Min gudmor Marie
Idag hade min gudmor Marie Jansson fyllt 67 år, om jag minns hennes födelseår rätt. Hon blev bara något och 40 då hon dog pga av sin diabetes. Men Marie har ändå kommit att prägla mitt liv trots att hon dog då jag var i tioårsåldern. Med sina värderingar och sin livsstil påverkade hon mig redan som barn.
Marie och mamma hade mötts i CUF, då mamma var ombudsman för CUF i Stockholms län. De fortsatte umgås även då mina föräldrar flyttade till Vingåker. Marie bodde som singel på Rörstrandsgatan i Stockholm. Det sägs att hon jobbade som någon form av administratör eller receptionist på Centerpartiet på Bergsgatan. Jag vet inte så noga. Det jag minns är de veckolånga besök hon gjorde hos oss en gång om året. Med presenter som ofta var böcker: Nalle Lufs, Nalle Phu och ABC-böcker. På min sexårsdag fick jag en svart-vit randig bikini och ett smyckeskrin. Marie bar med sig pusselbitar från ett liv som fanns utanför Vingåker. Hon skickade också kort från sina utlandssemestrar i Europa: Skottland, Grekland eller andra medelhavsländer. Marie andades frihet. Hon var en stark, självständig kvinna.
Att hälsa på Marie i Stockholm var ju spännande förstås. Hon bodde enligt mitt perspektiv högt upp, trångt och ensamt, men gav mig förståelse för att människors livsval är olika.
När Marie hade gått bort var det givetvis en stor förlust för familjen och självklart mest för min mor. Vi ärvde Maries skivspelare och hela hennes skivsamling. Annifrid Lyngstads "Ensam" blev favoriten för min del. Camilla och jag mimade oss igenom skivan många gånger. Lill Lindfors alla LP-skivor, en Elvis-samling och en Taube-samling kom att tillhöra skatterna. Men jag lyssnade också igenom hennes skivor med klassisk musik, en West Side Story-skiva och arabisk musik med mini-lektion i arabiska. Jag insåg att Marie levt i en värld av mångfald med förståelse för olika kulturer och livsstilar. Något som jag försöker bära med mig i mitt liv.
Marie och mamma hade mötts i CUF, då mamma var ombudsman för CUF i Stockholms län. De fortsatte umgås även då mina föräldrar flyttade till Vingåker. Marie bodde som singel på Rörstrandsgatan i Stockholm. Det sägs att hon jobbade som någon form av administratör eller receptionist på Centerpartiet på Bergsgatan. Jag vet inte så noga. Det jag minns är de veckolånga besök hon gjorde hos oss en gång om året. Med presenter som ofta var böcker: Nalle Lufs, Nalle Phu och ABC-böcker. På min sexårsdag fick jag en svart-vit randig bikini och ett smyckeskrin. Marie bar med sig pusselbitar från ett liv som fanns utanför Vingåker. Hon skickade också kort från sina utlandssemestrar i Europa: Skottland, Grekland eller andra medelhavsländer. Marie andades frihet. Hon var en stark, självständig kvinna.
Att hälsa på Marie i Stockholm var ju spännande förstås. Hon bodde enligt mitt perspektiv högt upp, trångt och ensamt, men gav mig förståelse för att människors livsval är olika.
När Marie hade gått bort var det givetvis en stor förlust för familjen och självklart mest för min mor. Vi ärvde Maries skivspelare och hela hennes skivsamling. Annifrid Lyngstads "Ensam" blev favoriten för min del. Camilla och jag mimade oss igenom skivan många gånger. Lill Lindfors alla LP-skivor, en Elvis-samling och en Taube-samling kom att tillhöra skatterna. Men jag lyssnade också igenom hennes skivor med klassisk musik, en West Side Story-skiva och arabisk musik med mini-lektion i arabiska. Jag insåg att Marie levt i en värld av mångfald med förståelse för olika kulturer och livsstilar. Något som jag försöker bära med mig i mitt liv.
Etiketter: förebilder, mångfald

0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Hem