Gårdagens beslut i Utbildningsnämnden

Igår hade vi möte med Utbildningsnämnden i Stockholm. Bland annat antogs en utvecklingsplan för matematik och ett ärende om karriärvägar för lärare. Det är av stor vikt att det finns möjlighet att göra karriär inom den didaktiska grenen i skolan.

Alliansen lade några olika särskilda uttalanden, bl.a. vad gäller remissen om matavfallsinsamling, där vi välkomnar handlingsplanen och ser fram emot att arbetet intensifieras i enlighet med handlingsplanen. Dessutom lade vi ett SU i frågan om en vidaredelegation av beslutanderätt i upphandling av persontransporter. Det handlade om att staden givetvis ska följa de riktlinjer som finns vad gäller miljö i upphandlingen. Men också att man måste begära in utdrag ur belastningsregistret från de personer som ska arbeta med att köra barnen. Det finns en tydlig skrivning om detta från Skolverkets juridiska avdelning, men det tål att upprepas, betonas och understrykas eftersom okunskapen är stor. Vi skrev: "Förskolebarn och skolelever som använder skolskjuts kan ibland befinna sig i en utsatt position i samband med skjutsen, då vårdnadshavaren inte finns med. Därför är det av största vikt att man i samband med upphandling säkerställer att utförarna uppfyller alla säkerhetskrav enligt stadens riktlinjer för arbete med barn och unga." Det värsta som kan hända är väl att ens barn blir utsatt för övergrepp. Det är av stor betydelse att barn skyddas från personer som är pedofiler. De barn i Stockholm som har rätt till skolskjuts är framför allt funktionsnedsatta och därmed i en ännu mer utsatt situation.

Jag minns själv från min egen tid med skolskjuts i tio år hur beroende man var av den vuxne chauffören. Jag kände mig mer trygg med vissa personer än med andra. Några uppvisade större integritet än andra. Tyvärr var det väl också så att vi i taxin visade upp våra sämsta sidor mot någon som visade sig sårbar, men den vuxne har alltid ett vuxenansvar och att hålla sig till det som är rätt, etiskt och lagligt.

Riktlinjer för skolmåltider i Stockholm

Igår fattades i Utbildningsnämnden äntligen beslut om riktlinjer för skolmåltider i Stockholm stads kommunala skolor. Detta samtidigt som Karolinska Institutet kom med en rapport vad gäller näringsriktigheten i skolmåltiderna. Minister Eskil Erlandsson skriver idag i SvD om att kommunerna måste ta sitt ansvar vad gäller skolmåltiderna. Självklart måste Utbildningsnämndens riktlinjer följas upp framöver.

Förslaget till riktlinjer utgår från att alla elever ska få en hög kvalitet på skolmåltiderna vad gäller näringsinnehåll, sammansättning, måltidsmiljö, variation och måltidsupplevelse. Skolmåltiden ska vara en del av utbildningen och bidra till att uppnå målet att eleverna får kunskaper och förståelse för de egna valens betydelse för hälsa och miljö. Tack vare Centerpartiet tillsattes en kostchef för några år sedan.

Alliansen lade, på mitt initiativ, ett särskilt uttalande med följande lydelse:

"Skolmaten är en viktig del av elevernas skoldag och ska vara näringsriktig och god. Att skolmaten håller hög kvalitet är en förutsättning för att eleverna ska orka lära sig under hela dagen. Vi välkomnar att riktlinjerna fastställer en kvalitet som är likvärdig över staden, samt gäller både kommunalt drivna kök och skolor som har externa måltidsentreprenörer. När maten är god och näringsriktig, samt väl serverad i en trevlig miljö, minskar risken för att rester slängs, vilket är bra för såväl ekonomi som miljö. Att skolan presenterar maten och insamling av matavfall till biogas finns det också en pedagogisk poäng med."

Uppdrag om insatser för läsning i åk 1

I eftermiddags hade vi Utbildningsnämnden i Stockholm. Bland annat låg ett ärende om underlag för budget 2013 med inriktning inför budget 2014 och 2015. Jag är glad att Alliansen välkomnade mitt förslag om att fokusera elevers tidiga läsning. I ett förslag till beslut skrevs enligt följande:

"Det är viktigt att alla elever lär sig läsa tidigt. Läsförståelse är av hög vikt för kunskapsinhämtning i alla ämnen i skolan. Att eleverna lär sig läsa tidigt gynnar deras fortsatta kunskapsutveckling. Därför uppdras utbildningsförvaltningen att analysera vilka insatser och åtgärder som krävs för att alla elever ska kunna läsa efter första klass. Samtidigt är det viktigt att nuvarande insatser utvärderas och analyseras."

