Arbetsförmedlingen behöver ses över ur nyanländas perspektiv

Alliansregeringens initiativ att se överArbetsförmedlingen [DN debatt 6 feb 2014] är viktigt och välbehövligt. Men det finns fler saker att ta tag i vad gäller Arbetsförmedlingens olika uppdrag, bland annat för att underlätta nyanländas självförsörjning och etablering. Detta har både SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och KSL, Kommunförbundet i Stockholms län, upplyst regeringskansliet om i SKL:s förslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande (juli 2013) med ett tillägg synpunkter från stockholmskommunerna (november 2013).

Utgångspunkten för KSL är givetvis att invandring berikar och att nyanländas resurser, kunskap och drivkrafter ska tas tillvara fullt ut och så fort som möjligt. Men tyvärr finns det delar av regelverket och i samverkan som sätter käppar i hjulen. Några av dessa är följande:

·         Asylsökande barn har rätten att börja i förskola och skola så fort som möjligt. Det är viktigt att barnen får en vardag med utbildning och rutiner så fort som möjligt. För att detta ska kunna förberedas på ett bra sätt krävs det att kommunerna som är anordnare får information från Migrationsverket. Inför en sk upplysningsplikt från Migrationsverkets sida så att huvudmännen kan planera en bra introduktion och skolstart.

·         Arbetsförmedlingens sekretessregler gör det tydligen omöjligt att planera gemensamt med en kommun. Ibland förekommer också konkurrerande utbildningar.

• Ändra regelverket så att det anpassas till de ensamkommande flyktingbarnen som ju är omyndiga och vid anknytningsinvandring får alltför stort ansvar vid familjeåterförening. Reglerna är utformade utifrån att den förstkommande är en vuxen som har hunnit skaffa kunskap om det svenska samhället.

Jag tycker också att följande möjligheter borde ses över för att den nyanlände snabbt ska inkludera sig, kunna bidra och känna egenmakt:

·         Låt alltid Arbetsförmedlingen pröva individens behov av sfx-utbildning, det vill säga sfi för en särskild yrkesgrupp utifrån individens utbildning från hemlandet. Erfarenheterna av sfx i Stockholms län är att utbildningen är framgångsrik vad gäller att individen kommer ut i arbete. En sfi-peng kunde användas för individen att delta i en utbildning i andra landsändar än den egna kommunen.

• Inför sfi-peng och vux-peng för att utveckla kvaliteten och tillgången till såväl svenska för invandrare som vuxenutbildning. Ett sådant pengsystem föreslås i sfi-utredningen. Självklart ska valfriheten att välja skola gälla även vuxna.

• Snabba på processen för validering av utländska examina så att individen kan börja söka jobb så fort som möjligt.

·         I de fall nyanlända kommer med en fullgången gymnasieutbildning på modersmålet kan vidareutbildning och högskoleutbildning inom olika yrkesgrupper anordnas på olika språk. En individ som har gått tretton år i skola i sitt hemland har ett starkt utvecklat modersmål som kan användas som ingång för att lära sig svenska språket. Men istället för att först sitta i skolbänken några år för att lära sig svenska kunde yrkesutbildningen och svenskinlärningen ske parallellt via modersmålet. Ett försöksprojekt kunde inledas i samverkan mellan universitet och branscher där det är stor brist på arbetskraft. De studerande kunde initialt vara berättigade till sin sfi-peng och därefter kunna ta studielån.

 
En utvärdering av etableringsreformen visar också att det finns ett kunskapsglapp mellan kommunerna och etableringslotsarna. Information om vad lotsarna och Arbetsförmedlingen gör behöver nå kommunerna.

Varje dag är en kvinnodag

Idag är det internationella kvinnodagen. Jag har förklarat det för min son som att det finns flickor i världen som inte får gå i skola. Han visste tack vare Lilla Aktuellt att det finns en tjej som kämpar för skola för flickor i ett annat land. Ja, det var tuffa och målmedvetna Malala, som han åsyftade. Jag förklarade att mammor oftast inte har lika hög lön som papporna och att mammorna oftast jobbar mer i hemmen, sådant arbete som man ju inte får betalt för. Att ojämställdhet handlar om orättvisa. Han kände sig nöjd med sina 20 kronor i veckopeng, som han får samma dag som han plockat undan leksakerna från sitt rum.

