Pedagogisk potential i fritidshemmen
Idag fick jag förmånen att delta i en paneldiskussion arrangerad av Kommunal i samband med att de släppte en rapport om de senaste trettio årens utveckling av fritidshemmens uppdrag.
Du kan se webbsändningen här. Cirka 50 min in i sändningen börjar diskussionen.
Jag säger att det finns en otrolig pedagogisk potential i fritidshemmen. Att möta skolan i lärandeuppdraget och att arbeta med barnens sociala utveckling. Jag tycker inte heller att vi i Stockholm stad kan luta oss tillbaka i och med att vi ligger bäst till bland storstäderna vad gäller att ha små barngrupper. Enligt Kommunals statistik ligger Stokholm under genomsnittet i och med att vi har 15 barn per årsarbetare i de kommunala fritidshemmen.
En förändring av fritidshemmens uppdrag och förutsättningar har skett. Det tycker jag är bra. När jag hade en PRAO-plats på ett fritidshem i slutet av 80-talet var det ett otroligt resursslöseri att flera vuxna i ett stort hus bara väntade på att barnen skulle sluta skolan. Sådant har vi givetvis inte råd med och det är inte heller eftersträvansvärt. Sedan 80-talet har en fin integrering mellan skola och fritidshemmen skett.
Vi måste givetvis vara medvetna om hur resurserna används. Hur verksamheten organiseras är väldigt viktigt för barnens trygghet och utveckling. Att fritidshemspersonal kan stötta läraren i sitt uppdrag delar under dagen, medan musikläraren och idrottsläraren kan gå in i fritidsverksamheten. Kanske skolan i allmänhet måste vara bättre på att hitta möjligheter för fritidspersonal att få chans att återhämta sig inför det viktiga uppdraget inför eftermiddagen. Kanske man börjar fritidsvistelsen med högläsning där en pedagog är ansvarig och övriga har planeringstid?
Rektor har ett uppdrag i Lgr11 att all personal får den kompetensutveckling som krävs, men också att samverkan mellan skola och fritidshem fungerar. Det känns spännande att vi i Alliansen i 2013 års budget har med en mening om att vi ska börja utvärdera fritidshemsverksamheten på samma sätt som vi gör med övriga skolformer. Det är ett sätt att höja statusen. I övrigt är det viktigt att fritidshemspersonalen ser sig som en viktig del i kollegiet och formulerar vad man gör och varför inför både föräldrar och kollegor.
Uppdaterat 23 okt: SvD skriver här om Kommunals rapport.
Du kan se webbsändningen här. Cirka 50 min in i sändningen börjar diskussionen.
Jag säger att det finns en otrolig pedagogisk potential i fritidshemmen. Att möta skolan i lärandeuppdraget och att arbeta med barnens sociala utveckling. Jag tycker inte heller att vi i Stockholm stad kan luta oss tillbaka i och med att vi ligger bäst till bland storstäderna vad gäller att ha små barngrupper. Enligt Kommunals statistik ligger Stokholm under genomsnittet i och med att vi har 15 barn per årsarbetare i de kommunala fritidshemmen.
En förändring av fritidshemmens uppdrag och förutsättningar har skett. Det tycker jag är bra. När jag hade en PRAO-plats på ett fritidshem i slutet av 80-talet var det ett otroligt resursslöseri att flera vuxna i ett stort hus bara väntade på att barnen skulle sluta skolan. Sådant har vi givetvis inte råd med och det är inte heller eftersträvansvärt. Sedan 80-talet har en fin integrering mellan skola och fritidshemmen skett.
Vi måste givetvis vara medvetna om hur resurserna används. Hur verksamheten organiseras är väldigt viktigt för barnens trygghet och utveckling. Att fritidshemspersonal kan stötta läraren i sitt uppdrag delar under dagen, medan musikläraren och idrottsläraren kan gå in i fritidsverksamheten. Kanske skolan i allmänhet måste vara bättre på att hitta möjligheter för fritidspersonal att få chans att återhämta sig inför det viktiga uppdraget inför eftermiddagen. Kanske man börjar fritidsvistelsen med högläsning där en pedagog är ansvarig och övriga har planeringstid?
Rektor har ett uppdrag i Lgr11 att all personal får den kompetensutveckling som krävs, men också att samverkan mellan skola och fritidshem fungerar. Det känns spännande att vi i Alliansen i 2013 års budget har med en mening om att vi ska börja utvärdera fritidshemsverksamheten på samma sätt som vi gör med övriga skolformer. Det är ett sätt att höja statusen. I övrigt är det viktigt att fritidshemspersonalen ser sig som en viktig del i kollegiet och formulerar vad man gör och varför inför både föräldrar och kollegor.
Uppdaterat 23 okt: SvD skriver här om Kommunals rapport.
Etiketter: fritidshem, Lgr11, skola
Skrivet av Helen Törnqvist klockan 20:07
2 Comments:
Bra att tankar kring fritidshemmens enorma potential diskuteras och musik/idrott kan vara bra sätt för en fritidspedagog att samverka med skolan. Låt det dock inte fastna för mycket kring ämnen. Fritidspedagogiken är tillräcklig för att motivera att arbetas med även under skoldagen.
Diskutera hur fritidspedagogiken kan komplettera skolan och hur skolan och fritidshemmen kan komplettera varandra. Kunskapen om fritidspedagogik måste bli större hos både politiker och skolledare.
Det är en miss att du kallar fritidspedagoger för fritidspersonal och det är en miss att fritidspedagoger ska ha planeringstid under fritidshemstiden. Planeringen måste givetvis finnas under skoldagen. Börja alltid från slutet av dagen och se hur mycket tid som finns över till samverkan.
Hej Peter! Tack för din kommentar. Jag ber om ursäkt att svaret har dröjt. I Stockholm kommer på torsdag Utbildningsnämnden att anta en utvecklingsplan för fritidshemmen. Visst måste kunskapen om fritidspedagogernas särskilda kompetens ökas hos oss alla. I denna debatt var barnskötarna i fokus. De finns ju också i fritidshemmen. Jag vill inte osynliggöra dem, utan ser dem som viktiga för måluppfyllelsen på fritids. Givetvis måste behörighetsgraden öka på fritids. Det organisatoriska får rektorerna se över och lösa. Viktigt är dock att politiken ger förutsättningar att tex sprida goda exempel. Mvh Helen
Skicka en kommentar
<< Hem