Jag får medhåll från Berits åsikter

Jag återkommer under morgondagen med fler beslut under både Utbildningsnämnden och Bromma SDN.

Fokus på måluppfyllelse funktionsnedsatta

I torsdags var det Utbildningsnämnd i Stockholms stad. Jag ersattes av Tobias Gillberg, då jag deltog i KSL:s arbetsmarknadsberedning. Två viktiga frågor stod på agendan, där jag givetvis i egenskap av gruppledare varit delaktig i förarbetet.

Ett nytt avtal om VFU-studerande ska tecknas mellan Stockholms universitet och länets kommuner. Där tankade jag in att man även måste involvera Friskolornas Riksförbund, som ju står för en ansenlig del av marknadsandelarna och är en betydelsefull arbetsmarknad för lärarna och därmed bör ta ansvar för VFU-studerande. Alliansen betonade också att handledning av blivande lärare bör ses som en del i karriärvägen för befintliga lärare. Helst ska pengen tillfalla den som åtar sig att vara handledare, inte betalas ut till skolan/arbetslaget.

Jag tog också ett initiativ till en skrivelse som Alliansen lade. Den handlar om potentialen i måluppfyllelse hos elever med funktionsnedsättning. Detta efter ett samtal med Emma Henriksson (KD). Förvaltningen får nu i uppdrag att genomlysa de funktionsnedsattas måluppfyllelse, samt att komma med förslag till förbättringar. Här följer skrivelsen:


"Översyn av måluppfyllelse för funktionsnedsatta

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. För att alla
elever ska ha möjlighet att nå målen är det centralt att skolan följer upp
elevernas kunskapsnivåer samt i ett tidigt skede sätta in åtgärder där det
behövs. Alla elever ska få stöd att nå så långt som de har förutsättningar att
nå.

Elever med funktionsnedsättningar riskerar en sämre
måluppfyllelse än elever utan funktionsnedsättning. Döva och
hörselskadade elever har t ex en sämre måluppfyllelse än elever med fullgod
hörsel.

Det behövs en översyn av hur elever med funktionsnedsättning
klarar måluppfyllelsen i skolan idag. Därför uppdras utbildningsförvaltningen
att under 2012 göra en kartläggning och återkomma med förslag på riktade
åtgärder för att höja resultaten för elever med funktionsnedsättning."

Kunskapsinsatser ger resultat

Idag var det möte med Utbildningsnämnden här i Stockholm. Det var trevlig läsning i tertialrapporten:

• Resultaten är högre än tidigare år, framför allt i socioekonomiskt utsatta områden där satsningarna varit mest omfattande.
• Andelen som nått målen i samtliga ämnen, årkurs 9, var 79,4 % - fem procentenheter högre än 2007.
• Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 var också det högsta på fem år, 223,5 p.
• Resultaten på nationella provet i matematik för årskurs 3 har ökat från 70 till 77 % från förra året.
• Pojkarna i årskurs 3 har förbättrat sina resultat i svenska/svenska som andraspråk.
• Resultaten på niondeklassarnas nationella prov i svenska/svenska som andraspråk samt engelska har höjts, medan matematiken är ett utvecklingsområde.
• 29 % av niondeklassarna valde naturvetenskapliga programmet på gymnasiet.
• Målet att minska energianvändningen med 10 mnkr kommer sannolikt att nås med råge - förvaltningen beräknar att minskningen blir drygt 15 mnkr.

