Centerpartiet bedriver värderingsstyrd politik

Idag skriver Alice Teodorescu på SvD:s ledarsida om behov av en värderingsstyrd politik: Bortom arbetslinjen och statsfinanser Hon menar att Alliansen skruvar i befintliga system och inte målar upp bilden av ett ännu mer välfungerande samhälle. Hon har rätt i mycket, men glömmer de visioner och förslag på förändringar som Centerpartiet kommer med titt som tätt.

Centerpartiet vill konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen för att öka chansen att få jobb. Med fler förmedlingar kan några bli nischade gentemot olika branscher, men också olika målgrupper. Företagare möter svårigheter att få tag på rätt kompetens. Det är resursslöseri av både människor och tid för företagande. Centerpartiets kamp för fler företag bottnar i vår starka tro på individens förmåga. Att fördela ägandet från staten till privata aktörer är ett sätt att dela ägandet på fler. Att låta fler leda utvecklingen.

Det är också viktigt att synen på arbete förändras. Ett jobb är inget man får, utan något man skaffar sig. Denna värderingsförändring måste till i skolan. Det entreprenöriella lärandet som har införts kan vara grunden och med mer kunskap om kommersialisering av sina kompetenser kan framtidens arbetstagare erövra en annat perspektiv på självförsörjning.

Centerpartiet är det borgerliga parti som tydligast vill förändra arbetsrätten. Syftet är att sänka trösklarna för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden, nämligen unga och nyanlända. Kompetens ska gå före anställningsår. Det är också viktigt med olika typer av anställningsformer så att arbetsgivarna lätt kan skapa jobb utifrån sina olika behov. I motsats till tre fackförbund anser jag att det är bra att visstidsanställningar finns för att snabbt tillgodose ett behov. Självklart vill arbetsgivare kunna säkra utbildad arbetskraft och därmed är ju tillsvidareanställningen en trygghet i längden för såväl utbildade arbetstagare som arbetsgivare. Mångfalden är lösningen för fler jobb.

Det måste givetvis vara företagen som formulerar sina behov av anställning. Att hotell- och restaurangbranschen har många visstidsanställda är inte konstigt då det finns behov av fler anställda under sommaren vid tex havsnära orter, medan kanske restauranger vid skidorter behöver fler anställda under vintern. Dessa behov kommer sällan fram i ljuset när fackförbunden ska formulera krav som företräder sina medlemmar.

Vad gäller miljövisioner finns de uppsatta miljökvalitetsmålen som inom en generation ska nås. Vägen dit ser olika ut för Miljöpartiet respektive Centerpartiet. Medan Miljöpartiet säger nej till tillväxt och teknikutveckling ser Centerpartiet teknikutvecklingen och marknadsekonomin som en lösning för att få ett utsläppsfritt samhälle. Den  gröna sektorn kan också stå för framväxande jobbmöjligheter. Med ekonomiska styrmedel kan man få människor att göra miljövänliga val, istället för förbud eller uppifråntvingande åtgärder.

I miljöpolitiken ser vi också tydliga ideologiska skillnader som vi från Centerpartiet kan framhäva ännu mer i debatter och argumentation. Marknadsekonomin står ju för att människor med sina val, åsikter och pengar varje dag i vardagen fattar beslut om vilken lösning som ska vara marknadsledande och premieras. Centerpartiet tror på självbestämmande och jag menar att människor är kloka att fatta välgrundade beslut utifrån vad som är bäst för henne och hennes familj. Så nog finns idédebatten i svensk politik, om man väljer att lyssna mer på Centerpartiet och vår Annie Lööf.

Centerpartiets politik har kokats ned till vallåten "Nära Dig".

Är du intresserad av min kandidatur? Se min valfilm på Youtube.

C vill avskaffa fas 3 och införa jobbfixarpeng

Idag skriver Annie Lööf en väldigt bra debattartikel på DN debatt: Vi vill skrota fas 3 och låta privata förmedlare fixa jobb. Detta med anledning av Centerpartiets ekonomiska seminarium i Almedalen. Hon är tydlig med att Centerpartiet vill avskaffa fas 3, samt diverse arbetsmarknadsåtgärder, till förmån för riktiga jobb. "Det är skillnad på jobbpolitik och jobbretorik" skriver Lööf.

Det är inte arbetsmarknadsåtgärderna som ger jobb, utan sänkt skatt på jobb och företagande, som Lööf skriver. Hon är också målmedveten med att införa ett lärlingssystem som liknar centraleuropeiska system, vilket hon har talat om tidigare och nått en bit på vägen med. En fiffig lösning på att hitta riktiga jobb är att styra om resurserna från fas 3 till aktörer som kan finna varaktiga jobb. Jag tror att jobbförmedlarna sätter ribban högre om tiden för inskrivning i Arbetsförmedlingen blir kortare och kravet om att bidra till att den arbetslöse skaffar sig ett varaktigt jobb snabbare.

