Arbetsförmedlingen måste bättra sig

Jag läste igår om en utvärdering av Arbetsförmedlingen. Frågan som ställdes var hur väl samhällsorienteringen för nyanlända fungerar. Artikeln blev lite skrattretande mot bakgrund av att jag dagen innan hade fått en utvärdering av etableringsreformen i min hand. Den senare var gjord ur kommunernas perspektiv och finner att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna fungerar mycket dåligt, sedan etableringsreformen infördes 2010.

När det gäller de 60 tim samhällsorientering som länets kommuner samverkar kring genom Centrum för samhällsorientering är det värt att titta vidare på hur små språkgrupper snabbare kan komma igång, istället för att vänta. Kan modern teknik göra att kursen kommer igång tidigare om man har deltagare från övriga landet?

Det finns ett förtroendeglapp mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen vad gäller etableringsreformen. Det handlar om avsaknad av information från Arbetsförmedlingens sida så att kommunerna känner till vilka som har en etableringsplan. Men det handlar också om att Arbetsförmedlingen kvalitetssäkrar planerna. Om så redan sker måste Arbetsförmedlingen kommunicera detta med kommunerna. Även Migrationsverket behöver bli bättre på att informera kommunerna om inflyttningar. Bland dem som har etableringsplaner är de i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar förvånansvärt få. Etableringslotsarna måste se varje individ och hans/hennes förutsättningar och drömmar om inkludering och på så sätt finna vägen till målet, självförsörjning.

Med konkurrensutsatt Arbetsförmedling skulle vi kunna se förmedlingsföretag som specialiserade sig på olika språkgrupper eller olika akademiska nivåer.
Det finns en stor potential i Stockholms län i samverkan kring den nya vuxenutbildningsregionen. Jag skulle också vilja se att sfx-verksamheten utökades i dialog med de regionala programsamråden, så att branscherna kan signalera bristyrken. Det finns idag nio olika kommuner som samverkar kring dessa sfx-utbildningar. När det gäller sfi-verksamheten avvaktas sfi-utredningen. Nog vore det bra om sfi integreras med KomVux och utbildningen i svenska som andraspråk, men förslaget om sfi-peng är också något som skulle öka kvaliteten och valfriheten för den nyanlända.

Det finns mer att säga och att förbättra. Det tar alldeles för lång tid för folk att komma ut på arbetsmarknaden, men lösningen är inte att sänka ribban genom att höja antalet etableringsår från två till något högre. Alla flyktingar kommer nog inte att komma ut i arbete med tanke på posttrauma osv, men givetvis måste målet för varje individ vara självförsörjning och tillräckliga språkkunskaper. Självförsörjningen ger egenmakt, som våra nyanlända precis som alla andra behöver för att klara vardagen och ha ett drägligt liv.