Jämställdhetsarbetet äger rum varje dag när man har barn. En diskussion kan uppstå om "Ronja Rövardotter" är en flickbok eller en bok för båda könen. Att Lego Friends är tjejlego; det är redan så inpräntat så det går inte att rucka på den uppfattningen. Jag försöker tänka att varje dag är en kvinnodag, då man kan kämpa för lite mer rättvisa mellan könen. Men också att varje dag är en dag då jag ger uttryck för kvinnosyn, manssyn, könsroller hos min son. Om tjejer i skolan jagar killarna för att pussas gäller killens "nej" lika mycket som det omvända. Att lära sig vad integritet är och att respektera andras är en del av uppfostran.

Det finns en del att förändra i de statliga strukturerna för ett jämställt Sverige och några av de viktigaste bitarna lyfter Annie Lööf och Anna-Karin Hatt idag: Välkommen till Sverige, ett land där du ska kunna kombinera familj och arbete. Jag gillar särskilt skrivningarna om vad vi kan göra för att de nyanlända kvinnorna snabbare ska kunna inkludera sig, något som även Sanna Rayman lyfter i dagens ledare, när hon berör den viktiga frågan om sfi. I KSL ska man se över hur sfi bedrivs i kommunerna i dagsläget. Där är givetvis behörigheten hos lärarna av stor betydelse för statusen på utbildningen och för resultaten och kvaliteten.

Maria Ludvigsson skriver att kvinnodagen inte längre är vad den var. Nej, jämställdhet är inte - och ska inte få vara - en vänsterfråga. Susanna Birgersson menar att vi måste putsa genusglasögonen. Ja, med könsuppdelad statistik kan vi se orättvisor på generell nivå, men förändringen sker bäst i det lilla, underifrån.

Jämställdhet är ett samarbete mellan män och kvinnor, kvinnor och kvinnor och män och män. Om en kvinna tar mer plats i ett mansdominerat utrymme måste rimligen någon man stå tillbaka för att jämställdhet ska uppstå. Detsamma gäller föräldraledighet där en kvinna ibland får stå tillbaka för att uttaget ska bli rättvist. Det finns mycket att säga om jämställdhet, men den skapas vid köksbord, i klassrum, på arbetsplatser och styrelserum av män och kvinnor tillsammans. Och det viktigaste av allt är att varje individ är unik och värd att bli tagen på allvar, men också ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter som vilken annan individ som helst.

För övrigt är jag stolt över att tillhöra det parti som har flest kvinnor som kommunstyrelseordföranden i Sverige, enligt Dagens Samhälle.

Därför behövs Centerpartiet

Den andra gruppen på sfi-besöket fick uppdrag att sammanfatta varför Centerpartiet behövs i Sverige. Utifrån vad jag hade berättat om vår ideologi punktade de nyanlända svenskarna följande:
Centerpartiet behöver finnas för:

• Bättre miljö
• Trygghet
• Sänka skatten, men ge en god välfärd
• Migrationsfrågor där vi tar ansvar för varandra
• Informera invandrare om hur man ska sortera sina sopor
• Förbättra för företagen
• Bygga hus på höjden
• Bättre och mer återvinning
• Många idéer för ett bättre samhälle

Det är givande att möta nya svenskar för att få ta del av deras syn på samhället och lyssna till de behov och intressen de har. Åtminstone en person bestämde sig också för att starta ett företag, då han hade lyssnat till vad jag hade att säga.