Det är väldigt bra att Lööf nämner de unga som står helt utanför både arbetsmarknad och studier. Vi vet lite om dessa unga. Kanske de är nöjda med livet som det är? Men om de lyckas leva på sina föräldrar så går inte det i all evighet. Någon form av självförsörjning är viktig för egenmakt och att kunna skapa sig ett självständigt liv.

Det händer saker inom jobbpolitiken. Igår tillsatte regeringen en utredning om en ny anställningsform som kallas matchningsanställning. Denna ska riktas till långtidsarbetslösa och leda till jobb för denna grupp. Det är bra att utöka verktygslådan med ännu ett verktyg. Alla beslut som kan leda till riktiga jobb är viktiga och värda att pröva.

Företagens villkor viktigast för fler jobb

Statsminister Reinfeldt och Nya Moderaterna presenterade ett fempunktsprogram för jobben på Brännpunkt i lördags. Om fem månader står valet mellan Alliansens mål om självförsörjning och Socialdemokraternas arbetsmarknadsinsatser, mellan reformer som visar tilltro till individens drivkrafter och förmågor eller vänsterns kollektiva lösningar. För mig som centerpartist är valet enkelt. Alliansens politik har betytt mycket positivt i min vardag, både vad gäller valfrihet inom vården, skattesänkningar och kommunala satsningar på cykling och miljö, men även för mig i egenskap av lärare och företagare. Jag vill se Reinfeldt omvald som statsminister i september, men jag ser också att det behövs ett starkare Centerpartiet i relation till Moderaterna. Både för miljöns skull och även för företagens skull. Med fler och växande företag kan jobben bli fler.

Centerpartiets partiledare Annie Lööf driver bättre villkor för företagande med stort engagemang och levererar starka reformer: Sänkt restaurangmoms, lägre sjukkostnader för mindre företag, en översyn av skattepolitiken, bredband till hela Sverige mm. Centerpartiet har fler förslag för förbättrat företagande. Arbetsförmedlingen behöver avregleras så att jobbförmedlingen står i fokus. Med en jobbpeng skulle de som bäst lyckades att förmedla jobb premieras. Förmedlingar med olika målgrupper skulle uppstå. Men även andra förslag, som i synnerhet vi inom Stockholmscentern driver, skulle stärka Sveriges näringsliv:

·         Faktiska skatteinbetalningar skulle göra företagandet enklare. Vid starten skulle du inte behöva betala in skatter och moms förrän uppdragen är utförda och betalningen finns på kontot. Idag måste du som har enskild firma göra en uppskattning av din försäljning för att kunna räkna ut din preliminära skatt i samband med att du startar firman. För många är det vanskligt att göra en sådan beräkning innan man ens har startat. Det är också svårt att få besked om slutskatten, vilket borde ges efter ett knapptryck. Jag hävdar att ett system med faktiska skatteinbetalningar skulle höja företags försäljning, eftersom målbilden då förändras rent psykologiskt. De flesta vill ju betala så lite som möjligt till staten och därför lägger man den preliminära nivån lägre än om man vet att man ska betala in en viss procentsats när affären är klar. Rent principiellt skulle denna reform också markera att inte företag ska låna ut pengar till staten, utan att företag bidrar med det värde som de faktiskt skapar.

·         Genom att sänka tjänstemomsen kan ytterligare företag skapas genom att till exempel högutbildade knoppar av och startar eget. Med fler företag inom välfärden blir konkurrensen högre. I konkurrenssituationer vässas bemötande och effektivitet. Med fler aktörer blir valfriheten större och innovationer görs för att bättre möta de behov som kunderna har.

·         LAS måste revideras så att kompetens går före anställningstid. En sådan reform ställer högre förväntningar på arbetskraften att hänga med i utvecklingen i branschen och att ta del av kompetenshöjning. Om det blir lättare att säga upp blir det också lättare att anställa. Det är idag en alltför stor risk att anställa, vittnar många företagare om. När trösklarna till arbete är höga drabbas främst unga och invandrare, men också den arbetsgivare som vill skapa mångfald i personalgruppen. Med större rörlighet på arbetsmarknaden kan utanförskapet minskas, något vi centerpartister brinner för.

Med ett fortsatt förtroende för Alliansen och ett starkare Centerpartiet i riksdag och regering skulle förutsättningarna för jobbskapande förbättras ytterligare, vilket behövs både för människors självförsörjning och egenmakt och för att utveckla och upprätthålla vår kvalitativt sett goda och tillgängliga välfärd. Du är välkommen i den kampen inför den 14 september.

