Smör serveras i Stockholms skolor

Skolborgarråd Lotta Edholm skriver idag på Sthlm Debatt om att Livsmedelsverket behöver se över sina kostregler. Detta med anledning av frågan om skolorna ska servera smör eller inte.

Utbildningsnämnden i Stockholm antog i våras riktlinjer för skolmåltiderna i de kommunala skolorna. Givetvis hänvisade vi till Livsmedelsverkets riktlinjer vad gäller näringriktigheten. Men dessa riktlinjer menar att skolorna ska servera lättmargarin. Självklart anpassade sig skolorna utifrån det beslut som Utbildningsnämnden hade fattat, vilket innebar att många elever och föräldrar hörde av sig med klagomål, eftersom man föredrar smör på mackan.

Råd och rön, men framför allt gemene mans tycke är delat vad gäller lättmargarin som Becel. Därför fick Utbildningsnämnden i höstas ge förvaltningen i uppdrag att ge skolorna klartecken för att servera smör som alternativ. Det är upp till barnen att välja. Vår egen Tobias Gillberg var drivande i denna riktning. Matvanor grundläggs i förskolan och skolan, men framför allt i hemmen. Det är givetvis viktigt att barn får ta del av forskning om näringsriktigheten i mat, men till syvende och sisdt handlar det om att servera mat som luktar och smakar gott så att barnen gärna äter den, blir mätta och klarar av skoldagen med lärande och aktivitet.

Läs gärna vad Livsmedelsverket skriver om smör och fetter.

Uppdaterat: Det är väldigt roligt att se att bland andra Huddinges kommunalråd Christian Ottosson (C) utsetts till en av årets skolmatspolitiker av Magasin Måltid. Grattis och bra jobbat!

Tillagningskök i Stockholms skolor

I torsdags antog Utbildningsnämnden i Stockholm en verksamhetsplan inkl budget för 2013. I samband med detta lade Alliansen ett förslag till beslut där vi skrev att:

 

"Få frågor engagerar så mycket som skolmat. Stockholm ska bli en föregångskommun när det gäller skolmaten, som ska vara näringsrik och god. Att öka andelen tillagningskök i Stockholms skolor är ett mål. Med tillagningskök skapas möjligheter för skolan att utveckla skolmaten. Vid varje ny- och ombyggnation ska möjligheten prövas till om skolan kan få tillagningskök istället för mottagningskök."

I ett gemensamt pressmeddelande skrev vi följande:

Stockholms skolor ska få bättre skolkök

Vid varje ny- och ombyggnation ska möjligheten prövas om skolan kan få tillagningskök istället för mottagningskök. Det beslutade alliansen i utbildningsnämnden under gårdagens nämndsammanträde.

Stockholms skolor ska få bättre skolkök

Vid varje ny- och ombyggnation ska möjligheten prövas om skolan kan få tillagningskök istället för mottagningskök. Det beslutade alliansen i utbildningsnämnden under gårdagens nämndsammanträde.

– Skolmaten är viktig. Den ska vara god och näringsrik så att alla elever äter och klarar av en hel skoldag. Att öka andelen tillagningskök i Stockholms skolor är därför ett tydligt politiskt mål. Med egna tillagningskök skapas möjligheter för skolan att utveckla och kvalitetshöja skolmaten, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

– Vi behöver en helhetssyn på elevernas skolmiljö där maten är en viktig del. Vi kommer nu att pröva möjligheten till tillagningskök under året vilket känns mycket positivt. Det här är något som vi har drivit länge, så beslutet är efterlängtat, säger Christoffer Järkeborn (M).

– Med egna kök ökar möjligheten att laga näringsrik mat som doftar och smakar gott, vilket stärker elever att orka lära hela skoldagen. Dessutom minskar transporterna och med det miljöpåverkan, säger Helen Törnqvist (C).

– Stockholm ska bli en föregångskommun där elever och personal i skolan vet att de får en god, näringsrik och säker mat. Maten och måltiden är viktig för hälsa och välbefinnande. Bra skolmat av hög kvalitet är viktig för elevers prestationer, säger Ella Bohlin (KD).

