lördag 29 december 2012

Skolplikt - men med elevens behov i centrum

Idag skriver Eva Cooper i Hela Hälsingland om den läroplikt som förespråkas i förslaget till nytt idéprogram. Hon förespråkar detta före skolplikt och hänvisar till de familjer som flyr landet för att kunna hemundervisa sina barn, men också till en rigid syn på inlärning och undervisning.

Jag tycker att synen på den statliga timplanen kan behöva revideras. Varje barns behov måste gå före systemet med X antal timmar i de olika ämnena. Det barn som behöver mer matematikundervisning ska kunna få det. Det barn som har nått kunskapskraven i svenska ska kunna gå vidare till nya nivåer eller fördjupa sig i något annat ämne. För att nå sin fulla potential. Allt annat är slöseri med resurser.

Det måste också vara möjligt för familjer som väljer att bo i våra glesaste bygder att få undervisning till sina barn. Detta kan lösas på ett flexibelt sätt med dagens moderna teknik, men också genom att inte stirra sig blind på att barnen ska åka till skolan, istället för att lärarna kommer till barnen. Men att låta någon som inte är utbildad hålla i undervisning är ju att underminera lärarnas status, något som går stick i stäv med den utbildningspolitik som Alliansen för, både i Stockholm och i riket, där lärarlegitimation och behöriga lärare är en del i att höja statusen för läraryrket.

Att barn ska berövas deras rätt till skolgång och undervisning kan jag inte ställa upp på. Att föräldrars behov av självförverkligande eller en dröm om att undervisa sina barn i hemmet går före barnets rätt till att möta andra auktoriteter än föräldrarna är inte önskvärt. Att föräldrarnas önskemål om att avskärma barnen från samhällets värderingar och rätten att förvägra barnen kompisar står över barnens möjlighet att möta barn - som inte föräldrarna har valt - att samarbeta med är inte okej.

När det gäller valfriheten finns den i nästan alla kommuner tack vare det fria skolvalet. Tack vare att Socialdemokraterna pga ekonomiska skäl i tex Vingåker och Katrineholm har stängt skolor på småorter har friskolor kunnat startas av föräldraföreningar, stiftelser och bysamlingar. Dessa ska givetvis ha kraven på sig att hålla en viss kvalitet som är bestämd av staten i form av skollagen, samt den läroplan inklusive kursplaner som finns. Skolinspektionen ska givetvis kontrollera kvaliteten på dessa skolor, liksom man gör med de kommunala. Föräldrarna och eleverna ska ha möjlighet att i mångt och mycket kunna påverka den verksamhet som de har valt för sina barn. Men professionen ska ha sista ordet vad gäller undervisningen och bedömningen, precis som läkare och tandläkare har rätten att ordinera medicin eller utföra operationer.

Att leja ut undervisningen till lekmän skulle vara att avprofessionalisera skolan - något som inte behövs. Och att hävda att Finlands och Danmarks läroplikt skulle vara orsaken till dessa länders bättre resultat än Sveriges är inte realistiskt. Däremot måste det alltid vara föräldrarna som ställs till svars om barnet inte får rätt förutsättningar att lära sig och inhämta kunskap, tex om barnet hålls hemma eller inte får den stöttning det har rätt till.

Däremot behövs en diskussion om hur vi sätter elevernas behov i centrum före organisation och undervisningsminuter för lärarna.

Nedan följer det som är skrivet om grundläggande utbildning i förslaget till idéprogram:
"Utbildning är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Alla barn har rätt att få de kunskaper gör dem till delaktiga samhällsmedborgare. Under ett barns första år i livet har föräldrar och målsmän ett särskilt ansvar för barnens uppväxt. Centerpartiet anser att dagens skolplikt, som utgår från barnets plikt att gå i skolan, bör förändras till en läroplikt så att det i juridisk mening framgår att det är föräldrar och målsmän som har en plikt att se till så att barnen får en fullgod utbildning.

I ett tillstånd av globalitet där arbetsmarknaden vidgats till att omfatta hela världen är det omodernt att garantera barnens rätt till utbildning genom att mäta tiden i klassrummet. Skolan måste vara i ständig utveckling och kunskap inhämtas med nya redskap. Även återkopplingen från skolan till elever och föräldrar kan nu ske på nya sätt.

Alla barn har rätt till en bra grundskoleutbildning oavsett var de bor. Lagstiftning och regelverk måste erbjuda stor frihet att lokalt lösa denna uppgift på bästa sätt. Det är viktigt att utgå från varje barns behov och att varje individ blir sedd. Tidig språkinlärning ska vara prioriterad eftersom det egna språket är förutsättningen för ett livslångt lärande.

All utbildning är inte obligatorisk. Från en viss ålder är barn och ungdomar kapabla att själva göra egna livsval. Det offentliga samhället bör garantera att utbildningen lever upp till rimliga krav på kvalitet.

Däremot finns det ingen anledning att i lag kräva att varje kommun måste driva skolverksamhet i egen regi."
 
Idéprogramgruppens förslag till idéprogram hittar du här: En hållbar framtid
Johan Hedin skriver att Centerpartiet hamnat i hetluften. Per Ankersjö bloggar bla om plattare skatt.
Och vår partiordförande Annie Lööf önskar oss ett gott nytt år med en vår i idédebattens tecken.

Det ska bli intressant att resonera kring denna fråga på ett seminarium 22 jan kl 18.30 på Scandic Malmen. Välkommen!

Etiketter: , , , ,

2 Comments:

Blogger Erika Niemelä said...

"Däremot måste det alltid vara föräldrarna som ställs till svars om barnet inte får rätt förutsättningar att lära sig och inhämta kunskap, tex om barnet hålls hemma eller inte får den stöttning det har rätt till." Helen Törnqvist (C)

Hur tänker du här?

Som kommentar har jag skrivit ett blogginlägg där jag beskriver vår sons första skolår och den vanmakt som vi som föräldrar upplevde. Hur vi försökte att få till en fungerande skolsituation för honom men hur vi misslyckades. Detta trots att både lärare och rektor var helt och hållet eniga med oss om att detta var viktigt för vår son! Vår son fick verkligen inte rätt förutsättningar för att kunna lära sig, inte heller fick han den stöttning som han behövde för att klara skolsituationen. Det fanns helt enkelt inte resurser eller kompetens nog för att möta hans behov. (Vår son kan närmast beskrivas som "Twice Exceptional", mkt. högt IQ + NPF) Menar du att jag och min man ska hållas ansvariga för att skolan inte klarar av att ta hand om och undervisa vår son?

Vi håller numera vår son "hemma", som du säger. Dvs vi har flyttat utomlands och hemundervisar. Det fungerar bättre! (Han har lärt sig engelska flytande på dessa 2,5 år, så att vi varit "hemma" är förstås inte på något vis hela sanningen. Barn lär sig språk, precis som vi vuxna, av behov och i sociala sammanhang.)

Läs gärna mitt blogginlägg och ge mig ett svar på hur du tänker i denna fråga.

http://fahlander.blogspot.com/2013/01/fraga-till-helen-tornqvist-centern.html

Vänliga hälsningar
Erika Fahlander Niemelä

måndag 21 januari 2013 23:42:00 CET  
Blogger Helen Törnqvist said...

Hej! Tack för din kommentar. Jag ber om ursäkt att mitt svar kommer sent. Jag svarar direkt på din blogg. Vänligen, Helen Törnqvist

lördag 9 februari 2013 09:07:00 CET  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Hem

Design: Denna blogg är skapad av Daniel Runvik | Foto: Christina Bodelsdotter