Arbetsförmedlingen behöver ses över ur nyanländas perspektiv

Alliansregeringens initiativ att se överArbetsförmedlingen [DN debatt 6 feb 2014] är viktigt och välbehövligt. Men det finns fler saker att ta tag i vad gäller Arbetsförmedlingens olika uppdrag, bland annat för att underlätta nyanländas självförsörjning och etablering. Detta har både SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och KSL, Kommunförbundet i Stockholms län, upplyst regeringskansliet om i SKL:s förslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande (juli 2013) med ett tillägg synpunkter från stockholmskommunerna (november 2013).

Utgångspunkten för KSL är givetvis att invandring berikar och att nyanländas resurser, kunskap och drivkrafter ska tas tillvara fullt ut och så fort som möjligt. Men tyvärr finns det delar av regelverket och i samverkan som sätter käppar i hjulen. Några av dessa är följande:

·         Asylsökande barn har rätten att börja i förskola och skola så fort som möjligt. Det är viktigt att barnen får en vardag med utbildning och rutiner så fort som möjligt. För att detta ska kunna förberedas på ett bra sätt krävs det att kommunerna som är anordnare får information från Migrationsverket. Inför en sk upplysningsplikt från Migrationsverkets sida så att huvudmännen kan planera en bra introduktion och skolstart.

·         Arbetsförmedlingens sekretessregler gör det tydligen omöjligt att planera gemensamt med en kommun. Ibland förekommer också konkurrerande utbildningar.

• Ändra regelverket så att det anpassas till de ensamkommande flyktingbarnen som ju är omyndiga och vid anknytningsinvandring får alltför stort ansvar vid familjeåterförening. Reglerna är utformade utifrån att den förstkommande är en vuxen som har hunnit skaffa kunskap om det svenska samhället.

Jag tycker också att följande möjligheter borde ses över för att den nyanlände snabbt ska inkludera sig, kunna bidra och känna egenmakt:

·         Låt alltid Arbetsförmedlingen pröva individens behov av sfx-utbildning, det vill säga sfi för en särskild yrkesgrupp utifrån individens utbildning från hemlandet. Erfarenheterna av sfx i Stockholms län är att utbildningen är framgångsrik vad gäller att individen kommer ut i arbete. En sfi-peng kunde användas för individen att delta i en utbildning i andra landsändar än den egna kommunen.

• Inför sfi-peng och vux-peng för att utveckla kvaliteten och tillgången till såväl svenska för invandrare som vuxenutbildning. Ett sådant pengsystem föreslås i sfi-utredningen. Självklart ska valfriheten att välja skola gälla även vuxna.

• Snabba på processen för validering av utländska examina så att individen kan börja söka jobb så fort som möjligt.

·         I de fall nyanlända kommer med en fullgången gymnasieutbildning på modersmålet kan vidareutbildning och högskoleutbildning inom olika yrkesgrupper anordnas på olika språk. En individ som har gått tretton år i skola i sitt hemland har ett starkt utvecklat modersmål som kan användas som ingång för att lära sig svenska språket. Men istället för att först sitta i skolbänken några år för att lära sig svenska kunde yrkesutbildningen och svenskinlärningen ske parallellt via modersmålet. Ett försöksprojekt kunde inledas i samverkan mellan universitet och branscher där det är stor brist på arbetskraft. De studerande kunde initialt vara berättigade till sin sfi-peng och därefter kunna ta studielån.

 
En utvärdering av etableringsreformen visar också att det finns ett kunskapsglapp mellan kommunerna och etableringslotsarna. Information om vad lotsarna och Arbetsförmedlingen gör behöver nå kommunerna.

Bra med översyn av AF men privata jobbförmedlingar målet

Alliansregeringens initiativ att se över Arbetsförmedlingens verksamhet, vilket presenterades på DN debatt idag, är välkommet. Detta måste ses som en förhandlingsseger för Centerpartiet och Annie Lööf med tanke på Moderaternas tidigare ovilja att förändra myndigheten.  Men med ett starkare Centerpartiet i riksdagen skulle vi kunna komma ännu längre i jobbförmedlingsfrågan.

Centerpartiet är för en konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen, vilket skulle skapa privata förmedlingar som i större utsträckning kunde profilera sig och nischa sig mot olika målgrupper. På en fri marknad skulle det säkerligen poppa upp jobbförmedlingar gentemot särskilda yrkesgrupper som tex lärare och snickare, medan andra kanske specialiserar sig gentemot smalare målgrupper som arabisktalande ingenjörer, nyanlända med agrara erfarenheter eller unga utan gymnasieutbildning. Förmedlingar som fokuserade på bristyrken skulle kunna utveckla en tät samverkan med branscher med fokus på jobbskaparnas behov.  Jobbsökandet skulle då ske underifrån i de olika målgrupperna och deras nätverk, istället för uppifrån från ett statligt verk.