Fakta:
Idag har ungefär 60 % av skolorna (83 av 141) tillagningskök

Lotta Edholm bloggar. Moderaterna skriver.

Skolmåltiden viktig för inlärningen

På Stockholm stads Utbildningsnämnds möte i torsdags hade vi att ta ställning till ett föreläggande vad gällde Skolinspektionens granskning av skolmaten i Stockholm. Tack vare Alliansen har ju näringsriktigheten och skolmåltidens kvalitet lyfts in i skollagen. Därför har Skolinspektionen börjat inspektera denna fråga. I staden fick skolorna kritik för alltför dålig dokumentation, som måste och ska förbättras. I samband med ärendet lade vi i Alliansen, på Centerpartiets och mitt initiativ, ett särskilt uttalande med följande lydelse:

"Skolmåltiderna är en viktig del av elevernas skolgång och ska vara näringsrik och god. Utbildningsförvaltningen ska vidta åtgärder så att det görs kontinuerliga uppföljningar för att säkerställa att skolmåltiderna är näringsriktiga, samt att detta arbete dokumenteras. Det är viktigt att dessa åtgärder utformas på ett kvalitetsmässigt och effektivt sätt som inte belastar skolornas redan höga arbetsbörda alltför mycket. Utbildningsförvaltningen bör följa denna fråga för att säkerställa att skolmaten och näringsriktigheten går att dokumentera, jämföra och följa över tid. Det är även viktigt att skolorna presenterar matsedlar och menyer med information och inspiration om näringsriktighet och en väl sammansatt skolmåltid."

Som vi skriver är det viktigt för både barn och föräldrar att skolmaten presenteras i menyer som är tillgängliga. Dessa kan vara både information och inspiration för familjer som vill ha tips om hur en näringsriktigt sammansatt meny kan se ut. Det är också av betydelse att den dokumentation som görs av kvaliteten i skolmaten går att jämföra över tid och mellan skolor, så att ett systematiskt kvalitetsarbete sker. Det borde gå att utforma ett system där man matar in menyn, som räknas om till näringsriktighet och att man vid avvikelser rapporterar dessa.

Andra som arbetar med att förbättra skolmåltiden är Skolmatens vänner, Dinskolmat, Måltidsbloggen
Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen infört ett Nationellt kompetenscentrum kring mat i vård, skola, omsorg. Läs på Pedagog Stockholm om skolmaten.

Människors egna val skapar hälsa

Livsmedelsverkets generaldirektör skriver idag på DN debatt om människors matvanor: Dåliga matvanor hotar den svenska folkhälsan

Jag är nästan allergisk mot ordet folkhälsa, som jag anser representerar ett uppifrånperspektiv. Ordet signalerar att någon med makt ska organisera hälsa hos folket. Men hälsa kommer inifrån varje individ. Hälsa uppstår när du tar ansvar genom att äta bra, motionera bra och sova bra. Svårare än så är det inte. Ibland har någon otur och blir sjuk; fysiskt eller psykiskt. Då måste man givetvis få vård och stöttning i den grad som behövs från det offentliga.

Självklart måste det finnas en samhällelig infrastruktur för att kunna upprätthålla sin hälsa i form av tillgängliga cykelbanor, naturreservat, joggingstigar, idrottshallar att hyra för sportutövande osv. Vem som helst förstår att en människa som cyklar till och från jobbet fem dagar i veckan har bättre kondition än en person som alltid tar tunnelbanan och aldrig tränar. Men valet är den enskildes.

Att barn och ungdomar dricker fyra liter läsk i veckan är ett stort problem. Men inte för oss politiker, utan för barnens föräldrar som grundlägger och uppmuntrar barnens vanor, dels vad de dricker, dels vad de köper för veckopengen. Det finns en massa information om vad som är nyttigt eller onyttigt i samhället. Men ansvaret att leva sunt eller osunt måste bottna i människors egna val. Självklart kan det sitta på sin plats att informera föräldrar om kostråd i samband med barnavårdscentralbesök och tandläkarbesök, men om nu människor vill äta lite mer smör för att det är gott och konsekvensen blir att man lever ett år mindre - vari ligger problemet när människor njuter av smörstekta kantareller?

