Vem blir lycklig av burkaförbud?

Jag vill ha ett öppet, grönt Sverige som bygger på företagande och mångfald. Ett Sverige som värnar människors lika värde och rättigheter. Ett Sverige där religionen inte spelar någon roll. Ett Sverige där du blir respekterad för den du är och det du gör - oavsett bakgrund. Ett Sverige med frihet där du får välja vad du har på dig, säga vad du vill och hur du lever ditt liv; om det inte kränker andra eller inkräktar på andra individers frihet.

Vid några tillfällen i mitt liv har jag försökt dölja mitt ansikte med en sjal. Det är när mina ansiktseksem varit som mest infekterade, innan jag har uppsökt läkare och fått antibiotika. Jag minns också åttiotalets karga vintrar då jag virade in näsa och mun i halsduken när jag promenerade kilometern mot skoltaxin. Nyligen fick jag ett ord för detta: Niqab.

Med ödmjukhet för att jag inte alls känner till hur man skriver riksdagsmotioner (som jag dock hoppas kunna få möjlighet att göra efter valet nästa år) måste jag säga att Staffan Danielssons och Lennart Petterssons motion om gränsdragning för burka och niqab är förvirrande.

Beslutsförslaget lyder att: "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda och återkomma med förslag om tydliga gränser för användningen av burka eller nikaber i Sverige."

Detta förslag rimmar väl med debatten och med aktuell problematik. Särskilt efter det beslut som fattades i Utbildningsnämnden i Stockholm häromsistens då fallet om förbud av niqab var föremål för yttrande till diskrimineringsombudsmannen. Dilsa Demirbag-Steen skrev några dagar därefter på DN debatt om arbetsgivarnas möjlighet att upprätta klädkoder på arbetsplatser. Bra och pragmatiskt uppfångande av läget, Stefan och Lennart, menar jag.

Men motionens brödtext är förvirrande och värderingslös. Danielsson och Pettersson menar att det är bekymmersamt med burka och niqab och tar exemplet att helkroppsbeslöjade personer i en demonstration skulle vara maskerade. Hur ofta har Lennart och Stefan deltagit i eller varit åskådare till demonstrationer där niqab-klädda deltagit? På vilket sätt är det bekymmersamt att människor bär niqab? Vilken rätt har jag som medborgare att kräva att min medpassagerare på tunnelbanan tittar på mig eller ler mot mig vid möte i rulltrappan? Hur många gånger har jag inte önskat 100 % integritet på tunnelbanan efter ett möte i slutet av vardagen...

Jag håller dock med motionärerna igen när de skriver: "att tänka sig ett öppet samhälle där alltfler människor döljer ansiktet för varandra i t ex offentliga miljöer samt på sina arbeten och i skolor känns inte som en framtidsväg". Men för vem är det inte en framtidsväg? För samhället eller för personen ifråga? Om de tänker efter är det nog för individen som de menar. Och då ska inte samhället peta i individens val.

Sedan kommer förbudsförslaget: "Vi menar att en gräns rimligen går vid att vilja eller åläggas att dölja sitt ansikte i t ex offentliga miljöer och på sitt arbete." Då ska vi börja peta i hur människor ser ut när de går på Brommaplan eller runt Lillsjön eller på tunnelbanan eller på biblioteket.

På vilket sätt har demokrati med ansiktet att göra?undrar jag. Nu står det inte i motionen att de anser det vara en demokratisk rättighet att se någons ögon, mun och näsa, som någon centerpartist tolkat motionen som. Men vad är ett öppet samhälle? Att äldre erbjuder yngre sin plats, att tunnelbanepassageraren småpratar om min handdator, att någon sitter och gråter och får göra det ifred? I min mening är ett öppet samhälle ett samhälle där medborgarna respekterar olika åsikter, klädsel, olika sminkning och stil utan att andra lägger sig i.

Staffan Danielsson och LennartPetterssonär tyvärr för snabba med att leverera ett svar i denna fråga. Centerpartisterna reagerar med ryggmärgen. Muharrem, Johan, Stina, Per, Magnus, Abir, Peter, Erika, Anders vill absolut inte lagstifta mot varken burka eller niqab i offentliga miljöer.

Stefan håller med om att burka inte hör hemma i Sverige, men ogillar lagstiftning.

Den ende centerpartist som verkar gilla motionens intention är Stefan Lundkvist. Han menar att Expressens läsare som röstat på att förbjuda burka är "svenska folket". Det stämmer inte! Rasister och främlingsfientliga har mobiliserats att rösta på denna fråga eftersom det är en symbolfråga för de främlingsfientliga partierna. Burkan är så tydligt en extrem symbol för islam, som Sverigedemokrater och Danske Folkeparti starkt motverkar. Lundkvist är också den som menar att inte Sverigedemokraterna är rasistiska och att det är svårt att ta ställning för att Centerpartiet inte ska regera med de nämnda. Det får tala för honom, men jag kan tipsa honom att läsa Sverigedemokraternas principprogram, Anna-Lena Lodenius bok "Ta debatten med Sverigedemokraterna" och Lena Sundströms nypublicerade bok "Världens lyckligaste folk" om främlingsfientlighet i Danmark. Sedan kan vi prata om vad som är främlingsfientligt eller inte. Vem som blir lycklig av burkaförbud. På vilket sätt skulle det öka Danielssons, Petterssons och Lundkvists livskvalitet?

I fortsättningen menar jag att det är värdefullt om vi beskriver det Sverige vi vill ha och önskar att se. Hur ska vi få den mångfald vi önskar se? Hur kan entreprenörskap och mångfald blomstra? Inte det vi inte vill ha. För då är det bara Sverigedemokraterna med sin negativa kraft som får styra agendan. Och de enda som vinner något på det är just - SD.