Med en konkurrensutsatt arbetsförmedling, som redan finns och fungerar mycket väl i andra länder, skulle bemötandet och servicen förbättras. Så har skett i och med andra valfrihetsreformer. Möjligheten att välja bort en förmedling skulle öka vardagsfriheten för individen.  På så sätt ökar egenmakten för den jobbsökande. Idag är du nämligen helt i händerna på din förmedlare eller coach.

Med ett jobbpengssystem skulle förmedlingarna verka i en marknadsekonomi.  Slutsatsen att förmedlingarna skulle utveckla bättre metoder och bli mer effektiva ligger nära till hands. Eftersom chansen att få olika målgrupper i arbete varierar så kunde jobbpengen även ha ett socioekonomiskt tillägg, som kompenserar de förmedlingar som engagerar sig i personer som står långt från arbetsmarknaden. Med ett sådant tillägg skulle säkerligen några jobbförmedlingar satsa på att utbilda sina kunder för att de skulle komma närmare ett jobb.

Framgångsrika jobbförmedlarföretag skulle gå med vinst. Och plötsligt blir resonemanget om vinster i välfärden tydligt och klart: Vinst måste vara okej om nu företagare tar risker och satsar på en helt ny bransch, men också om jobbförmedlingen lyckas höja måluppfyllelsen, nämligen att fler kommer i arbete. Skulle vinsten bli för stor får jobbpengen justeras nedåt så att vi hushållar med våra gemensamma resurser.

Om nu Centerpartiet skulle få med sig övriga Alliansen på att konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen kunde man dessutom överväga att lägga in arbetslöshetsersättningen i samma system. Samma företag eller förening som jobbförmedlar kan ta emot A-kassa från arbetande medlemmar och betala ut arbetslöshetsersättningen till de arbetslösa. Om arbetslöshetsersättning och jobbförmedling funnes i samma system skulle förmedlingarnas fokus på att hitta jobb till personerna sannolikt öka eftersom man då vill betala ut så lite som möjligt i arbetslöshetsersättning. På denna marknad skulle också fackförbunden eller systerföreningar till dessa kunna verka, om de ville. De kunde ta emot medlemmar, betala ut arbetslöshetsersättning och förmedla jobb inom sin nisch. Dagens kontroll av de arbetssökande skulle med privata arbetsförmedlingar vridas till att staten kontrollerar att de privata företagen uppfyller sina löften gentemot jobbsökarna, vilket också skulle vara en välbehövlig förändring av synsättet i jobbförmedlingsfrågan.

Med ett starkare Centerpartiet kunde vi i Alliansen gå längre än att göra en översyn av Arbetsförmedlingen, nämligen skapa en marknad för jobbförmedlingar och därmed lämna över självbestämmande och makten till brukaren.

 

 

Arbetsförmedlingen måste bättra sig

Jag läste igår om en utvärdering av Arbetsförmedlingen. Frågan som ställdes var hur väl samhällsorienteringen för nyanlända fungerar. Artikeln blev lite skrattretande mot bakgrund av att jag dagen innan hade fått en utvärdering av etableringsreformen i min hand. Den senare var gjord ur kommunernas perspektiv och finner att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna fungerar mycket dåligt, sedan etableringsreformen infördes 2010.

När det gäller de 60 tim samhällsorientering som länets kommuner samverkar kring genom Centrum för samhällsorientering är det värt att titta vidare på hur små språkgrupper snabbare kan komma igång, istället för att vänta. Kan modern teknik göra att kursen kommer igång tidigare om man har deltagare från övriga landet?

Det finns ett förtroendeglapp mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen vad gäller etableringsreformen. Det handlar om avsaknad av information från Arbetsförmedlingens sida så att kommunerna känner till vilka som har en etableringsplan. Men det handlar också om att Arbetsförmedlingen kvalitetssäkrar planerna. Om så redan sker måste Arbetsförmedlingen kommunicera detta med kommunerna. Även Migrationsverket behöver bli bättre på att informera kommunerna om inflyttningar. Bland dem som har etableringsplaner är de i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar förvånansvärt få. Etableringslotsarna måste se varje individ och hans/hennes förutsättningar och drömmar om inkludering och på så sätt finna vägen till målet, självförsörjning.

Med konkurrensutsatt Arbetsförmedling skulle vi kunna se förmedlingsföretag som specialiserade sig på olika språkgrupper eller olika akademiska nivåer.
Det finns en stor potential i Stockholms län i samverkan kring den nya vuxenutbildningsregionen. Jag skulle också vilja se att sfx-verksamheten utökades i dialog med de regionala programsamråden, så att branscherna kan signalera bristyrken. Det finns idag nio olika kommuner som samverkar kring dessa sfx-utbildningar. När det gäller sfi-verksamheten avvaktas sfi-utredningen. Nog vore det bra om sfi integreras med KomVux och utbildningen i svenska som andraspråk, men förslaget om sfi-peng är också något som skulle öka kvaliteten och valfriheten för den nyanlända.

