Därför ska vi inte ha betyg i åk 4
Jag skriver idag på Newsmill om varför Björklunds idé om betyg i åk 4 inte är någon bra idé: Betyg i årskurs 4 tar fokus från undervisningen.
Det nya betygssystemet med betygssteg F-A håller på att implementeras på skolorna. Lärarna sätter i höst för första gången betyg på sjätteklassarna. Tidigare betyg, nya kunskapskriterier och fler betygssteg. Låt oss följa den utvecklingen. Just nu behöver lärarna arbetsro för att kunna uppnå kvalitet i undervisningen. I Stockholm pågår kvalitetshöjande insatser i form av expertlärare, studiecirklar, bedömningsnätverk och lärarcoacher. Detta utvecklingsarbete sker samtidigt som lärarna måste tänka om i undervisningen utifrån de nya kriterierna.
Många reformer har sjösatts. Det entreprenöriella lärandet, högre förväntningar på eleverna och samtidigt har elevens rättigheter vad gäller åtgärdsprogram och de insatser som skolan sätter in stärkts.
Risken i att hela tiden prata om dokumentation, utvärdering och uppföljning är att undervisningen blir baktung, dvs det blir för stort fokus på slutskedet av undervisningsprocessen. Då riskerar den viktiga inledningsfasen att försummas eller komma på undantag. Jag har i flera år med intresse följt den fråga som finns med i elevenkäterna vad gäller att eleverna vet vad som ska göras. Där finns ett utvecklingsarbete för pedagogerna. För att kunna nå kunskapskraven lättare måste eleverna förstå vad som ska göras. Det säger sig självt. För oss vuxna på våra jobb kan det handla om försäljningsmål eller tydliga lönekriterier.
Björklund menar att fjärdeklassarna blir mer motiverade med betyg. Det är riktigt att forskningen vad gäller motivation och nyfikenhets-behållande undervisning måste stärkas. Men inte med betyg. Viktigare är de tidiga insatserna vad gäller läsinlärning och måluppfyllelsen i årskurs 3. Samt att det är hög kvalitet i utvecklingssamtalen där elevens kunskapserövring givetvis måste vara i fokus, samt att bedömningen där är formativ, dvs förklarar vad eleven kan göra för att nå nästa nivå, något som vi i Stockholm bland annat har styrt över vår inspektionsenhet på, fast i det fallet på skolnivå.
Andra insatser som kan bli föremål för reformer är en kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningen, samt att elever får rätten att systematiskt utvärdera sina lärare och undervisningen.
PJ Anders Linder skrev i SvD idag om betyg i åk 4 i sin ledare.
Det nya betygssystemet med betygssteg F-A håller på att implementeras på skolorna. Lärarna sätter i höst för första gången betyg på sjätteklassarna. Tidigare betyg, nya kunskapskriterier och fler betygssteg. Låt oss följa den utvecklingen. Just nu behöver lärarna arbetsro för att kunna uppnå kvalitet i undervisningen. I Stockholm pågår kvalitetshöjande insatser i form av expertlärare, studiecirklar, bedömningsnätverk och lärarcoacher. Detta utvecklingsarbete sker samtidigt som lärarna måste tänka om i undervisningen utifrån de nya kriterierna.
Många reformer har sjösatts. Det entreprenöriella lärandet, högre förväntningar på eleverna och samtidigt har elevens rättigheter vad gäller åtgärdsprogram och de insatser som skolan sätter in stärkts.
Risken i att hela tiden prata om dokumentation, utvärdering och uppföljning är att undervisningen blir baktung, dvs det blir för stort fokus på slutskedet av undervisningsprocessen. Då riskerar den viktiga inledningsfasen att försummas eller komma på undantag. Jag har i flera år med intresse följt den fråga som finns med i elevenkäterna vad gäller att eleverna vet vad som ska göras. Där finns ett utvecklingsarbete för pedagogerna. För att kunna nå kunskapskraven lättare måste eleverna förstå vad som ska göras. Det säger sig självt. För oss vuxna på våra jobb kan det handla om försäljningsmål eller tydliga lönekriterier.
Björklund menar att fjärdeklassarna blir mer motiverade med betyg. Det är riktigt att forskningen vad gäller motivation och nyfikenhets-behållande undervisning måste stärkas. Men inte med betyg. Viktigare är de tidiga insatserna vad gäller läsinlärning och måluppfyllelsen i årskurs 3. Samt att det är hög kvalitet i utvecklingssamtalen där elevens kunskapserövring givetvis måste vara i fokus, samt att bedömningen där är formativ, dvs förklarar vad eleven kan göra för att nå nästa nivå, något som vi i Stockholm bland annat har styrt över vår inspektionsenhet på, fast i det fallet på skolnivå.
Andra insatser som kan bli föremål för reformer är en kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningen, samt att elever får rätten att systematiskt utvärdera sina lärare och undervisningen.
PJ Anders Linder skrev i SvD idag om betyg i åk 4 i sin ledare.
Etiketter: betyg, Centerpartiet, lärare, media, skola, Stockholm
Skrivet av Helen Törnqvist klockan 16:37
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Hem