När det gäller satsningarna från Alliansens sida har det handlat om ett ökat kunskapsfokus där lärarna ska ha höga förväntningar på sina elever. Genom kompetenshöjning av lärare och skolledare förbättras undervisningen och ledningen. Syftet är ju att öka elevers måluppfyllelse samt att säkerställa att skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Luftkvaliteten i skolan är en frihetsfråga

Alliansen i Stockholm har höga förväntningar på att duktiga lärare och vetgiriga elever i Stockholms stads skolor ska nå höga resultat i ämnena. Men för att kunna lära sig måste arbetsmiljön vara god. Ventilationen är en grundläggande arbetsmiljöfaktor. God luftkvalitet är en fråga om vardagsfrihet för alla elever och lärare, men framförallt en tillgänglighetsfråga för de som har astma och allergier. Att bara ”öppna fönstret” som recept mot en dålig ventilation är inte heller verkningsfullt. Störningar utifrån påverkar undervisningsmiljön negativt. Dessutom kommer snart pollen i luften att förvärra situationen för allergiska.

Att arbeta i en lokal med dålig ventilation kan innebära hälsoproblem som sår i näsan, dålig hy och att smittorisken ökar. Alla vuxna vet väl hur det känns att sitta i en kurslokal utan ventilation. Det börjar tränga lite över ögonen och i näsan. Några får ont i huvudet. På någon kliar det i ögonen. Tröttheten kommer krypande. Det blir svårt att hänga med i det ledaren pratar om. Tankarna avstannar och prestationsförmågan minskar. Att befinna sig i en sådan vardag dagarna i ända är inte acceptabelt.

De allra flesta skolor i Stockholm har en fin, fungerande skolmiljö. Detta är inte en fråga som föräldrar eller elever klagar på i stora mått till Utbildningsförvaltningen. Man kan alltså se det som att det inte är något stort problem. Men det är ett problem för de som är drabbade och det kan också finnas ett mörkertal. Vi människor vänjer oss lätt vid missförhållanden. Vi hankar oss fram och tänker att vi inte kan få något bättre. Vi känner oss rätt nöjda och hittar bortförklaringar. Det blir normalt att ha trasiga ventilationsproblem och en dålig arbetsmiljö. Att skyddsombudet - som har en betydelsefull funktion - då agerar, som Svante Johansson har gjort, är av stor vikt!

Många av Stockholms skolor är gamla och byggda för en annan tid. Under året har vi fått upp ärenden i Utbildningsnämnden i Stockholm som handlar om Högalidsskolan och Sköndalsskolan, där ventilationen moderniseras. Vi har nu fått rapporter om att bland annat Enskedefältets skola har så pass dålig ventilation att skolan måste stängas i årsskiftet 2012/13 om inget görs. Det ska komma upp ett ärende under året.

Luftfrågan i Stockholms skolor är en frihetsfråga. Därför har jag idag kontaktat skolroteln för att ge några förslag på vad som skulle kunna göras. Man har diskuterat frågan på morgonmötet, är öppen för en diskussion och välkomnar mitt förslag att lyfta detta i en framåtsyftande diskussion om hur vi kan jobba mer intensivt i frågan på den borgerliga gruppen på tisdag.

Det är Stockholm stads bolag SISAB som är fastighetsägare och som ansvarar för OVK, godkänd obligatorisk ventilationskontroll. Äntligen har Stockholmscentern insyn där. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillsynsansvar och har redan tillsatt personal som ska arbeta med inomhusmiljö. Jag tycker att man i kommunstyrelsens lokalutredningsuppdrag borde ta hänsyn till aktuell status på ventilationen.

Jag kommer att föreslå att skolhälsovården ska identifiera de barn och ungdomar som har kroniska sjukdomar som astma för att följa upp deras eventuella frånvaro i de skolor som har brister i ventilationen. Givetvis avidentifieras eleverna och lärarna med anledning av den sekretess skolhälsovården har. Finns det något samband mellan dålig luft och frånvaro?

Dessutom skulle jag vilja diskutera ytterligare en parameter eller indikator i Jämför service – Stockholms internetbaserade kvalitetsjämförelsesystem, nämligen luftkvalitet eller inomhusmiljö. De föräldrar som ser att luften är en viktig faktor för deras barns hälsa, välmående och kunskapsutveckling kan utifrån egna beslut välja skola. Skolorna kan på så sätt konkurrera om bästa luftkvalitet och föräldrarna kan ta ansvar för sitt barn och välja en skola med god luftkvalitet.

Kvaliteten på luften i våra skolor är en fråga om vardagsfrihet och en möjlighet för optimal inlärning för våra elever. På vissa skolor kan säkert elever hjälpa till med att trycka på ventilationsknappar och lära sig hur de kan bidra. Men Utbildningsnämnden måste göra vad som står i dess makt i frågan. För individens frihet.

