Utbildning ska leda till företagande

Idag skrivs det om utbildning kopplat till arbetsmarknaden och sysselsättning på flera sätt i SvD.
Maria Borelius, Skolinspektionen och PJ Anders Linder bidrar med förslag till en stärkt arbetslinje från skola till sysselsättning.

Flit och utbildning måste löna sig. Därför ska värnskatten bort. Därför ska gymnasieprogram och skolor utvärderas i relation till hur jobbskapande de är för studenterna. Rektorer måste resonera i sådana perspektiv för att vara trovärdiga.

Såväl Gy2011 som Lgr11 måste utvärderas och inspekteras redan under införandet i höst. Implementeras de nya läroplanerna eller tänker lärarna som förut? Har tillräckligt med tid införts för att lärarna ska kunna göra nya matriser och planeringar för de nya kursplanerna? Får de fyra perspektiven etik, internationellt, miljö och historia ett genomsyrande utrymme? Hur entreprenöriellt är det dagliga lärandet i klassrummen? Bidrar alla ämnen och lärare till språkutvecklingen hos alla elever?

Skolan måste fortsätta stärkas i sin utveckling och implementering. Med uppmuntran och uthållighet från regeringen och kommunernas sida, innan "nya projekt" börjar initieras. Detta är en stor reform som måste lyckas med ordinarie stab som inte får gå på knäna, utan stolta ska erhålla lärarlegitimationer och med värme, engagemang och framför allt saklighet börja sätta betyg på sjätteklassare. Då krävs förtroende och höga positiva förväntningar uppifrån. Rektorer ska uppmuntra entreprenöriella lärare och arbetslag som metodutvecklar och stärker eleverna i deras lärande. Vi behöver lyfta positiva exempel på hur lärarlag hittar nya schematekniska sätt för att få elever att nå målen på nya sätt.

Visst dröjer det innan eleverna blir studenter och därefter nyföretagare. Vi kan inte vänta. Maud Olofsson får en rad tips om utredning och åtgärder, men också råg i ryggen i krönikan. Vi kan börja med att slopa värnskatten så att det blir lönsamt att plugga och spara till en startplåt till sitt företag. Vi kan börja med faktiska skatteinbetalningar, istället för preliminära som oroar och faktiskt är ett lån till staten. Jag tror att med faktiska skatteinbetalningar, ganska direkt efter inbetalningen gjorts till företagarens konto, skulle målen sättas högre, istället för att man är rädd för att få betala mer skatt än man räknat med i slutet av året efter att man deklarerat.
Tidsperspektiven är också alltför långa för att vara rimliga. Jag startar ett företag och vill se resultat ganska snart. Och framför allt vill jag göra rätt för mig i rätt tid. Rädslan inför myndigheter och att göra fel är stor hos mig och många. Riskerna att driva företag måste minska. Att antalet nyföretagare var rekordstort i fjol är fantastiskt och ett resultat av idogt arbete från Maud Olofsson och Alliansen, men nu måste vi ta steget vidare och ge ännu större förtroende och göra det ännu enklare, roligare och lönsammare att skapa sin egen sysselsättning.