Det finns tillfällen i livet då ohälsa uppstår. Då söker man vård. Så är det även i fall när människor lider av fetma eller dylikt. Visst kan information som förebygger diabetes sitta på sin plats. Men nog är det viktigare att se över vad som säljs i elev- eller sjukhuscafeterian än att sockerskrämmas.

Generaldirektörens artikel är ett exempel på vad det offentliga inte ska syssla med, nämligen att moralisera över människors livsstil. Artikeln är också mycket motsägelsefull. Å ena sidan noteras att sju av tio äter för lite fisk för att må bra, å andra sidan konstateras att kvinnors fisk- och skaldjurskonsumtion har ökat med 30 % och männens med 60 %.

När det gäller det offentligas roll i matfrågan är det av stor betydelse att mat som serveras på förskolor, skolor, inom vård och äldreomsorg håller en hög kvalitet. Den ska vara god, näringsrik och lockande att äta. Livsmedelsverkets livsmedelsinspektion/-kontroller är mycket viktigare än att moralisera över folks privata mathållning.

Måltiden i offentlig sektor viktig

Hanne Kjöller skriver idag om den gemensamma måltidens betydelse i vård, skola, omsorg. Hon slår huvudet på spiken då hon konstaterar att kommuner sparar i överdrift på det dagliga mötet vid matbordet, medan vi i dagarna förfasas över lyxrepresentationer och mer extraordinära utsvävningar i statens namn.

Min erfarenhet är att reglerna tolkas på olika sätt på olika skolor. På ett ställe måste personalen betala lunchen och ändå utföra arbete i samband med måltiden. På en annan skola blir personal som får äta gratis vid pedagogiska måltider utvalda, medan deras kollegor får betala och därför låter bli och sitter i personalrummet med egenhavd matsäck. Relationerna till eleverna blir något märkliga där lärarna som äter gratis vissa dagar lätt blir tjat-pellar och har en drös konflikter att rapportera vidare till de personalrumsrastande lärarna. På andra håll ser man genom fingrarna och låter alla lärare äta gratis eller till en billig penning för att de ska vara med och hjälpa till i matsalen, där lunchen blir en värdefull stund att knyta relationer till elever.

Många är de fina minnen från förtroliga och intressanta samtal med elever i skolmatsalen. Salladsbordet erbjöd alltid diverse röror och salladsblandningar från olika kulturer som fanns representerade i bespisningspersonalstyrkan.

Tyvärr är minnena från konflikter i samband med lunchen också ett antal. När undervisningsschemat inte överensstämmer med matsalsschemat måste elever avvisas eller det blir överfullt vissa tider och maten räcker inte till, vilket leder till konflikter. Utan mat i magen är det lätt att bli grinig och orkeslös. Organisationen kring skolmåltiderna är viktig och betydelsefull för en helhetsupplevelse.

I Stockholm ser villkoren ut på de olika skolorna, har jag fått som svar på frågan om hur de pedagogiska måltiderna ser ut. Mycket har skett sedan Alliansen tillträdde 2007. På riksnivå har skollagen skärpts vad gäller näringsriktighet. Riktlinjer och allmänna råd har utfärdats. I Stockholm har också ett arbete inletts. Kostchefer har tillsatts. En utbildningsinsats för personal har skett. Viktigt är att riktlinjerna för kost som antogs av Utbildningsnämnden i våras följs. Tyvärr har inte dessa lagts ut på nätet än. Det är av betydelse att stunden vid matbordet blir rofylld och ger möjlighet till rekreation och trevliga samtal - för var och en av de 65 000 unga som serveras skolmat varje dag i staden.