Besök på sfi

Idag har jag förmånen att få berätta om Centerpartiet på sfi Hermods. Jag säger att det är det finaste uppdrag man kan få i egenskap av politiker. Jag berättar om hur Centerpartiet startades av självägande bönder. Självklart berättar jag om Centerpartiets framgång i stadshuset under ledning av Per Ankersjö. Hur han jobbar för mer biogas och matavfallsinsamling, hur vi jobbar för rent vatten och frisk luft. Hur Stockholmscentern vill bygga på höjden för att rädda våra parker och naturreservat. Hur vi infört viktbaserad avfallstaxa. Hur jag i Bromma arbetar för mer återvinning och källsortering. Och sedan vill jag höra deltagarnas synpunkter på hur vi kan få en bättre stadsmiljö i Stockholm. Sfi-deltagarna var inte sena med förslag:

• Pantsystem på förpackningar
• Åtgärder för att få till fler elbilar
• Fler cykelpumpar och säkrare cykelparkeringar
• Förbättrad kollektivtrafik
• Trevligare, renare och fler återvinningsstationer

Vi gick också in i Centerpartiets idéwiki där man kan bidra till det nya idéprogrammet. En klar majoritet ville bidra till kapitlet om frihet. Jag hoppas att flera av deltagarna anmäler sig till ny-medlems-kursen på lördag. Förmiddagen har varit mycket givande för min del.

Budgetfullmäktige - anförande arbetsmarknad och företagande

Idag är det dags för andra dagens budgetdebatt i Stockholms stadsfullmäktige. Dagen inleds med fokus på arbetsmarknad, företagande och integration. Ulla Hamilton inledde med ett kraftfullt tal om nyföretagande och arbetsmarknad. Karin Wanngård, som liksom jag är vald till Arbetsmarknadsberedningen i KSL, Kommunförbundet Stockholms Län, tog debatten från socialdemokraternas sida. Både hon och Karin Rågsjö (V) har dock varit osynliga på de två möten den nystartade beredningen hittills har haft. Det kanske speglar stadshuset oppositionspartiers verkliga engagemang i arbetsmarknadsfrågan?

Här följer mitt inledningsanförande:
"För några år sedan pratade jag med en femtonårig kille som sa:
- När människor behandlar en som om man inte kan något och tycker synd om en så blir man passiv och hjälplös, men när människor tror på en och att man kan ta ansvar, då växer du och tar ansvar.

Självförsörjning är ett av de viktigaste politiska målen för Alliansen. När människan kan försörja sig själv och sin familj känner hon trygghet, samhörighet och egenmakt i vardagen. De människor som står utanför arbetsmarknaden ska ges bästa förutsättningar att komma tillbaka till arbete så fort som möjligt.

Studie- och yrkesvägledningen spelar här en viktig roll för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. När det gäller de nyanlända är sfx - yrkesinriktad svenskundervisning för invandrare - en bra väg för den som kommer med en yrkesutbildning och snabbt vill lära sig svenska. I övrigt är sfi invidivanpassad, men avhoppen måste bli färre. Språkkunskaper är grunden för att känna samhörighet och inkludering.

Studie- och yrkesvägledningen är också betydelsefull för de 16-19-åringar som har hoppat av skolan. Praktikplatser och sommarjobb är viktiga insatser för att ge meriter och erfarenhet. Men Jobbtorget i sig kan aldrig vara slutmålet. Ett riktigt jobb måste vara slutmålet för självförsörjningsplanen.

Centerpartiets analys är att det måste till fler jobb. Dessa skapas inte av staden i sig, som vänsterflanken anser, utan av människor av kött och blod som har goda affärsidéer, i vilka de satsar tid, engagemang, kompetens, kapital. 2010 startade 12 697 företag i Stockholms stad. Det är rekord! 12 697 människor av kött och blod valde att starta ett företag för att ge sig och kanske andra jobb.

Här spelar Nyföretagarcentrum med sin rådgivning en stor roll. Ju fler personer som väljer att starta och driva företag, desto större chans är ju att dessa säger upp sig från en arbetsplats och på så sätt ger chans till arbete för en annan person. Stadens företagslotsar är viktiga för att främja enkelhet och att företagaren lägger så lite tid som möjligt på administration. Tid som kan användas till försäljning, produktion, kvalitetsutveckling eller rekrytering.

Jag vill också poängtera att en hög takt i bostadsbyggandet, en välfungerande infrastruktur och låg skattesats är viktiga för företagarna.

Nyckeln till jobb i framtiden är att varje femtonåring har goda kunskaper, känner tron på sig själv, har förmågan att ta ansvar och nyfikenheten på att växa - har egenmakt."

