Överifrånperspektiv eller underifrånperspektiv - ditt val
Jag minns Miljöpartiets slogan från valet 2006: "Vi lovar inte guld, men gröna skogar."
I min vision kan man lova både guld och gröna skogar, något Alliansen med Centerpartiet i spetsen redan infriat. Andreas Carlgren (C) har visat att man kunde frigöra 20 miljarder istället för 15 i statsbudgeten. Något man lagt på havsmiljön, teknikutveckling och skogsskydd. Skogarna har blivit grönare. Fokus ligger på den ekoeffektiva ekonomin, den gröna ekonomin dvs grön kapitalism. Hur kan man göra det enkelt, lönsamt och roligt att göra miljövänliga satsningar? Det är knäckfrågan, ty förbud i all ära, men de utvecklar varken samhället eller förändrar konsumenters och företags beteende i en positiv utvecklande hållning. Carlgren och Centerpartiet har svaren.
För att dra en parallell till hur vi människor fungerar: En elev klottrar på bänken. För att bli sedd, för att ha något att göra. När jag säger till att han/hon ska sluta måste jag ha ett alternativ till något att göra för att inte fastna i den situationen: "Sluta klottra! Vi vill ha en ren arbetsmiljö så du kan koncentrera dig på uppgiften. Du brukar jobba så fint för att nå målen och nu vill jag se dig skriva om författaren här. Du kan skriva hit idag, tror jag." I miljöteknik handlar det om att stimulera teknikutveckling. Under Carlgrens tid som miljöminister har antalet miljöbilar mer än tiodubblats.
Guldet då? Jo, jobbskatteavdraget i fyra steg har gjort att världens mest beskattade folk har fått skattenivåer som närmar sig övriga europeiska befolkningars. Framför allt har vi fått en syn, tack vare Maud Olofssons värderingsskiftestal, på att skattemedlen måste användas med respekt för medborgarna, brukarna, skattebetalarna, dig och mig. Därför måste vi fundera över vad vi använder skattemedlen till och hur vi använder dem.
Allt som är överflödigt, som vi inte behöver göra gemensamt, utan kan uträttas tack vare civilsamhället eller på individers eller entreprenörers initiativ måste tillbaka till skattebetalarnas plånböcker. För egenmakten och rättvisan. Men faktiskt också för demokratins skull. Det är inte försvarbart att skattemedel slösas.
Nu är det slut med skattemartyreri, som Sahlin försökt försköna under sina decennier som ledande sossepamp i form av uttalanden som att det är "häftigt" att betala skatt. Vänsteranalysen stannar oftast vid just själva inbetalningen eller själva uttaget dvs vid det faktum att pengar är i rörelse, som en ABBA-låt om "Money, money, money", som egentligen bara befäster drömmen om pengar, vilket är en grund analys: Den som inte har pengar ska vara arg på den som har pengar. Därför ska pengar fördelas automatiskt till den som inte har pengar, från den rike.
Centerpartiet tänker att den som har en dröm och en drivkraft att förverkliga den behöver få det lättare, roligare och lönsammare att starta företag. Med lägre arbetsgivaravgifter, med lättare tillståndsgivning, med regelförenkling.
Vi föds i olika hem med olika ekonomiska förutsättningar. Där föräldrar lyssnar till barnens drömmar och uppmuntrar dem eller varken har tid att lyssna eller uppskattar sina barn. Detta handlar inte om ekonomi, hävdar jag, utan om ett förhållningssätt hos vuxna människor, givetvis präglat av vilka framgångar och vilken frihet du själv har haft. Alla i Sverige har samma rättigheter till förskola, skola och vidareutbildning. Där ligger grunden. Alla barn har rättigheten att nå samma kunskapsmål i grundskolan och att göra val inför gymnasieskolan. Det är rättvisa! Alla barn ska ha rätten att få lärare som har höga förväntningar på dem. Lärare som lyssnar till barnens drömmar och uppmuntrar och bekräftar dem. Självklart varierar kvaliteten i de olika skolorna. Men med möjlighet att välja skola, att påverka skolan, utvärdera sina lärare och ytterst lägga sin röst på kommunpolitikerna kan alla ha inflytande över skolan. S och V vill stoppa nya friskolor, istället för att låta medborgarna göra valet av vilken skola som ska gå bra eller inte. Planekonomi versus marknadsekonomi.
Det är jämnt mellan blocken. Vänstersidan står för ett klassamhälle som också är ett lassamhälle, där unga, nyanlända och kvinnor, som varken har meriter eller nätverk, stängs ute av facket, vilket minskar en mångfald och en konkurrenskraft. Det är orättvisa, menar jag. Vi behöver en flexibel arbetsrätt mer anpassad utifrån företagarnas behov, då de kan skapa de nya jobben.