Äldreförvaltningen i Stockholm har haft riktlinjer för kost inom äldreomsorgen sedan 2008. Våra vänner i landstinget har en genomtänkt vision för måltidssituationen. Värd att läsa för varje politiker!

Här i Bromma ser vi till att det blir ett tillagningskök vid Mälarbacken, så att de äldre även där får närlagad mat. Som centerpartist brinner jag givetvis för kvalitet kring den gemensamma måltiden.

Här bjuder jag på ett foto från en av sommarens middagar här hemma. En rumänsk potatissallad som vi utifrån svärmors recept ibland gör när vi umgås med andra. Ingen kan göra dressingen som svärmor kan, men vi andra försöker vårt bästa. Salladen serveras här i en vacker keramikskål som vi fick av goda vänner på bröllopsdagen 2005, med uppläggningssked som jag fick när jag tog min lärarexamen.

Riktlinjer för skolmåltider i Stockholm

Igår fattades i Utbildningsnämnden äntligen beslut om riktlinjer för skolmåltider i Stockholm stads kommunala skolor. Detta samtidigt som Karolinska Institutet kom med en rapport vad gäller näringsriktigheten i skolmåltiderna. Minister Eskil Erlandsson skriver idag i SvD om att kommunerna måste ta sitt ansvar vad gäller skolmåltiderna. Självklart måste Utbildningsnämndens riktlinjer följas upp framöver.

Förslaget till riktlinjer utgår från att alla elever ska få en hög kvalitet på skolmåltiderna vad gäller näringsinnehåll, sammansättning, måltidsmiljö, variation och måltidsupplevelse. Skolmåltiden ska vara en del av utbildningen och bidra till att uppnå målet att eleverna får kunskaper och förståelse för de egna valens betydelse för hälsa och miljö. Tack vare Centerpartiet tillsattes en kostchef för några år sedan.

Alliansen lade, på mitt initiativ, ett särskilt uttalande med följande lydelse:

"Skolmaten är en viktig del av elevernas skoldag och ska vara näringsriktig och god. Att skolmaten håller hög kvalitet är en förutsättning för att eleverna ska orka lära sig under hela dagen. Vi välkomnar att riktlinjerna fastställer en kvalitet som är likvärdig över staden, samt gäller både kommunalt drivna kök och skolor som har externa måltidsentreprenörer. När maten är god och näringsriktig, samt väl serverad i en trevlig miljö, minskar risken för att rester slängs, vilket är bra för såväl ekonomi som miljö. Att skolan presenterar maten och insamling av matavfall till biogas finns det också en pedagogisk poäng med."

Människor är matmedvetna - men bekväma

Basmatiris med ingefärasej, salladsbuffé och hembakat bröd med tapenade serverades på Bromma gymnasium då jag testade skolmaten den 12 mars.

DN:s ledare tar idag upp maten och en studie som Måltidsbloggen har gjort angående trettiofem svenska hushålls mat- och konsumtionsvanor. Vi har ett kluvet förhållande till maten. Våra intentioner går på tvärs med vad vi gör i verkligheten. Vi säger att vi vill handla ekologiskt, men de flesta tycker att det är för dyrt och vi avstår, vilket gör att utbudet inte blir större. Vi säger att vi vill ha vällagat, men finner det bekvämt att handla fisk i portionsförpackning.

DN har en poäng i att det är vi konsumenter som bär ansvaret själva. Vi gör våra val med våra plånböcker i affären. Det är inte livsmedelsindustrins eller statens sak att avgöra vad som ska erbjudas i diskarna runtom i Sverige. Det är du och jag. Men då måste vi någonstans lära oss hur man handlar, vad kvalitet är och hur man lagar näringsriktig och smakfull mat. Det får våra elever göra i det viktiga ämnet hem- och konsumentkunskap, som tyvärr är undanskuffat på många skolor med låg status och lite tid på schemat. Stockholmscentern ser gärna att ämnet ska få mer tid generellt.