Debatten handlade om sfi, Jobbtorgen och ungdomsarbetslöshet. Oppositionspartierna bidrog främst med falska siffror, som Hamilton slog hål på. Ungdomsarbetslösheten har minskat. Jag poängterade det avtal som skrivits mellan SKL och arbetstagarorganisationerna: Ungdomsavtal med praktik 1-3 månader och därefter visstidsanställning under sex månader. Men det är en sista utväg, när det absolut inte är möjligt att skapa eller hitta ett riktigt jobb.

Livstycket lär kvinnor läsa

Idag fick jag förmånen att göra ett studiebesök hos Föreningen Livstycket, som i Tensta arbetar med att lära analfabeter läsa och skrivs. Verksamhetschef Birgitta Notlöf tog sig tiden att berätta för mig om arbetet.

Kvinnorna som deltar i Livstyckets verksamhet står mycket långt från arbetsmarknaden och får tack vare den nivåanpassade undervisningen möjlighet att utifrån ljudet som grund lära sig läsa med hjälp av den sk Vitting-metoden. Tillsammans har de sexton deltagarna skrivit en läsebok. Med boken for kvinnogruppen till Bokmässan i Göteborg.

Livstycket har också haft utställningar av sina alster, bland annat på Nordiska Muséet. För närvarande arbetar man med tema Stockholm, som kommer att resultera i en utställning på Stockholms Stadsmuseum.

Det var intressant att höra om arbetet och hur amatörer och professionalism möts kring design samt hur pedagogerna arbetar med alfabetiseringsprocessen. Tyvärr vet vi att det saknas forskning i området. Att lära sig ett andraspråk som vuxen tar längre tid än när man är barn. Om man dessutom kan varken skriva eller läsa på modersmålet måste man först knäcka koden. Livstycket menar att läsförmågan är en mänsklig rättighet för alla i Sverige. Tyvärr har inte dessa kvinnor lärt sig det i sfi-undervisningen, men får nu möjligheten. Intressant vore att se någon form av oberoende utvärdering av verksamheten.

Lex Sarah i skolan, men inte tidsbegränsad sfi

Idag var det kommunstyrelse. Bland annat besvarades två viktiga remisser: "Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden - för barns och elevers bästa" dvs sk Lex Sarah i förskolan och skolan, samt "Tid för snabb, flexibel inlärning" som föreslår att en nyanländ måste börja läsa på sfi senast ett år efter första folkbokföringsdagen samt att den sammanlagda studietiden inte får överstiga två år.

När det gäller en lex Sarah i skolan var styrelsen tydlig med att skyldigheten att anmäla missförhållanden skulle kunna bidra ytterligare till det systematiska kvalitetsarbetet. Missförhållanden som idag förbises skulle med en anmälningsplikt troligen uppmärksammas tidigare. Samtidigt har skollagen förtydligats i att lärare måste anmäla om det befaras att en elev inte kommer nå kunskapskraven eller om en elev utsätts för kränkande behandling. Statens skolverk måste också få i uppdrag att utfärda allmänna råd om utformning och innehåll i rapporter samt ge ledning i vad ett missförhållande skulle kunna innefatta. Jag hoppas verkligen att Alliansregeringen välkomnar utredarens förslag.

När det gäller den andra remissen var inte styrelsen fullt lika positiv då en tidsbegränsning på sfi riskerar att öka utanförskapet. Med utredningens förslag skulle 600 stockholmare under 2010 ha utestängts från sfi. Dessutom riskerar förslaget att drabba dem som söker sig till Sverige och först efter några år kommer på att de vill stanna i Sverige och därmed lära sig svenska. Förslaget riskerar också att hindra arbetande personer som vill ha längre tid på sig att studera vid sidan av jobbet. Arbetsmarknadsnämnden, med Fredrik Lindstål från C, hade verkligen tänkt igenom remissvaret utifrån olika aspekter.

Jobben stor fråga för sfi-elever

Idag har jag varit på Västerorts vuxengymnasium nästan hela dagen. Jag har samtalat med över hundra personer som läser svenska som andraspråk på sfi. Många frågor handlade om jobben, ungdomsarbetslösheten och vår syn på invandrare. Med stolthet kunde jag presentera Centerpartiets politik. Jag är trött och nöjd med de nya intryck och bekantskaper jag fått.