Anm: Har skrivit i Word och därför är det annorlunda text och dessutom ett streck nedan som jag ej får bort. Ber om ursäkt.

(S) kluvet i styrning

Att läsa protokoll är inte den roligaste läsningen, men det senaste protokollet från Utbildningsnämnden ger en glimt av socialdemokraternas syn på styrande.

I ärendet angående karriärtjänster för lärare i Stockholm stad menar (S) mfl att "det är märkligt att Skolverket skall besluta över tjänstebeskrivningar i Stockholms stad" med anledning av att "Enligt riksdagens beslut om ny skollag ska legitimerade lärare efter ansökan till statens skolverk kunna utnämnas till lektor om de har avlagt minst licentiatexamen och under fyra år visat på pedagogisk skicklighet. Endast den som av staten utnämns till lektor ska i skolväsendet få benämnas lektor."

Däremot när det handlar om upphandling av vuxenutbildning i en senare punkt ville (S), (MP) och (V) absolut till förfrågningsunderlaget tillföra en klausul om kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor.

Vänsterkartellen i Stockholm vill alltså inte anpassa sig efter lagstiftning, men däremot gärna styra över företagens anställningsvillkor. Något som jag anser hämma lusten att vilja driva företag. Dessutom spär det på misstänksamheten mot företag. 99 % av alla företagare vill göra rätt och göra rätt för sig. Att ha inställningen att alla företagare vill smita undan gynnar inte företagande eller att fler vill ta steget att driva företag.

Intressanta handlingar

Idag har jag bla läst handlingar till veckans möte med Utbildningsnämnden. Intressant läsning är den årliga elevhälsorapporten som blandar enkätresultat med citat från aktuell forskning, men också skolinspektörernas rapporter, som ger en bild av styrkor och utvecklingsområden i verksamheterna. Imorgon ska jag i vanlig ordning diskutera innehållet med mina borgerliga kollegor.

Utbildningsnämnd i torsdags

I torsdags var det dags för Utbildningsnämnd i Stockholms stad igen. Det var glada miner - solen skiner - på den borgerliga bänken med anledning av förnyat förtroende av väljarna.

En tertialrapport var huvudämnet. Nämnden föreslog bland annat att kommunstyrelsen skulle göra en budgetjustering avseende lokaler för enskilt drivna förskolor med höga hyror, samt ge ett stimulansbidrag för enskilda utförares utbyggnad av förskolelokaler. Bra!

Årsmålet för andel av stadens storkök som sorterar matavfall för biologisk behandling ökades med fem procent till 40 %, vilket är bra, men givetvis måste målet bli 100 %.

Nytt var att en viktig samverkan kring studie- och yrkesvägledning sker för att minska antalet felval och avhopp, vilket jag framfört i tidigare diskussioner.

Vi fick också en rapport om intagningen till gymnasieskolorna. Andelen friskoleelever ökar till 40 % av stockholmseleverna. En hel del vakanser finns på kommunens gymnasieskolor.

Äntligen antogs det samverkansprogram som socialtjänsten och skolan ska jobba utifrån. Ändå kan man bli bekymrad över att ansökningar om hemundervisning kommer in, vilka avslås, överklagas och återigen inkommer nästa läsår. Att föräldrar håller sina barn hemma från skolan är fruktansvärt. Varje barn har rätt till en skolgång. Men tydligen menar inte socialtjänstlagen i dagens utformning att barnen far illa av att hållas hemma mot nämndens beslut.

Politik är att påverka

På Utbildningsnämnden idag beviljades återuppbyggnad av Rinkebyakademien. Tyvärr står inte byggnaden klar tills eleverna börjar skolan, men SISAB visar att man kan projektera snabbt. Bra!

Andra ärenden var att besluta om läsårsdata. Där lade M, FP, KD och C ett förslag till beslut om att skolorna måste informera föräldrar och barn ordentligt om det glapp som blir mellan utskrivning från förskola till skolstart, samt att den inskolning som blir på fritidshemmet blir meningsfull och trygg. Detta föranleddes av att ETR uppmärksammat detta i en artikel på SvD.se och gör ju att stadsdelarna måste se till att informera förskolorna om övergången.