Vi har två gröna partier som konkurrerar om rösterna till valet 2010: Miljöpartiet och Centerpartiet. Det första står för prat om gröna skogar. Det senare för resultat i form av gröna skogar. Det senare står också för att människor ska få växa, där lönen är ett medel för att leva ett gott liv och kunna påverka sin situation. Det första verkar tro att vi kan leva på luft. Men vi får väl se vad som beslutas på Miljöpartiets kongress (samma ordval som socialdemokraternas) i efterdyningarna av Vänsterpartiets, med krav om tex sex timmars arbetsdag. I förslaget till valplattform skriver MP: "Vi vill sänka arbetstiden...Som ett första steg vill vi införa ett stöd för småbarnsföräldrar att gå ner i arbetstid samt återinföra friåret." Och där skiner nånannanismen igenom: Mitt val påverkar någon annans. Jag tar ledigt ett år för att lufsa runt i skogen och du får betala högre skatt. På samma sätt vill de ha kvotering i börsbolagsstyrelser och av föräldraförsäkringen, vilket innebär att jämställdheten ska skapas uppifrån -nånannanismen - , inte från dig och mig. Jag och Centerpartiet tror på människan och hennes val. Allt börjar nämligen hos dig.
Magnus Andersson, Johan Hedin och Per Ankersjö bloggar också. Men även Dick Erixon.
I min vision kan man lova både guld och gröna skogar, något Alliansen med Centerpartiet i spetsen redan infriat. Andreas Carlgren (C) har visat att man kunde frigöra 20 miljarder istället för 15 i statsbudgeten. Något man lagt på havsmiljön, teknikutveckling och skogsskydd. Skogarna har blivit grönare. Fokus ligger på den ekoeffektiva ekonomin, den gröna ekonomin dvs grön kapitalism. Hur kan man göra det enkelt, lönsamt och roligt att göra miljövänliga satsningar? Det är knäckfrågan, ty förbud i all ära, men de utvecklar varken samhället eller förändrar konsumenters och företags beteende i en positiv utvecklande hållning. Carlgren och Centerpartiet har svaren.
För att dra en parallell till hur vi människor fungerar: En elev klottrar på bänken. För att bli sedd, för att ha något att göra. När jag säger till att han/hon ska sluta måste jag ha ett alternativ till något att göra för att inte fastna i den situationen: "Sluta klottra! Vi vill ha en ren arbetsmiljö så du kan koncentrera dig på uppgiften. Du brukar jobba så fint för att nå målen och nu vill jag se dig skriva om författaren här. Du kan skriva hit idag, tror jag." I miljöteknik handlar det om att stimulera teknikutveckling. Under Carlgrens tid som miljöminister har antalet miljöbilar mer än tiodubblats.
Guldet då? Jo, jobbskatteavdraget i fyra steg har gjort att världens mest beskattade folk har fått skattenivåer som närmar sig övriga europeiska befolkningars. Framför allt har vi fått en syn, tack vare Maud Olofssons värderingsskiftestal, på att skattemedlen måste användas med respekt för medborgarna, brukarna, skattebetalarna, dig och mig. Därför måste vi fundera över vad vi använder skattemedlen till och hur vi använder dem.
Allt som är överflödigt, som vi inte behöver göra gemensamt, utan kan uträttas tack vare civilsamhället eller på individers eller entreprenörers initiativ måste tillbaka till skattebetalarnas plånböcker. För egenmakten och rättvisan. Men faktiskt också för demokratins skull. Det är inte försvarbart att skattemedel slösas.
Nu är det slut med skattemartyreri, som Sahlin försökt försköna under sina decennier som ledande sossepamp i form av uttalanden som att det är "häftigt" att betala skatt. Vänsteranalysen stannar oftast vid just själva inbetalningen eller själva uttaget dvs vid det faktum att pengar är i rörelse, som en ABBA-låt om "Money, money, money", som egentligen bara befäster drömmen om pengar, vilket är en grund analys: Den som inte har pengar ska vara arg på den som har pengar. Därför ska pengar fördelas automatiskt till den som inte har pengar, från den rike.
Centerpartiet tänker att den som har en dröm och en drivkraft att förverkliga den behöver få det lättare, roligare och lönsammare att starta företag. Med lägre arbetsgivaravgifter, med lättare tillståndsgivning, med regelförenkling.