Jag är helt övertygad om att Alliansens politik ger människor mer egenmakt, stolthet och delaktighet. Att Centerpartiet vill konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen kommer att göra att människor inte tror att de ägs av Jobbtorgen. Att Centerpartiet vill underlätta för företagare gör att det finns en grogrund för nya företag som kan ge nya jobb.

Besök hos sfi idag

Det är intensivskede av valrörelsen. Dagarna går fort. Många beslut fattas. På morgnarna är det flygbladsutdelning, på dagarna öppnande av valstugor och att möta väljare. Det är ett fantastiskt engagemang i våra valarbetare. Särskilt de certifierade som gått utbildning, men även andra kliver fram. Nya medlemmar väljer att dela flygblad och tackar ja till uppgifter. Per Ankersjö och Gustav Andersson fokuserar med rätta främst på media.

Jobbet är inte jämförelsevis så slitigt och intensivt som att vara lärare - framför allt då stödet från väljare och frivilligheten från valarbetare är så stort - men visst är jag mör på kvällarna då datorn stängs av. Det krävs en enorm förståelse och insats från många familjer till kandidater runtom i Sverige just nu.

Idag ska jag till sfi i Tensta. Uppdraget är att delta i en debatt och förklara Centerpartiets politik. Det är viktigt att våra nya svenskar blir mottagna med respekt och värme, trots att de inte får rösta i detta val. Därför lägger jag idag en heldag på mötet med människor i en av våra mest utsatta förorter. Om inte jag är där - vem ska då bemöta felaktig information om Centerpartiets politik? Vem ska då berätta att det är för dem jag kämpar för att förändra arbetsrätten och få ett bättre mottagande av nya svenskar? Vem ska berätta att valfrihet ska finnas även på Järvafältet och att rätten till kunskap även gäller de nyanländas barn?

Språkbehov uppstår på arbetet

Avci och Larsson (FP) skrev i förra veckan om språktest för att få svenskt medborgarskap. Ordföranden för liberala nätverket inom samma parti, Mikael Trolin, replikerar idag om att FP misstänkliggör invandrare.

Jag anser att det är ytlig integrationspolitik som ger fel fokus i debatten. Att språket skapar delaktighet är en god slutsats. Språkutveckling sker i situationer där det finns ett behov av kommunikation(vilket även vår skolminister insett och uttalat i debatten om lagstiftning mot burka och niqab): I mataffären, på banken, i skolan, i föreningslivet, på praktik- och arbetsplatser. Du utvecklas om du tar risker och vågar misslyckas.

Det främsta språkbehovet finns på arbetet. Det måste bli lättare för nyanlända att jobba. Rörligheten på arbetsmarknaden måste öka. Arbetsrätten ska reformeras och bygga på kompetens, snarare än turordning. Nyanlända kan få ett provisoriskt personnummer från första dagen. Företagsklimatet i förorterna måste förbättras.

Synen på att individen ska lära sig språket innan man börjar jobba är ålderdomlig. Inlärningstiden beror på ålder, modersmål, utbildningsbakgrund, talang, motivation mm. Språkutveckling är en process som pågår hela livet.

Däremot bör alla myndigheter ha i uppdrag att signalera en förväntan om att vuxna ska kunna vardagssvenska inom tre år. I situationer där föräldrar till elever inte kan språket bör de delta i sfi eller språkkurser arrangerade i anslutning till barnens skola, men givetvis få tolkning vid utvecklingssamtal. Sfi har många varianter här i Stockholm och är relativt individanpassat, tex yrkesinriktning, men bör innehålla entreprenörskap. I språksyfte har studieförbunden och föreningarna en viktig roll att fylla. Vi borde också fördubbla antalet sfi-timmar från 525 till 1000, så att vi kommer upp i de nivåer där Australien och Canada befinner sig. Forsknings-anslagen till att utbilda vuxna analfabeter måste öka.