Vi skulle också se över stadens basnyckeltal. Jag förde in perspektivet om att det utöver skolans meritvärde behöver räknas ut ett meritvärde utan sent anlända elever. Dessa elever har givetvis sämre förutsättningar att hinna nå målen än de som har gått nio år i grundskolan och ska inte skuldbeläggas för att skolans meritvärde sjunker på grund av att där finns en mottagningsgrupp/förberedelseklass. Skolverket har inte något sådant nyckeltal, men om Stockholm går före kanske de också börjar.

Det är kul att vara med och påverka. Det är politik!

Projekt pojke

Igår var det Utbildningsnämnd i Stockholm. Viktig var den remiss om samverkan mellan skola, socialtjänst och polis för effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (SOU 2010:15). Där skrev vi ett gemensamt förslag till beslut, på mitt initiativ med särskilt stöd från Kristdemokraternas Erik Slottner, som lyfte fram föräldrarna som resurs i samverkan med hemmet. Skolforskning visar att framgångsrik undervisning bedrivs i samverkan med hemmen där de bekräftas och involveras. På samma sätt kan man inte räkna bort föräldrarna i att stoppa kriminalitet eller minska risker för ens barn att begå brott. I "projekt pojke" som särskilt skulle vända sig till unga män i riskzonen måste deras fäder och andra manliga förebilder vara av stor betydelse. Och där kan vi inte gå på myten om att alla fäder har givit upp eller alla fäder till killar i riskzonen är brottslingar. Genom att involvera de pappor som finns och minska det maktvakuum som uppstått kan brottsligheten minska.

Ett annat ärende var tertialrapport 1 där man ser att antalet barn kommer att öka i flera områden, tex Älvsjö och Hammarby sjöstad. Etableringar av fler fristående skolor kan vara av stor betydelse för att tillgodose brukarnas önskemål.

Miljöarbetet i skolorna tuffar på

Idag var det gruppledarmöte med alla partier som sitter i Utbildningsnämnden i Stockholm. Vi fick en muntlig genomgång av årsresultaten dvs en uppföljning av kommunfullmäktiges mål. Alla bilar inom förvaltningen är miljöbilar nu. Miljöarbetet pågår på skolorna. Kostcheferna är på plats, men det finns inget att redovisa än. Viktigast är ju att resultaten i grundskolorna har ökat, samt att ekonomin är i balans. Det finns mer att göra. Det ska bli spännande att läsa handlingarna på fredag.

Gör varje skola till en egen turordningskrets

Idag skriver jag på Newsmill om att jag vill att man som Centerpartiet beslutade på partistämman gör varje skola till en egen turordningskrets. För att rektorerna i de kommunala skolorna ska få ta det fulla ansvaret, som jag skrev i en skrivelse till Utbildningsnämnden i april och fick svar på i november. Det handlar om LAS i praktiken.

Mer makt till rektorer

Idag var det Utbildningsnämndsmöte i Stockholm. En verksamhetsplan för 2010 lades. Där nämndes självklart måluppfyllelse och att lärarna är elevernas viktigaste resurs. Fina stycken om såväl entreprenörskap som entreprenöriellt lärande, kostchefer och riktlinjer för deras arbete, samt att göra en översyn av skolgårdar. Särskilt viktiga insatser var rutiner för klagomålshantering och att goda lärarinsatser ska premieras i form av positiv löneutveckling, ett förslag som från början kom från Anders Flanking och som alltså vunnit gehör i kommunpolitiken.

Jag fick svar på min skrivelse om att varje skola ska bli en turordningskrets. Det är ju inget man kan göra innan avtalet löper ut, menar förvaltningen. Ingen anslöt till mitt ersättaryttrande enligt följande lydelse: "Alliansen har under mandatperioden givit rektorerna ytterligare makt och ansvar, samt skapat lika villkor för kommunala och fristående skolor. Om varje rektorsområde skulle vara en egen turordningskrets kunde rektorerna känna ännu större självbestämmande över sin egen personalstyrka, vilket vore positivt för måluppfyllelsen och kontinuiteten för eleverna på de skolor där söktrycket är stabilt." Oppositionen svarade att jag har missuppfattat hur hanteringen av övertalighet i staden går till. Man framhåller också att det viktiga är duktiga och engagerade lärare. Ska man som kommun kunna locka till sig de bästa lärarna ställer det krav på god personalpolitik, där anställningstrygghet har en framskjutande roll.