Det finns mer att säga och att förbättra. Det tar alldeles för lång tid för folk att komma ut på arbetsmarknaden, men lösningen är inte att sänka ribban genom att höja antalet etableringsår från två till något högre. Alla flyktingar kommer nog inte att komma ut i arbete med tanke på posttrauma osv, men givetvis måste målet för varje individ vara självförsörjning och tillräckliga språkkunskaper. Självförsörjningen ger egenmakt, som våra nyanlända precis som alla andra behöver för att klara vardagen och ha ett drägligt liv.

Centerpartiet är företagarnas parti

Att Centerpartiet med näringsminister Annie Lööf är företagarnas starka röst i regeringen är tydligt i årets budgetförhandlingar, men också vilka frågor som centerstämman lyfte vad gäller jobb och tillväxt. Tack vare Lööf sker regelförenkling och ska egenavgifterna sänkas. Den företagarfientliga månadsuppgiftslämningen som byråkrater har förespråkat har tack och lov stoppats, något som Företagarna tackade Centerpartiet för på stämman.

Med ett starkare Centerpartiet i riksdagen skulle vi kunna åstadkomma ännu mer för att risktagande människor ska våga och vilja starta och driva företag, som ju är grogrunden för nya jobb och tillväxt.

Att lämna månatliga kontrolluppgifter hade krävt elva gånger så mycket byråkrati än idag för alla företag, men framför allt sänder ett sådant förslag signaler om misstänkliggörande av företagare som grupp. Något vi behöver mindre av, inte mer. De allra flesta företagare vill göra rätt och göra rätt för sig. Det har blivit mycket enklare under åren i kontakten med Skatteverket, som numera är tillmötesgående och kundvänlig, men fortfarande kan mycket förbättras. Handläggarna borde kvalitetssäkras genom att ha företagserfarenhet för att kunna arbeta med företagskontakter.

Jag vill att de skatter som företagare betalar in ska vara faktiska och inte preliminära. Jag menar att de preliminära skatterna minskar produktionen och försäljningen. Idag anger du hur mycket du tror att du kommer sälja för och den summan är basen för uträkningen för den preliminärskatt som du ska betala in. Eftersom du i inledningsskedet inte har byggt upp något kapital är det troligt att du tar en mindre risk genom att sätta försäljningsmålet lite lägre. Om företagare istället skulle betala in faktiska skatter som är uträknade i procentsatser utifrån hur mycket som du faktiskt har sålt skulle försäljningen bli större, eftersom det mentalt blir stimulerande att sälja så mycket som möjligt.

Med dagens digitala, tekniska och transparenta lösningar borde det också vara möjligt att som företagare ansluta sig till en digital bokföring som är direktansluten till skattekontot, utan att det känns som om man är styrd av staten. Jag tänker mig att man matar in en fakturas belopp och momsbelopp i en bokföring ansluten till skattekontot. När kundens inbetalning kommer in på kontot en månad senare dras momsen direkt av Skatteverket. På samma sätt kunde man bokföra en utgift med kostnad respektive betald moms, som då staten genast betalar tillbaka till dig. Med denna direktclearing skulle företagarna slippa momsdeklarationer varje eller var tredje månad. För enskilda firmor skulle egenavgifterna räknas ut utifrån varje månads försäljning och dras med autogiro från skattekontot till staten. Det skulle också vara enkelt att göra uträkningar av SGI till Försäkringskassan. Den faktiska försäljningssumman divideras med tolv månader och med ett klick kan detta rapporteras från skattekontot till Försäkringskassan.

En förenkling som önskas är att du rapporterar arbetsgivaravgifter enbart då du har haft någon anställd. Idag måste man deklarera för arbetsgivaravgifter en gång i månaden, oavsett om du har haft någon anställd eller inte, vilket är ett extra administrativt moment för oss som redovisar moms var tredje månad och bara anställer någon lite då och då.

Centerpartiet vill konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen och reformera arbetsrätten, eftersom vi vet att på så sätt lyckas andra länder sänka trösklarna till jobben. Unga och invandrare måste få det lättare att ta klivet in i jobbgemenskapen. Med stor respekt för människor som organiserar sig vill jag också hävda att fackets makt måste minska i lagstiftningen. Kvaliteten i välfärden får aldrig stå på spel i dragkamper mellan fack och arbetsgivare. Något som många småföretagare håller med mig om, men säkerligen också föräldrar till skolbarn och anhöriga till äldre och funktionsnedsatta, som minns hoten om strejker från i våras.