Flerspråkighet är en konkurrenskraftig kompetens inom flera yrkesgrupper. När modersmål ses som en resurs bekräftas den dubbla identiteten. En trygghet förs över till barnen, som gärna läser modersmål i skolan och därmed lyckas bättre i skolan i ämnena och svenska språket, enligt forskning. I ett Sverige som ser människor som resurser och bekräftar dem för kompetenser kan både vuxna och barn nå skolframgång som gör att de vill delta i samhället och bli medborgare.

Sfi-peng ger goda resultat

Våren 2008 bestämde Alliansen i Stockholm att införa en sfi-peng/-schablon i upphandlingen av sfi-verksamheten. De privata anordnarna utgör två tredjedelar av verksamheten. Sfi har därefter förts över från Utbildningsnämnden till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden.

Jag läser kvalitetsredovisningen för 2008-09. Sfi-pengen är högre för analfabeter och lägre för nyanlända med akademisk bakgrund. 80 % av pengen utbetalas till skolan månaden efter genomförd undervisning. Resten får man när den studerande klarat målen.

Resultaten för de 14 521 deltagarna har förbättrats. För samtliga sfi-kurser, utom i intensivkurs för akademiker, har andelen godkända betyg ökat totalt i staden. Förvaltningen pekar på följande orsaker:

• Anordnarna disponerar själva antalet timmar de studerande får för att nå kursmålen.
• Samtliga studerande har fått en introduktion på minst två veckor. Syftet är att de ska komma in i rätt undervisningsgrupp.
• Enskilda samtal kring den individuella studieplanen har blivit mer regelbunden.
• Anordnarna har konkretiserat målen och betygskriterierna.
• Ett krav från staden är att samtliga lärare ska vara behöriga.
• Frånvaro ska inte inverka menligt på studierna. Det ska vara okej att arbeta parallellt. Lösningar har hittats för att vara flexibel.
• Studie- och yrkesvägledarna bidrar till fokusering på tiden efter sfi. På så sätt har motivationen höjts.

Sfi-pengen ger alltså större flexibilitet och uppmanar till lokala och individuella lösningar, vilket ökar resultaten. Dessutom är konkurrensen mellan anordnarna positiv. På stadens sida kan man ju nu jämföra olika verksamheter. Den särskilda utbildningen för sfi-lärare kommer på sikt även höja resultaten ytterligare. Vid nästa upphandling kan man tänka sig att praktik + mentor i arbetslivet ingår som obligatoriskt krav.

Jag har skrivit tidigare om sfi i mars 2009, april 2009, april 2009

Upphandlat sfi följs upp

Jag bad Jonas Naddebo som för Centerpartiet sitter i socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden i Stockholm att ställa en fråga om sfi. Det var med anledning av Zarembas kritik av upphandling av sfi i Stockholm. Den diskussion som uppstod på Stureplancenterns evenemang för några veckor sedan. Naddebo ställde i alla fall en fråga om sfi på den borgerliga gruppen i veckan. Kristersson mfl svarade att man givetvis tycker att frågan är viktig och följer utvecklingen noggrant och givetvis utvärderar upphandlingen kontinuerligt. Tydligen fanns det någon regel mellan CSN och försörjningsstöd som ställde till det för sfx-studerande (yrkes-sfi). Det skulle man ta tag i. Så Centerpartiet släpper inte frågan. Sfi är en viktig arena för att ge nyanländas drömmar liv, växtkraft och förutsättningar att förverkligas. Något som vi behöver i Sverige nu.

Rayman recenserar Zaremba

Sanna Raymans ledare i SvD sammanfattar behoven för att skapa ett samhälle med mångfald: Skrota LAS, arbetslinjen, sänk arbetsgivaravgifterna, stärk sfi-utbildningen med fokus på språk, utveckla valideringssystem från utländska examen. Lite mer centerpartistisk politik helt enkelt. Därtill en positiv förväntan om att människor ska bidra och är en resurs.