Vi föds i olika hem med olika ekonomiska förutsättningar. Där föräldrar lyssnar till barnens drömmar och uppmuntrar dem eller varken har tid att lyssna eller uppskattar sina barn. Detta handlar inte om ekonomi, hävdar jag, utan om ett förhållningssätt hos vuxna människor, givetvis präglat av vilka framgångar och vilken frihet du själv har haft. Alla i Sverige har samma rättigheter till förskola, skola och vidareutbildning. Där ligger grunden. Alla barn har rättigheten att nå samma kunskapsmål i grundskolan och att göra val inför gymnasieskolan. Det är rättvisa! Alla barn ska ha rätten att få lärare som har höga förväntningar på dem. Lärare som lyssnar till barnens drömmar och uppmuntrar och bekräftar dem. Självklart varierar kvaliteten i de olika skolorna. Men med möjlighet att välja skola, att påverka skolan, utvärdera sina lärare och ytterst lägga sin röst på kommunpolitikerna kan alla ha inflytande över skolan. S och V vill stoppa nya friskolor, istället för att låta medborgarna göra valet av vilken skola som ska gå bra eller inte. Planekonomi versus marknadsekonomi.
Det är jämnt mellan blocken. Vänstersidan står för ett klassamhälle som också är ett lassamhälle, där unga, nyanlända och kvinnor, som varken har meriter eller nätverk, stängs ute av facket, vilket minskar en mångfald och en konkurrenskraft. Det är orättvisa, menar jag. Vi behöver en flexibel arbetsrätt mer anpassad utifrån företagarnas behov, då de kan skapa de nya jobben.
Vi har två gröna partier som konkurrerar om rösterna till valet 2010: Miljöpartiet och Centerpartiet. Det första står för prat om gröna skogar. Det senare för resultat i form av gröna skogar. Det senare står också för att människor ska få växa, där lönen är ett medel för att leva ett gott liv och kunna påverka sin situation. Det första verkar tro att vi kan leva på luft. Men vi får väl se vad som beslutas på Miljöpartiets kongress (samma ordval som socialdemokraternas) i efterdyningarna av Vänsterpartiets, med krav om tex sex timmars arbetsdag. I förslaget till valplattform skriver MP: "Vi vill sänka arbetstiden...Som ett första steg vill vi införa ett stöd för småbarnsföräldrar att gå ner i arbetstid samt återinföra friåret." Och där skiner nånannanismen igenom: Mitt val påverkar någon annans. Jag tar ledigt ett år för att lufsa runt i skogen och du får betala högre skatt. På samma sätt vill de ha kvotering i börsbolagsstyrelser och av föräldraförsäkringen, vilket innebär att jämställdheten ska skapas uppifrån -nånannanismen - , inte från dig och mig. Jag och Centerpartiet tror på människan och hennes val. Allt börjar nämligen hos dig.
Magnus Andersson, Johan Hedin och Per Ankersjö bloggar också. Men även Dick Erixon.
Etiketter: alliansens gröna röst, Centerpartiet, miljöpartiet, val 2010
Skrivet av Helen Törnqvist klockan 08:29
3 Comments:
Hej, Helen. Du skriver så här: "Vi behöver en flexibel arbetsrätt mer anpassad utifrån företagarnas behov ..."
Jag tänker då så här: att öppet och oskrymtat förespråka sin särskilda grupps intresse är ett exempel på det nya centerpartiet. Två förklaringar har jag till det. Den ena är att centerpartiet är nybörjare som högerparti. Den otaktiska ärligheten skulle då vara en form av naivitet. (Moderaterna som är vana vid att vara höger talar hellre om det bästa för alla.) Den andra förklaringen gäller borgerliga partier i allmänhet. Det finns, tror jag, ett uppdämt behov av att ge igen för 1968 ännu 42 år efteråt. Så nu tar ni i allt vad ni orkar för Muren har fallit och historien avslutats och själva tillhör ni den gyllene ungdomen med rätt att säga och göra vad som faller er in.
Hej Erik. Tack för din kommentar. Företagare är inte någon särskild intressegrupp, jämställd med orienterare eller yrkesgruppen bibliotekarier eller djurägare, utan en grupp som ser till samhällets välfärd och utveckling i stort. För att denna företeelse, nämligen företagande - som medför jobb till individer -, ska gynnas kan man välja att fatta vissa beslut. Nämligen att luckra upp arbetsrätten. Det är jag för. Det motionerade jag om i januari 2009. Det beslutade partistämman om för drygt ett år sedan.
Jag romantiserar inte 1968. Jag tar inte avstamp i murens fall. Jag tillhör inte någon gyllene ungdom utan är bara mig själv. Däremot representerar jag ett parti och dess politik, vilket jag försöker göra med respekt. /Mvh Helen
En grupp som ser till samhällets välfärd och utveckling i stort? Svårt att förstå. Vad skulle det vara för en grupp? Jag tror inte att det finns sådana grupper överhuvudtaget. Redan att några kan beskrivas som en grupp gör att de inte längre funkar på ett allmänt bästa. Samhället består av särintressen. Mellan dessa pågår kamp och konsensus i ett ständigt växelspel. Jag kan inte känna igen mig i att det skulle finnas en grupp som avstår från sina egna intressen, allra minst då gruppen företagare.
Skicka en kommentar
<< Hem