I Stockholms stad finns också en potential att förbättra företagsklimatet. I 2012 års företagsklimatmätning värderade politikerna företagarvänligheten högre än företagarna själva gjorde. Stadens tillståndsguide är ett bra initiativ och Centerpartiets budgetframgång om regelförenkling i stadens alla nämnder och bolag är ett viktigt arbete som pågår. Men fortfarande krävs en flexibilitet och större förståelse för företagande inom alla sektorer. Att en förskola måste höja sitt tak med två centimeter för att få bedriva verksamhet är ett bevis på stelbenthet. Staden kan bli mer lyhörd för och generös med att ge tjänstledigt när personal vill pröva vingarna som företagare för att testa en affärsidé – även om den konkurrerar med stadens verksamhet. Staden kan på ett mer systematiskt sätt ta tillvara innovationer inom verksamheterna.

Företagande skapas inte på papper. Men med fler framgångsrika affärsidéer, ett positivt förhållningssätt till företagande, ständig regelförenkling och lägre kostnader för företagen kan fler jobb växa fram. Centerpartiet behöver bli starkare mandatmässigt i motpol till byråkratmoderater.

Företagarna kommenterar regeringens budget. SvD rapporterar från stämman. Christian Ottosson bloggar också. Lena Mellin gör en positiv analys av Centerpartiet inför kommande val. Expressen skriver att Löfven nobbar Lööfs debattinbjudan.

Konkurrensutsatt arbetsförmedling del i C:s jobbpaket

Idag skriver vår partiledare Annie Lööf i Expressen om att Centerpartiet vill konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen: Svenskarna vill välja jobbförmedling själva

En undersökning som partiet har gjort visar att majoriteten av svenskarna själva vill välja vilken jobbförmedling som ska stötta dem i arbetssökandet. Endast en sjundedel tycker att det är en dålig idé.

Om konkurrensen ökar kan man tänka sig att metoder förfinas, bemötandet förbättras och att aktörerna försöker locka och även specialisera sig på olika målgrupper. Att införa en jobbpeng är en god idé. Tex hälften av pengen skulle kunna behållas av staten tills jobbförmedlaren har lyckats få den arbetssökande att hitta ett jobb, vilket innebär att incitamentet för måluppfyllelse blir stort för aktören.

Jobbpeng och att konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen är en del i Centerpartiets jobbpaket, där det ingår att göra arbetsrätten flexibel mm. Jag gillar att man tar sin utgångspunkt i företagarens behov. Det är ju ändå de som skapar jobben. Lööf skriver:

"Vårt jobbpaket tar sin utgångspunkt hos entreprenören och företagaren som skapar jobben. Vi föreslår därför en rad åtgärder för att förbättra konkurrenskraften och företagsklimatet genom sänkta kostnader för att anställa, regelförenkling och öka tillgängligt riskkapital.
För att sänka trösklarna till det första jobbet vill vi införa en mer flexibel arbetsrätt i kombination med en tryggare och mer rättvis omställningsförsäkring och införa yrkesintroduktion för unga där jobb varvas med utbildning."

Öppna för LOV inom Arbetsförmedlingen

Jag var åhörare på ett seminarium om Arbetsförmedlingen som Annika Qarlsson bjöd in till igår. Detta med anledning av att Svenskt Näringsliv har låtit granska myndigheten och de upphandlingar som har gjorts. Maria Ludvigsson skriver bra om seminariet idag, där Arbetsförmedlingens representant menade att man önskade långsiktighet i form av en längre viljeinriktning.

Arbetsförmedlingen har ju upphandlat aktörer, som enligt Arbetsförmedlingens Clas Olsson är ett komplement till Arbetsförmedlingen själv. Det blev väldigt tydligt att LOU med uppifrånbestämda upphandlingskrav ger sämre förutsättningar för flexibilitet och möjlighet till innovationer än vad LOV, lagen om valfrihet, gör. De upphandlade aktörerna ses som ett komplement, inte som konkurrenter, vilket inte vässar Arbetsförmedlingens verksamhet vidare. I Australien har man konkurrensutsatt Arbetsförmedlingen, vilket innebär att det vuxit fram målgruppsinriktade förmedlingar, sk profiling.

Ett resonemang fördes om att en jobbpeng måste vara högre för personer som står längre från arbetsmarknaden. Jag kan inte låta bli att tänka på hur det ser ut i skolans värld med skolpengen. Vi har en allmän skolpeng, men också ett socioekonomiskt stöd som följer med de elever som har tuffast förutsättningar att nå målen. Något liknande måste det ju gå att göra - om man vill - i jobbpengssyfte. Och om den som förmedlar ett jobb får ut halva pengen när ett jobb förmedlats, dvs någon form av prestationsbaserad peng, blir incitamenten att förmedla jobb till de arbetslösa större. (Denna del finns inte i skolpengen.) Vi vet att med kundvalsmodeller har utförarna en benägenhet att metodutveckla, bli bättre på bemötande och att konkurrera med bättre öppettider. Det vore inte helt fel när det gäller Arbetsförmedlingen. Om man införde LOV för arbetsförmedlingar skulle de anpassa sig till människors och arbetsgivares behov.