Jag har sagt det förut: I nästa regering behöver Näringsdepartementet föras ihop med jämställdhet- och integrationsdepartementet. Det funkar inte att jobba med jämställdhet eller integration separat. Det är nog inte så himla tokigt att sfi i Stockholm lades under socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden. Istället för att skapa en ny förvaltning lade man in sfi i jobbtorgsverksamheten. Målet med sfi är ju jobb dvs integration. Självklart ska den följas upp och utvärderas. Men anordnarna måste väl åtminstone få ett år på sig innan man dissar hela grejen med privat regi. Rayman skriver också att sfi-lärarna ofta har fått klä skott för de misslyckade resultaten inom sfi. (Fem av de sextio deltagande på Stureplanscenterkvällen var barn till sfi-lärare!) Men sfi är ett större problem - eller en större möjlighet - ett strukturproblem där vi hela tiden försöker hitta syndabockar, istället för att göra större reformer som vänder upp och ned på invanda mönster och trygga system. (Typ LAS...) KSL i Stockholms län har en konferens om sfi i maj. Tyvärr en tisdag, vilket är jobbdag och mångfald/integration i de små sammanhangen :) Intressant: sfi, integration, LAS, mångfald, centerpartiet

I väntan på Sverige

Ikväll var jag på Stureplancenterns politikpub. Mycket trevligt och intressant med Maciej Zaremba som talare. Det handlade alltså om integration och mångfald med anledning av hans artikelserie "I väntan på Sverige". Fem av femtio deltagare var barn till sfi-lärare! Mycket av kritiken kom att handla om just sfi, där ju mycket finns att göra. Lite oväntat fick jag som sitter i Utbildningsnämnden stå till svars för att vi i januari 2008 handlade upp sfi-verksamheten som ju skulle bli mer flexibel för individerna, mer nivåanpassad och yrkes- och näringslivsinriktad. Och som i all upphandling får ju företagen sätta ett pris på sin verksamhet utifrån de kriterier/krav nämnden ställt upp. Sedan utvärderar kommunen och uppenbarligen var det dags för någon form av uppföljning nu. Valfriheten hos nyanlända sköts genom information på olika språk om de olika sfi-anordnarna. Att inte nyanlända skulle vara kompetenta nog att välja utbildning själva låter heldumt. Sfi, svenska för invandrare, överfördes sommaren 2008 till socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden eftersom det är där ansvaret för Jobbtorgen ligger. Vi förde ett politiskt resonemang huruvida man skulle starta en helt ny förvaltning, för att inte fösa ihop sfi-verksamheten med någon form av bidrags- och socialtjänstverksamhet. Men en ny förvaltning hade ju också varit slösaktigt och utmålande. Hur som helst var kvällens tema intressant, människorna trevliga och jag fick några tankar som jag säkert återkommer till vid senare tillfälle.

Upphandla sfi med praktik+mentor

En debatt om sfi, svenska för invandrare dvs kurs i svenska som andraspråk för nyanlända vuxna personer, har pågått i SvD under några veckor. Göran Arrius, ordförande för Jusek, menade att det inte räcker med sfi-bonus för de sfi-studerande. Svenskundervisningen är på för låg nivå. Christer Hallerby på departementet replikerade med de insatser som sker från regeringshåll: "Skolverket ser över kursplanernas mål för sfi–undervisningen. När detta är klart kommer obligatoriska nationella slutprov att införas på samtliga tre studievägar. Därtill satsas drygt 60 miljoner under tre år för att höja sfi-lärarnas ämneskompetens." I dagens SvD förtydligar Arrius att det finns en paradox i att de nyanlända ska ut så fort som möjligt på arbetsmarknaden, vilket betyder att de inte får studera klart och därför inte kan erövra de språkkunskaper som krävs. I gårdagens DN beskrevs en svenskutbildning i Polen. Åtta timmars studier och två timmars läxa. Det gäller ju att studera medan man är motiverad. Och att det sker utifrån ens egna förutsättningar. I Stockholm upphandlades sfi förra året. Det ska bli spännande att följa utvärderingen som dock sker i en annan nämnd nu. Jag antar att många kommuner jobbar så istället för att själva arrangera verksamhet. Alla svenskstudier borde ligga parallellt med kontakt med näringslivet i form av praktik där varje sfi-studerande har en mentor som har samma utbildning som en själv. För kommuner och företag som är monokulturella skulle det vara en stor tillgång att få in nytt blod, nya tankar och erfarenheter. Att få praktisera språket är det bästa sättet att utveckla det, men det krävs också vägledning av en lärare i svenska som andraspråk för att gå framåt och snabbare få syn på mönster i ordföljd, tempus, ändelser, övrig grammatik, referensramar och ords betydelseskillnader. Nu gör regeringen vad den ska för att reformera sfi, men det största ansvaret ligger på kommunerna. Våga gör ett vasst upphandlingsförfarande och köp upp verksamheten som ni vill ha den.