Skolmaten är också en viktig investering i våra barns hälsa. Med ett helhetstänk kring en rofylld matupplevelse där näringsriktig och god mat äts orkar barnen tillägna sig kunskaper resten av skoldagen. Då varje måltid går på upp till tjugo kronor per elev och dag inklusive måltidsservice är det en stor utgift samhället tar på sig. Då måste det vara välfärd med kvalitet som ges. Viktigt är att barnen får närlagad, vällagad mat då ju föräldrarna i studien vill, men inte riktigt mäktar med att göra långkok på vardagarna.

Jag undervisade nyligen några dagar extra i läsförståelse på min skola. Flera barn frågade oroat om det serverades lunch. Det gjorde det självklart. Kanske det var det enda lagade mål mat dessa barn fick denna dag då de flesta har hårt arbetande föräldrar. Jag är helt säker på att det var det första målet de fick den dagen. Något som brukar märkas vid halv elva, då det kan vara ganska pratigt och rörigt om flera elever inte har ätit frukost. Huvudansvaret ligger hos föräldrarna - och ska göra det - men skolmatens och hkk-ämnets roll är av stor betydelse för barnens hälsa, resultat och välmående.

Simon och Inger Fredriksson bloggar också.
Det finns många intressanta sidor om skolmat: Skolmatens vänner, Skolmatsgastro som jag också följer på Twitter.

Vinst förutsättning för kvalitetsutveckling

För några fredagar sedan besökte jag skolköket på Bromma gymnasium. Jag återkommer till helhetsintrycket. Stefan "Ludde" Moen leder gänget som är anställt av Fraiche Catering, som vann senaste upphandlingen.

Möjligheterna är många i det nyrenoverade köket, där man producerar 2200 portioner dagligen, varav drygt hälften säljs till fristående skolor runt omkring. Jag fick under besöket bevis för min tes att vinstmöjlighet är en förutsättning för kvalitetsutveckling i välfärdsföretag. Föregående år kunde företaget investera i en biffmaskin, som Ludde visar mig mycket stolt. Maskinen glänser, men ser oansenlig ut i en teknikointresserad persons ögon. Funktionen är att av ekologisk nötfärs tillverka biffar, som sedan steks av personal. Möjligheterna är nu många. Personalen har serverat fetaostbiffar, baconbiffar mm till sina elever, vilket innebär att varken personal eller föräldrar eller politiker behöver oroa sig för transfetter eller e-tillsatser.

För de matmedvetna gymnasisterna har det höjt standarden på skolmaten. Vinsten gjorde alltså att företaget kunde investera i en maskin som höjer kvaliteten på skolmaten som eleverna äter.

Jag vill påminna om det debattinlägg på Newsmill Gustav Andersson och jag hade i maj, samt det inlägg på DN debatt Andersson, Ankersjö och Lundgren hade i slutet av november om Miljöpartiets hållning i Stockholms läns landsting.

Janet brinner för det ekologiska

Jag var på skolrestaurangsbesök på Abrahamsbergsskolan för några veckor sedan. Det serverades piroger med hemlagad vitlökyoghurtsås den dagen. Specialiteten är annars wok med indisk curry och jasminris. Hälften av personalen var på Stockholm stads utbildning om ekologisk mat och diet.

Janet Tang är husmor. Hon jobbar hårt för att komma upp i 15 % ekologiska råvaror. Köttfärs, ost och mjölk är nästan helt ekologiskt i hennes kök. Janet pratar med glöd i ögonen om nyckelmärkt fullkornsbröd. Stadens kostchefer har ordnat en nätverkträff och utbildningar i hygien och egenkontroll under våren 2010 för husmödrar/kökschefer, vilket är bra, tycker Janet. Att få hjälp med råd för bra mat i skolan och egenkontroll mm känns viktigt. Hon har också påverkat inköpsansvarig så att kötthalten i korven har ökat när hon deltog i upphandlings- livsmedelträff.