Arbetsförmedlingen har också ett kontrollerande uppdrag i form av A-kassan. Detta kan man nästan tycka kan skötas digitalt så att själva jobbförmedlingen blir det viktiga. Eller så lägger man ihop arbetslöshetsförsäkringen med socialförsäkringarna så att det sköts av Försäkringskassan.

Reformer för tillväxt och frihet

Idag skriver Svenskt Näringsliv i SvD om att den europeiska tillväxten behöver en kickstart som komplement till de budgetsaneringar som sker. Reformer som ges exempel på är avregleringen av Apoteket, men både friskolereformen, förskolepengen, Vårdval Stockholm, Lagen om Valfrihet (LOV) är bevis på att företag växer fram i branscher som politiken banat väg för. Några avregleringar som skulle kunna göras för att få ytterligare fart på entreprenörskap och konkurrens i Sverige är följande:

• En konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen. Om man inför en jobbpeng som följer den arbetslöse skulle troligen specialiserade, målgruppsinriktade jobbförmedlingar träda in på marknaden. Med öppna jämförelser kunde kvaliteten säkras. Om det var samma aktör som stod för både arbetslöshetsersättning och jobbcoaching skulle det finnas starka incitament för att snabbt få ut den arbetslöse i jobb. Och vem skulle vara bättre lämpad att coacha en arbetslös LO-medlem än LO itself?
• Att avreglera Systembolaget skulle innebära att handeln lönar sig bättre. Det skulle givetvis krävas en särskild utbildning för att få sälja alkohol i sin butik. Åldersgränsen skulle även fortsatt vara 20 år och langning till minderåriga är inte acceptabelt. Man skulle kunna införa legitimationstvång för alla under 30 år. På Konsum och ICA skulle det vara möjligt att köpa en flaska vin även på söndagen. I likhet med utlämningsställen på mindre orter skulle det vara möjligt att beställa hem lite mer ovanliga sorter som inte finns i sortimentet. Dryckesdelikatessaffärer skulle säkert vara mer välsorterade och kanske bara finnas i större städer.
• Att i Stockholm upphandla biblioteksverksamhet eller införa bibliotekspeng. Biblioteken startade med studiecirkeln, hemma hos folk. Varför kan inte en annan utförare än kommunen vara den som lånar ut böcker? Med en reform skulle säkert biblioteksentreprenörer vara ännu mer målgruppsstyrda och säljande.
• Konkurrensutsätt högre utbildning. Sfi, KomVux, Yrkeshögskolan erbjuder kurser som arrangeras av andra utförare än kommun respektive stat. Kanske det vore välgörande för kvaliteten i de högre utbildningarna om privata aktörer på teoretisk grund erbjöd utbildningar?
• Diverse tillståndsgivning. Historien visar på att det är möjligt att fördela ansvar för olika tillstånd. Tex körkortet skrevs till en början ut av polismästaren i en by. På samma sätt kan man fundera över vilka tillståndsgivningar en kommun eller staten kan delegera till certifierade utfärdare. Delegeringen av ansvar måste alltid kopplas till en kontinuerlig tillsyn, som sker av annan aktör. Frågan är om det alltid är det gemensamma, samhället, som måste stå för tillsynen eller om även denna kan delegeras/upphandlas, dock till oberoende part.

Den stora utmaningen i att avreglera monopol är att säkra förekomsten av diverse serviceorgan i glesbygden. Men då kanske vi går tillbaka till bokbussar och hemleverans av mat, apoteksvaror och alkohol. Givetvis utan att tulla på bestämmelser. Inte ska jag som politiker hitta lösningarna på sådana utmaningar. Det är näringslivet självt utmärkt bra på.

Modet att stå upp för dem som står utanför

Annie Lööf skriver klart och tydligt på SvD Brännpunkt om att vi måste ha modet att reformera arbetsrätten. Hon adresserar det viktiga problemet med ungdomsarbetslöshet och den väntade stigande arbetslösheten.

Centerpartiet vill som vanligt sänka trösklarna för dem som har svårt att komma in i värmen. Detta genom en mer flexibel arbetsrätt, en omställningsförsäkring samt privatiserade arbetsförmedlingar med bättre matchning. Vi vill göra det lättare för dem som står utanför och knackar på. Då måste modet finnas att våga reformera arbetsrätten och att konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen. Det modet och den kompetensen finns i Centerpartiet och hos Annie Lööf. Därför söker vi ett större stöd i valet 2014.

Almega bloggar också.