Min första fråga är vilken anställningstrygghet som den som är sist in verkligen har. De har missuppfattat hela skrivelsen. De låter systemet gå före individen. De bortser från ledarskapet på skolorna, som jag anser ger skolframgång. De har liksom missat en poäng i skolforskningen.

Det här är LAS i praktiken. Jag står på rektorernas sida och menar att de ska ha möjlighet att anställa och ansvaret för sin egen personal. Jag står också på den nyrekryterade lärarens sida, på den expanderande skolan. Som blir tvungen att gå om det kommer en övertalig lärare från en skola där man är tvungen att säga upp lärare. Framförallt tänker jag på eleverna. De elever som förlorar en lärare som de nyss etablerat en relation till på den skola som får få sökande elever blir ledsna och upprörda. Men inte måste ÄVEN de elever på skolan där söktrycket är högt och rektor nyss hittat en lämplig lärare bli av med sin lärare. Det blir ju liksom dubbel plåga. För måluppfyllelsen. Och den är viktigare för mig, än vad systemet är. För det handlar om elevers drömmar. Elevers möjligheter att nå sina mål om yrken och kommande utbildningar.

En skola - en turordningskrets

Jag skrev i våras en skrivelse till Utbildningsnämnden om att man ska göra varje skola till en egen turordningskrets. Argumenten är att rektor själv vill anställa sin personal, inte ta emot övertaliga från andra skolor enligt turordningsreglerna, dessutom att det blir en homogen lärarkår samt att fristående och kommunala skolor ska ha lika villkor. Svaret kom med handlingarna till torsdagens nämndmöte. Förvaltningen skriver att gällande kollektivavtal går ut i december 2011. Dock står att endera parten under avtalsperioden kan ta upp frågan om en ändrad indelning i övertalighetsområden. Men detta blir enligt förvaltningen endast aktuellt om staden under avtalsperioden genomför förändringar i sin förvaltningsorganisation, vilket förvånar mig. Viljan finns alltså inte att ta upp frågan. Man ska helt enkelt inte fucka upp med facket. Detta förslag yrkade jag även på partistämman och fick bifall till (s 13). Jag kämpar alltså vidare. För kontinuiteten, stabiliteten och självbestämmandet på skolorna.

Politik i praktiken

Idag var det Utbildningsnämnd. Jag la ett ersättaryttrande om en remiss. Ang skolinspektörernas rapport lade vi i (C), (KD), (FP) och (M) ett gemensamt uttalande om att mycket är bra, men att man måste ta tag i den ogiltiga frånvaron med skärpa samt att ta tillvara nyanländas förkunskaper, vilka de snabbt ska få sätta svenska ord på. Vi gav också förvaltningen i uppdrag att överklaga länsrättens beslut om att avslå nedslag från Datainspektionen om kameraövervakning på Ross Tensta gymnasium och Bromma gymnasium. Till detta lades, på mitt initiativ, ett uttalande som vi har lagt tidigare. Det lyder: "Övervakningskameror har visat sig vara en betydelsefull åtgärd för att öka tryggheten på våra skolor. En noggrann avvägning mellan behovet av övervakning och elevernas och personalens integritet måste alltid ligga bakom behovet och bruket av varje enskild kamera. Det är också mycket angeläget att de som vistas på skolan informeras om den övervakning som sker. Skolan bör också regelbundet ompröva behovet av de kameror som finns uppsatta på skolan, eftersom detta kan förändras över tid. Avslutningsvis vill vi understryka att rektor är den person som på varje enkild skola är bäst lämpad att avgöra behovet och bruket av övervakningskameror. Beslut om att införa kameror fattas av rektor men ska föregås av dialog med elever och personal."

