Nyanlända barns rätt till kunskap
Idag skriver SKL:s ordförande på Brännpunkt om att nyanlända barn och ungdomar måste få bättre och mer undervisning. Detta med en anledning av en rapport man släpper idag.
Det är viktigt att fokusera frågan. Mycket fint arbete görs ute på skolorna, där det är avgörande om det finns en medvetenhet i utbildningsförvaltningen och en kunskap om vad som gäller hos rektor. Ofta finns en eller ett par engagerade lärare i förberedelseklassen/introduktionsgruppen som strävar, stretar mot förutsättningar, mot tiden och ibland mot ett kollegium som ser språkutvecklingen som ett hinder snarare än en resurs att bygga på. Tack vare studiehandledare i modersmålen kan eleverna lyckas i ämnena. Ju tidigare barnen kommer, desto bättre går det. Men det finns exempel på elever som har kommit i sjunde eller åttonde årskursen och tack vare en gedigen skolbakgrund i hemlandet och lite talang, hårt arbete och gott stöd av lärarna som har lyckats nå målen såpass att de blir behöriga till gymnasiet och dessutom har så många poäng i ämnena så att deras kunskaper räcker till för att klara sig fint.
Det som måste göras ytterligare är ju att nyanlända räknas bort från den statistik till måluppfyllelse skolorna ska rapportera till nämnd och Skolverket. Dialogen med föräldrarna är viktig. Samverkan mellan socialtjänst och skola är av stor betydelse, där det måste lättas på sekretessen för barnens bästa. Att arbeta fram material på modersmålen utifrån de nya kursplanerna, där man utgår från alla begrepp och kunskaper som eleverna ska få från och med 2011 är en idé som min kollega Margareta länge förespråkat.
När vi vill öka arbetskraftsinvandringen är det av stor betydelse att vi ser till familjernas helhet, dvs tar hänsyn till att barnen ska få en god skolgång med gedigna kunskaper i såväl ämnen som språket.
Det är viktigt att fokusera frågan. Mycket fint arbete görs ute på skolorna, där det är avgörande om det finns en medvetenhet i utbildningsförvaltningen och en kunskap om vad som gäller hos rektor. Ofta finns en eller ett par engagerade lärare i förberedelseklassen/introduktionsgruppen som strävar, stretar mot förutsättningar, mot tiden och ibland mot ett kollegium som ser språkutvecklingen som ett hinder snarare än en resurs att bygga på. Tack vare studiehandledare i modersmålen kan eleverna lyckas i ämnena. Ju tidigare barnen kommer, desto bättre går det. Men det finns exempel på elever som har kommit i sjunde eller åttonde årskursen och tack vare en gedigen skolbakgrund i hemlandet och lite talang, hårt arbete och gott stöd av lärarna som har lyckats nå målen såpass att de blir behöriga till gymnasiet och dessutom har så många poäng i ämnena så att deras kunskaper räcker till för att klara sig fint.
Det som måste göras ytterligare är ju att nyanlända räknas bort från den statistik till måluppfyllelse skolorna ska rapportera till nämnd och Skolverket. Dialogen med föräldrarna är viktig. Samverkan mellan socialtjänst och skola är av stor betydelse, där det måste lättas på sekretessen för barnens bästa. Att arbeta fram material på modersmålen utifrån de nya kursplanerna, där man utgår från alla begrepp och kunskaper som eleverna ska få från och med 2011 är en idé som min kollega Margareta länge förespråkat.
När vi vill öka arbetskraftsinvandringen är det av stor betydelse att vi ser till familjernas helhet, dvs tar hänsyn till att barnen ska få en god skolgång med gedigna kunskaper i såväl ämnen som språket.
Etiketter: integration, måluppfyllelse, nyanländ, skola
Skrivet av Helen Törnqvist klockan 07:53
2 Comments:
Men bäst vore att begränsa invandringen, så att vi endast tar in en förutbestämd antal kvot- eller sociala flyktingar och att arbetskraft från länder utanför EU begränsas till såna som det VERKLIGEN finns behov av.
Om man visste att den första gruppen bestod av kanske 4-5000 individer skulle man lätt kunna sprida ut dem samt ordna en bra introduktion och anpassning av dem. Den senare gruppen ser arbetsgivarna till att det finns lösningar för.
Jo, det finns ju ett våldsamt behov av arbetskraftsinvandring när vi har 10% arbetslöshet. Arbetskraftsinvandring är i regel bara lönsamt om det inte finns inhemsk arbetskraft som i rimlig tid kan utbildas till jobben.
Man kan undra om ni verkligen vill förstöra sverige eller om det bara finns något allvarligt fel någonstans.
Skicka en kommentar
<< Hem