SSU:are säljer en Kombolott till en socialdemokrat och han/hon vinner kan ingen annan bestämma hur vinsten ska förbrukas. På samma sätt som det måste vara upp till (S)-ledningen att bestämma vad man vill bjuda på under partibanketten eller om man avsätter pengar till en valfond, samt hur den används. Det är upp till ert parti och era ägare dvs era medlemmar. På samma sätt är det upp till företagsägarna att bestämma över en vinst. Liksom väljaren lägger en röst för att ge (S) sitt förtroende kan en brukare välja en vårdcentral. Är man missnöjd byter man vårdcentral. Eller parti.

Att (S)-koncernen, som man kallar sig i verksamhets- och förvaltningsberättelsen, med dotterföretag gick (såvitt jag kan utläsa) med vinst 2007 så att man kunde avsätta 174 miljoner i dispositioner, (vilket redovisas på s 69), har 120 miljoner i kassa och bank är medlemmarnas sak. Att partistyrelsen väljer att göra en avsättning så att man visar ett minusresultat på trettiotretusen är medlemmarnas sak. Att (S)-koncernen 2007 också gör ett plus på 122 miljoner i realisationsvinst på andelar i dotterföretag (såvitt jag kan förstå) spelar inte mig någon roll. Grattis – ni gjorde bra placeringar, säger jag! Att ni 2008 fick 14 miljoner kronor i anslag från fackföreningsrörelsen, varav 6 miljoner kronor från LO rör mig inte i ryggen. Jag har aldrig varit medlem i något fack. Att ni 2008 i den förtroendevalda ledningen hade en kvinna och tre män och i styrelsen inklusive VD hade tretton män och åtta kvinnor får mig att förstå att kvotering är angeläget. Slutligen; att ingen av de 57,5 centralt tillsvidareanställda var under 29 år får mig att inse att frågan om LAS inte är aktuell för debatt i partiet. Men det är er politik som ni är ansvariga för. Inse att välfärdsföretagarnas arbete är likvärdigt med den offentliga sektorns. Och att en vinst de lyckas göra beror på idogt arbete, goda idéer och väl använda pengar. Då måste de också få bestämma vad vinsten ska användas till. Precis som ni gör, för skattebetalarnas pengar. Allt annat är missunnsamhet, bevis på jante-lag och en otrolig dubbelmoral.

Maud Olofsson skriver på Newsmill att den rödgröna jobbpolitiken leder till 140 000 färre jobb. Ankersjö, Svanberg, Ottosson, Hellberg, Bengtsson, Pettersson bloggar också.