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara frivillig

DN:s ledare skriver idag om arbetslöshetsförsäkringen och att den måste bli obligatorisk. Jag reserverade mig mot detta beslut på Centerpartiets partistämma 2009 (något som tyvärr ej syns i slutprotokollet) och skriver i en motion om socialförsäkringssystemet till årets partistämma hur jag ser på denna försäkring, som måste vara frivillig och individuell.

Jag ser en poäng i att den instans som försäkrar människor från arbetslöshet också är ansvarig för omställning och jobbcoachning, det vill säga kan bidra till att den försäkrade kommer ut på arbetsmarknaden igen genom att skapa sig eller hitta ett jobb. Försäkringsgivare skulle såväl fackförbund som försäkringsbolag kunna vara. Expertisen om målgruppen skulle kunna fördjupas. Arbetsförmedlingens roll skulle omformas till att bli enbart en platsbank, något som på sikt skulle kunna vara en tjänst att upphandla och som givetvis skulle finnas tillgänglig i hela Sverige, på internet och i platsbanksautomater runtom på försäkringskontoren.

Arbetslöshetsförsäkringen hänger dock ihop med försörjningsstödet. Det ekonomiska biståndet skulle vara möjligt att betala tillbaka, i form av sociallån, som kan tas hos kommunen eller i stadsdelen. Målet är ju hela tiden självförsörjning, som ger egenmakt.

Och det är viktigt med ett varmt Sverige som står upp för människovärdet. När människor vill bryta med misär, missbruk eller missförhållanden ska det gå snabbt från att personen ifråga anmäler sig själv till sociala myndigheter till att en första insats i en helhetsplan görs från samhällets sida.

För övrigt skriver sex fackförbundsordföranden på SvD Brännpunkt att regeringen måste stoppa utnyttjande av arbetskraft. Jag menar i en motion till partistämman att avtal är avtal, men att om de bryts ska näringsidkaren få näringsförbud och listas på internet. Någon måste då givetvis anmäla företagaren och någon form av inspektion måste ske för utfärdande av förbudet.

Annie avstatligar Arbetsförmedlingen

Annie Johansson lyfter idag frågan om att konkurrensutsätta och privatisera Arbetsförmedlingen. Centerpartiet och Annie Johansson ser att Arbetsförmedlingen har två roller, varav den ena ska kunna privatiseras. Arbetsförmedlingen ska ansvara för ersättning och bedömning dvs myndighetsutövning, medan jobbförmedlarna ska vara privata. En jobbpeng ska införas och den ska vara högre för de som bedöms ha större behov eller stå längre från arbetsmarknaden.

Regeringen tänker ju ta steg 1 för valfrihet inom Arbetsförmedlingen, vilket jag skrev om 7 jan. Jobbpengen skrev jag om 21 dec. Det Johansson vill göra är ett klart steg 2. Centerpartiet vill gå längre. För när människor är arbetslösa är de i myndighetens makt. Hjälplösheten kan te sig stor. I valfriheten skulle en kraft kunna gro. Där du vänder dig till den som är duktig på att förmedla jobb. Inom din bransch eller för din målgrupp. Det skulle få snurr på jobbförmedlingen.
Läs rapporten här.

Se Annie i SVT Play i Rapport samt lyssna på Ekot.

Bloggar gör också Jonas Pettersson, Elkers, MinaTreKronor
Redigerat 22 jan: Samt Annie Johansson, Liberal och långsint, Pontus Eriksson, Ingalill Fredriksson, Linander tycker, Magnus Andersson, Emil Källström mfl

Valfrihet hos Arbetsförmedlingen steg 1

Jag ser på Almegas sida att regeringen föreslagit en reform hos Arbetsförmedlingen, vilken skulle innebära valfrihet. Yes! Är det någon gång man är så sårbar, så beroende av myndigheter är det när man blir arbetslös. I valfriheten skulle någon form av kraft kunna uppstå. Dels mellan olika aktörer, dels hos den enskilde brukaren.

Men förslaget innebär att Arbetsförmedlingen får tillhandahålla valfrihetssystem av upphandlade tjänster inom sig, så det är inte någon försäkran om att så kommer ske, vilket låter mesigt. Inte heller någon avreglering av Arbetsförmedlingen. Inte heller något egentligt pengsystem. Men det är en bra start, ett förslag som ska ut på remiss, så om många svarar att Arbetsförmedlingen i sig skulle kunna avregleras och konkurrensutsättas av certifierade jobbcoacher osv kan man kanske gå steget längre.

Jag noterar också att Littorin föreslår att Lagen om valfrihet faktiskt ska stå över den fackliga vetorätten, vilket låter helt rimligt. Det är ju ändå svensk lagstiftning vi följer och anpassar oss till i Sverige, inte fackligt godtycke.