Niqab försvårar öppen kommunikation

Dilsa Demirbag-Sten skriver på dagens DN debatt om ärendet som var uppe i Utbildningsnämnden i förra veckan. Nämligen en kvinna som går på ett vuxengymnasium i staden och har anmält till DO att hon inte får bära niqab, dvs slöja där enbart ögonen syns. Som ersättare i Utbildningsnämnden har jag inte formellt rösträtt, men som gruppledare har jag varit med och uttalat stöd för förvaltningens tjänsteutlåtande. Så här resonerar jag:
Vi vill inte sätta dit någon. Skolorna måste få ha rättighet att sätta upp rimliga regler kring klädsel. Varför man inte kan bära rånarluva, mask eller niqab i en barnskötarutbildning beror på tre anledningar:
- Pedagogiken i klassrummet bygger på att alla kan se varandra under en dialog. Därför vill man att möbleringen ska vara hästsko-form så att en bra diskussion uppstår där man ser varandras ansiktsuttryck, känslor och kan ge varandra stöd i diskussioner.
- Säkerheten på skolan bygger på att man kan identifiera vem som går på skolan. Alla som går och arbetar på skolan bör känna sig trygga med att man känner igen varandra.
- Arbetet med barn kräver att man har ett synligt ansikte, för anknytningens skull, för språkutvecklingens skull och för att lära barn social kompetens i form av leenden, ansiktsuttryck osv. Det handlar också om kontakten med mammor, pappor och kollegor.

Staten ska inte bestämma klädsel eller förbjuda burqa på gator och torg. Men en skola eller en arbetsplats måste få sätta upp klädkoder. Inte för att utesluta någon, utan för att man vill uppnå ett visst syfte dvs för funktionens skull. Det här handlar inte heller om islam eller om kvinnans val eller inte. Det här handlar om en kulturell kontext där vi i ett öppet och fritt samhälle vill se varandras ansikten på lika villkor. Det är en rättighet för såväl kvinnan som hennes samtalspartners.
Lotta bloggar också. Några SSU:are vill att niqab ska tillåtas. Miljöpartisten Per Olsson lade ett yttrande om att niqab ska tillåtas.

Integritetsartikel i Dagens Samhälle

Idag har jag en artikel på Dagens samhälles webbsight. Den handlar om att jag påtalat i det borgerliga samarbetet i Stockholm att det måste finnas riktlinjer för de övervakningskameror som finns uppsatta på Stockholms skolor. Och att målet måste vara att de tas ned. Jag bloggade i höstas här.

Miljön ej tillfälligt projekt

I torsdags var det Utbildningsnämnd. På mitt initiativ lämnade FP, KD, M och C ett särskilt uttalande om MP:s förslag om att tillsätta en pott med pengar för miljöarbete. Så här hade jag skrivit: "Vänstertrion föreslår att Utbildningsförvaltningen ska avsätta pengar i en pott till miljöarbete. Men miljön är inte något tillfälligt projekt. Klimatarbete är ett perspektiv av kunskap, engagemang och ansvarsfördelning som förs in i verksamheten. Där är inte tillfälliga bidrag lösningen. Det är med stor glädje vi ser att förvaltningen har intensifierat miljöarbetet under det senaste året."

Rektorsområden egna turordningskretsar

Idag var det UtbN. Jag lade en skrivelse om turordningsregler på Stockholm stads skolor. I Utbildningsförvaltningen utgör stadens alla skolor en turordningskrets, vilket ställer till problem för enskilda rektorer. Om en gymnasieskola går bra med många sökande blir den drabbad om en annan kommunal gymnasieskola skulle minska i elevantal. Det blir en kontinuitetsbrist. Våra gymnasieskolor har olika profiler och även pedagogiska nischer, vilket gör att vid uppsägningar och runtflyttningar blir det lagen om ”sist-in-först-ut” som står över det pedagogiska och viljan hos pedagoger att söka sig till en särskild inriktning eller ett särskilt arbetssätt. För rektorerna blir det otryggt att anställa personer, som sedan måste sägas upp till förmån för personer som har varit anställda en längre tid i kommunen, oavsett inställning till skolans pedagogiska profil. Det ger också på sikt en homogenitet i lärarkåren, som kommer att bestå av äldre, men givetvis mer erfarna lärare, vilket blir en brist i mötet gentemot elever och föräldrar, men även i kollegierna. Därför borde varje skola vara en egen turordningskrets. När vi pratar om lika villkor för kommunala som för fristående skolor ska vi också ge rektorerna förutsättningarna för detta.
Jag önskar att förvaltningen ges i uppdrag att göra varje rektorsområde till en turordningskrets.