Janet berättar om matrådet, där hon, rektor, skolsköterskan, en elevrepresentant/klass, hem- och konsumentkunskapsläraren och ibland föräldrar ingår. Ofta önskas pannkaka, tacos och hamburgare. Matrådet har hittat en lösning för att få bort kladdet på borden, nämligen att ha hushållspapper på varje matbord.

Besök i skolrestaurang för test av skolmat

Jag har gjort några skolbesök för att testa skolmat, besöka skolrestauranger och samtala med de som dagligen lagar mat till våra barn, nämligen mattanterna. Jag var på populära skolan Nya Elementar i Åkeshov. Sodexo driver kök med tillagning. Korv stroganoff med ris och salladsbuffé smakade riktigt gott. Miljön var trevlig och man kunde skryta med en utomhusservering. Monica och hennes gäng arbetar enligt tallriksmodellen som visas upp vid entrén. Man har också åskådliggjort källsorteringen med fina inplastade skyltar. Matresterna hämtas av SISAB för att forslas till Stockholm Vatten för att omvandlas till bioenergi som kan användas till tankning av bland annat SL-bussar. Maten var god och miljön var mysig. Personalen var trevlig och man hade gott samarbete med skolans personal.

Skolmaten viktig för alla

Idag var det UtbN. I ett svar på en skrivelse kom det upp att förvaltningen har tillsatt en kostchef. Förvaltningen gick på Centerpartiets förslag i budgeten. Centerpartiet och Centerkvinnorna har kämpat för dessa frågor i decennier och nu börjar vi få gehör. Med lite hjälp av Jamie Olivier och Bert Karlsson. Jag lade ett ersättaryttrande med följande lydelse: "Skolmaten är mycket viktig för barns och ungdomars hälsa och ork att studera. Centerpartiet som lagt förslag om att tillsätta en kostchef ser nu beslutet om att tillsätta en sådan som betydelsefullt för att skolköken ska kunna upprätta egenkontrollprogram, förbättra livsmedelshantering, öka kvaliteten på skolmaten och öka andelen ekologiskt livsmedel."
Jag har bloggat tidigare om detta: Matakuten, C gör skillnad

C gör skillnad!

Jag blev så glad då jag läste Utbildningsförvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2009 idag. En kostchef ska tillsättas, biogas ska göras av matavfall, 100 % miljöbilar, källsortering på alla enheter. De har läst Centerpartiets budget inför 2009!! Tack vare en kommentar som förvaltningen fick i ett särskilt uttalande i och med tertialrapport 2 tar förvaltningen ett rejält kliv framåt på miljöområdet. Min skrivelse om klimatgymnasium ska gymnasieavdelningen utreda vidare. En gymnasieskola har redan profilen "hållbar utveckling" med en stor internationell konferens i vår. Det känns härligt att kunna påverka och göra skillnad.

Matakuten

För några år sedan genomförde stjärnkocken Jamie Olivier ett projekt i brittiska skolor där han försökte få skolmatsbespisningspersonalen att laga mat från grunden med råvaror. Bert Karlsson kör en svensk variant i TV4: Matakuten. I det brittiska programmet framställdes matpersonalen som negativ och ovillig att sluta använda halvfabrikat. I den svenska versionen är det snarare så att folk är invanda med rutiner och lag om offentlig upphandling och inköpta system så att ramarna försvårar ett gott arbete. Viljan och medvetenheten finns, men tiden och lagarna tillåter inte riktigt att gå utanför ramarna. Det är ju rätt unikt att vi har gratis skolmat i Sverige. I Norge tar barnen med sig smörgåsar till skolan. För den som inte hann få i sig någon frukost blir skoldagen lång. Matfrågan är något vi centerpartister i Stockholmscentern brinner för. I Stockholm vill Centerpartiet ha en kostchef som kan sprida kunskap och inspirera rektorer och kökschefer till ett ännu bättre arbete. Vi prioriterade det i vår budget. Skolmaten är redan idag en viktig grundsten för föräldrars val av skola. Med det opinionsbildande programmet kommer medvetenheten om skolmatens betydelse för barnens välmående att öka.