I väntan på elräkningen

Elpriserna är på mångas läppar. Kylan, julledigheten med mer hemmavistelse och därmed mer användning av tvätt- och diskmaskiner samt spis och TV/dator gör att folk - framför allt villaägare - bävar inför att elräkningen dimper ned i brevlådan. Varken köldknäppen eller människors vanor kan staten stå till svars för.

Men kanske blir denna räkning droppen som får bägaren att rinna över. Folk som jag och 1,1 miljon andra elkunder som har tillsvidareavtal tar äntligen tjuren vid hornen för att leta upp en elhandlare som erbjuder billigare, mer miljövänlig el. Säger upp det avtal som vi en gång ingick. Rörelser på marknaden sker. Man tävlar om antalet kunder; erbjuder lägre priser.

Konsumentverket presenterade i höstas en analys av elmarknaden skett ur konsumentperspektiv. Där redogörs för hur elmarknaden fungerar. Konsumenterna betalar både energiskatt och moms på den köpta elen. Dessa båda skatter utgör 50 % av räkningen. Om skatten sänktes skulle givetvis priset på elräkningen minska. Varför el ska beskattas extra som vara kan jag inte förstå, om det inte är en del av energieffektiviseringsprogrammet. Om skattedebiteringen flyttades från elhandlaren till nätföretaget skulle det i alla fall bli lättare för konsumenten att göra prisjämförelser av själva elen, menar Konsumentverket mfl.

Konkurrensen på elmarknaden är bra för kunderna. Men kanske är konkurrensen för liten där tre aktörer är väldigt stora? Där det tycks vara svårt att etablera sig. Även nätmonopolet måste luckras upp så att ett intelligent elnät och smarta elmätare införs. Sådana ska givetvis inte lånas ut av Stockholms stadsbibliotek, som en socialdemokrat föreslår i en motion inför fullmäktige på måndag, utan kan köpas på marknaden - av konsumenten. EU beslutade tydligen 2009 att samtliga abonnenter ska ha elmätare 2022. Konkurrensverket föreslog 2009 att man ska skapa konkurrens vad gäller mätning, i likhet med vad man gjort i Tyskland. Detta skulle "ge en innovativ utveckling av mätare och mätartjänster" (Konsumentverkets rapport 2010) Då kan jag som kund bli mer medveten om vad mina produkter drar för ström. Och välja om jag vill energieffektivisera eller inte. Och välja om jag ska tvätta på natten eller inte.

Staten kan möjligen skynda på teknikutvecklingen och se till att det finns en infrastruktur för 2020-talet. Där det råder en konkurrens på elnät. Där du som gått in med kapital i ett vindkraftverk i sk andelsel inte jagas av Skatteverket Där det är möjligt att producera egen el och ha gårdsförsäljning på den. De personer som investerar i privata solceller som balkongräcken måste få möjlighet att kvitta in- respektive utmatad el. En sådan utveckling måste gynnas.

DI beskriver orsaker till högre elnätspriser.
Annie Johansson, Johan Hedin, Johan Pettersson och ETR har också bloggat, med anledning av Maud Olofssons debattartikel i DN. Jag tror inte heller att en reglering av priserna är effektfullt för varken marknaden i sig eller för konsumenterna i det långa loppet. Vi behöver ett Sverige där människor tar ansvar och konkurrens skapar villkor för nya företag, inte ett land där vi lindar in nöjda människor i bomull och bidrag.