Ny läroplan välkomnas

Lpo-94 är snart historia blott. Lgr11 tar över grundskolan om ett år. En fördel är att läroplan och kursplaner hamnar i samma dokument. Med tydligare kunskapskrav blir det en mer likvärdig utbildning över landet. Dessutom blir det lättare för föräldrar och elever att förstå vad man ska kunna, samt varför med ett välskrivet syfte.

Skolverket har gjort ett gediget förankringsarbete på kort tid och vad jag har förstått även med knappa resurser. Rektorer ska nu motivera landets alla lärare att arbeta för den nya läroplanen inklusive kursplaner. Det krävs tid att läsa, diskutera, revidera tankesätt, matriser och material. Dessutom ska mallar för skriftliga omdömen i olika databaser omarbetas.

Den nya läroplanen är uppbyggd på följande tydliga sätt:
Övergripande mål (fd Lpo-94 med någon revidering) och därefter kursplaner i ämnena med varsitt syfte, centralt innehåll och kunskapskrav för åren 3, 6 och 9.

För att arbetet ska bli enklare för lärarna och mer begripligt för föräldrar och barn förläggs nationella prov till dessa år. Bra!

Tyvärr finns ett faktafel i den power point som utbildningsministern använde vid sin pressträff. Bilderna anger att ämnet svenska i årskurs 9 idag har ca 40 mål, men att man med den nya läroplanen får 20 kunskapskrav. Med 40 mål menas säkerligen att man tänker att alla skolor har haft i uppdrag att bryta ned de sex G-mål som finns i sina lokala arbetsplaner. Det korrekta ska vara att ämnet svenska idag har sex G-mål, men att de är väldigt vida och tolkningsbara, vilket gör att den ena klassen är experter på att skriva debattartiklar, men knappt känner till turordning i ett vanligt samtal och den andra klassen inte vet vad ett argument är, men är väl förtrogna med klassiska författare och kan föra samtal på hög nivå kring deras betydelse för vårt sätt att leva och tänka. De nya kunskapskraven anger exakt vad eleverna ska kunna på väldigt detaljerad nivå - på gott och ont.

Jag kan konstatera att den senaste dagens debatt om religionsämnet har handlat om två meningar i syftet: "Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar." och "Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa" Dessa tycker jag är självklara och viktiga.

Men vad ska eleverna ägna sig åt i årskurs 1-3? Vilka är kunskapskraven dvs de kunskaper som det kommer förhöras/arbetas kring i religion?
"Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna." Tillbaka till kristendomskunskapen alltså där fröken läser ur Barnens bibel och eleverna ritar. Kunskapskravet kan tolkas som utantillinlärning av psalmer, vilket är meningslöst.

och senare i år 4-6:
"Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle." Det här kommer upplevas som väldigt främmande av många elever om man ska börja fira advent i kyrkan. Som tur är anges spelrum med "till exempel", men här finns ett utrymme för den kyrkliga läraren. Annars är det inte konstigt att man undervisar kring kyrkoåret och visar på dess betydelse.

och avslutningsvis i år 7-9 lite religionshistoria:
"Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering."
Detta har funnits med tidigare också, möjligen i historieundervisningen.

Jag gillar kursplanen i svenska som andraspråk som verkligen får lärarna att använda hela sin kompetens. Detta kunskapskrav gillar jag särskilt: "Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang."

Dessutom har det tidigare varit MVG-nivå att vara källkritisk, men det är nu ett kunskapskrav för år 9, vilket är nödvändigt i dagens samhälle. Med tanke på att antalet kunskapskrav har ökat och är mer detaljerade kommer utmaningen för lärarna 2011 att bli att planera undervisningen funktionellt och meningsfullt samtidigt som man undervisar mot de detaljerade kunskapskraven. Däri ligger friheten och spänningen i läraryrket; att hitta motivationen hos eleverna att nå kunskapskraven i ett meningsfullt sammanhang.

DN:s ledare. SvD:s ledare.