Arbetsmiljöfrågor sköts bäst där ansvaret vilar

När man ibland tror att oppositionen i Stockholm har somnat till sticker Ann-Margarethe Livh från Vänsterpartiet upp med någon skrivelse, ett överklagande, en polisanmälan eller allmän kritik mot marknaden.

Jag representerar ju Centerpartiet i kommunstyrelsens personal- och jämställdhetsutskott där Livh är vice ordförande och tar en del initiativ. Nu senast hade hon fått svar på en skrivelse som syftade till att alla arbetsmiljöärenden i staden skulle sammanställas och redovisas i utskottet. Detta skulle innebära en helt ny administration eftersom varje nämnd är ansvarig för sina arbetsmiljöanmälningar. Därför fick Livh avslag på sitt förslag. Nu nöjde hon sig inte med det, utan fick även Miljöpartiet att önska att alla arbetsmiljöärenden skulle rapporteras och sammanställas centralt. En liten debatt uppstod där jag försvarade befintlig ordning.

Jag menar att rådande ordning måste gälla då vi måste visa förtroende för de politiker som är valda till de olika nämnderna. Att bygga upp en central administration kring sammanställningar av arbetsmiljöfrågor där man jämför ett vitesföreläggande från Arbetsmiljöverket vad gäller för trånga toaletter i ett servicehus med dålig luftkvalitet i en skola eller något som hög ljudvolym i en matsal är som att jämföra äpplen med päron. Det är också att villa in stadens olika ansvariga chefer i tron att någon annan kan ta hand om problemen. Givetvis måste varje nämnd ta ansvar för sina arbetsmiljöfrågor och se ev mönster, samt ta dem på allvar. Arbetsmiljön är en fråga för enheten och skapas med delaktighet och inflytande, tex i form av medarbetaråtaganden i form av konkreta, mätbara mål som följs upp av resultatdialoger och kontinuerlig uppföljning av cheferna. Men att bygga upp en central administration uppifrån leder inte till bättre resultat. Där förespråkar Vänsterpartiet som vanligt en administrativ, kontrollerande uppifrånlösning, denna gång med stöd från Miljöpartiet.