Centerpartiets positiva förväntningar på alla svenskar

Moderaterna gör ett inlägg i dagens DN om att man vill ställa tydligare krav på "våra invandrare". Jag trodde var och en var sin egen, jag. Att skärpa kraven är väl DN:s rubricering, men den är lite olycklig. Vi behöver inte stigmatisering, utan en insikt om den resurs som varje individ besitter. Jag håller med om att regeringens reformer inte räcker. Det handlar om människosynen. Vi måste inse att varje individ har en inneboende drivkraft att vilja göra något bra och att växa. Att göra sin familj eller sina föräldrar stolta. Att känna samhörighet. Att bli bekräftad, att vara någon att räkna med. Jag tycker att Billström har rätt i att det behövs någon form av kulturkunskapskurs med fokus att deltagarna ska nå framgång. Förslaget kommer från min persisk-svenske kollega som har integrerats väl i svenska samhället och som lärare mött så många barn med annan etnisk bakgrund än svensk. Han har sett att de familjer som knäcker kulturkoden lyckas. Utan att 70-tals-assimileras. Mitt senaste besök på byggvaruhuset Bauhaus tog två timmar för att jag inte förstod organisationen och beteendet med att mäta skruvar i lösvikt osv. Jag kände mig dum i två timmar och gick därifrån arg och missförstådd. Hur många gånger har inte nyanlända personer känt sig dumma, arga och missförstådda? I Sverige ska alla kunna utöva sin religion, vara sig själv, tala sitt modersmål. Här spelar modersmålslärarna en stor och viktig roll för barnen, men föräldrarna missar ibland tåget då det bara blir språkstudier på sfi, svenska för invandrare. Genom en personlig mentor inom sin egen bransch under sfi-studierna skulle den sfi-studerande snabbare kunna nå framgång och dessutom få tillgång till kontakter. Detta förslag framförde jag 2005 i en insändare i Mitt-i-tidningen. Det ska bli otroligt spännande att se utvecklingen av den sfi-upphandling som ska ske i Stockholm. En mer flexibel, individanpassad undervisning där man får praktik och en samverkan sker med Jobbtorgen, som måste utstråla en förväntan på att våra nyanlända har idéer att bidra med. I och med arbetskraftsinvandringen måste kanske helgkurser införas och grund- och gymnasieskolorna måste utöka förberedelseklasserna. Stockholms stad behöver utveckla partnerskap med kommuner där det finns bostäder, arbetstillfällen och en entreprenöriell potential i mångfalden. Detta skrev Stockholmscentern i det kommunala handlingsprogrammet 2005. Jag tycker att människor själva måste få bestämma var de vill bo. Sovjetunionens deportationsmetoder känns främmande. Men jag minns själv vissa motgångar i att välja boendeort. Då jag och dåvarande sambon kommit in på en folkhögskola men nekades lägenhet i Mölndal därför att man var tvungen att ha ett fast jobb för att få lägenhet. Tack vare generösa Botkyrka fick vi tag på lägenhet i Norsborg efter två veckors inneboende hos bekanta då jag kommit in på LHS och sambon fått jobb. Men det gällde att komma på plats först, för att få tag på en lägenhet. På nittiotalet fick arbetslösa ett bidrag om de flyttade från en kommun med hög arbetslöshet till en annan kommun. Liknande morötter kanske går att instifta. Tänk vilken resurs en muslimsk familj kan bli för en skola på landsbygden. På regeringsnivå kanske integrationsministeriet skulle gå in under Näringsdepartementet, så att värderingarna liksom genomsyrar den politik som har betydelse för de människor som berörs. Ett Närings- och mångfaldsdepartement. Ja, jag håller med Billström om att mycket behöver göras. Med fokus på individens resurser och innersta drömmar. Andra som skrivit om den här artikeln.