Bromma stadsdelsnämnds verksamhetsplan 2015 - Centerpartiets ersättaryttrande

Idag var det premiär för den nya stadsdelsnämnden i Bromma att sammanträda. Huvudnumret var den verksamhetsplan med tillhörande budget som var föremål för beslut. Det är det dokument som styr alla nämndens verksamheter. Eftersom det är ny majoritet hade förvaltningen lagt ett förslag som givetvis var inspirerat av den rödgrönrosa majoriteten. I egenskap av ersättare hade jag skrivit ett ersättaryttrande som lades i samband med ärendet. Det följer nedan:

"Alliansen efterlämnar en mycket väl fungerande verksamhet i Bromma stadsdelsnämnd till den nya majoriteten. Utvärderingar visar att förvaltningens verksamheter i de flesta fall ligger i topp i staden. Bidragande till detta är ett kontinuerligt förnyelsearbete och satsningar. Vi förutsätter att detta i allt väsentligt fortsätter. Den nya majoriteten anger även vissa satsningar. Med hänsyn till den knappa ökningen av stadsdelens budget för 2015, där det mesta tas i anspråk av ökade kostnader, måste fortsatt kraftfull ekonomistyrning och effektivisering av verksamheterna genomföras.

Centerpartiet står för en närodlad politik där beslut ska fattas så nära människor som

möjligt. Vi har en vision om ett Bromma som är livfullt, öppet och grönt. En stadsdel där företagsamhet frodas, människor upplever frihet och alla är välkomna.

Vi vill ha ett frihetligt Stockholm där människors egen vilja och rätt att välja kvalitativ verksamhet står i centrum. Brommabornas valfrihet ska vara styrande för all verksamhet, medborgarens behov ska stå i centrum och människors idéer för hur staden ska byggas och utvecklas tas om hand. Genom valfrihet skapas konkurrens vilket i sin tur leder till bättre kvalitet, fler småföretagare, tillväxt och mångfald. Rätten att välja kvalitativ vård och omsorg bör vara grundläggande.

Stockholm ska också vara en ledande förebild för ett modernt samhälle som är miljöanpassat och långsiktigt hållbart. En stad där ekonomisk tillväxt ger förutsättningar för effektiv politik mot klimatförändringarna. En stad där grönska får frodas och där tät bebyggelse ger svaret både på bostadsbristen och på klimatutmaningar.

Utveckling av lokaldemokratin
Centerpartiet vill hellre se en utveckling av biblioteken, gärna i samverkan med lokalt förenings- och näringsliv, istället för att återigen starta upp ett kostsamt medborgarkontor.

I arbetet med att hitta platser för nya bostäder är det av stor betydelse att de människor som ännu inte har någon bostad värnas. Sällan tas intresset för fler bostäder tillvara i diskussioner om nya byggnationer. Centerpartiets hållning är att bygga en tät, miljövänlig stad där vi gärna bygger på höjden och i kollektivtrafiknära områden för att få till så många bostäder som möjligt. Det är viktigt att många byggärenden kommer på remiss till stadsdelsnämnden så att diskussionen om fler bostäder hela tiden hålls levande.

Förskola

Centerpartiet önskar se en plan för tillagningskök för samtliga förskolor. Där så inte är praktiskt möjligt önskar vi se en redogörelse för vilka hinder som finns och hur de kan överbryggas. Förskolebarnens nöjdhet med maten och måltidsstunden ska utvärderas och mätas.

Samverkan mellan förskolor och bibliotek är av stor vikt för barnens läslust. Kulturverksamhet är viktigt, men processen ska ägas av förskolorna själva, inte styras av stadsdelen. Behoven och intressena är olika på de olika förskolorna. Någon ny tjänst som kultursekreterare bör därför inte inrättas. Det är inte heller stadsdelens roll att agera teaterdirektör genom att sätta upp teater för förskolor.

Fritidsverksamhet

Den fritidsverksamhet som riktar sig till ungdomar i stadsdelen ska vara öppen, lyhörd och flexibel. När nya behov uppstår måste resurserna kunna riktas om och göra unga delaktiga. Den verksamhet som äger rum vid Björklunds hage är ett fint exempel på hur föreningslivet kan driva verksamhet för allmänheten.
 
Föreningsinitiativ bör uppmuntras. Till exempel kan förvaltningen kontakta KFUM för att höra efter hur en parkour-anläggning med hjälp av återbrukad parkutrustning skulle kunna göras vid lämplig plats. Förvaltningen kan också försöka få till OPS-lösningar för nya utegym, där t ex föreningar och företag står för material och förvaltningen för driften.

Istället för att förvaltningen själv arrangerar sommarverksamhet bör studieförbund, idrotts-, kultur- och ungdomsföreningar i Västerort bjudas in i början av året för att planera gemensam marknadsföring av sommaraktiviteter som föreningarna arrangerar. Fältassistenternas och ungdomsrådets kännedom om flickors och pojkars behov bör dockas ihop med föreningarnas önskemål och initiativ.

Under året bör en fritidsverksamhet för tonåringar i Annedal startas. Med fördel sker detta i dialog med t ex Utbildningsförvaltningen vad gäller lokaliteter och med föreningslivet vad gäller utförande, men framför allt i samverkan med Annedalsborna och berörda ungdomar.

Förvaltningen bör också informera föreningslivet om att ensamkommande flyktingbarn troligen snart kommer till ett boende i Bromma, samt föra en dialog om vilken samverkan som kan ske vad gäller fritidsverksamhet och kontaktytor med föreningarna.

Äldreomsorg

Valfriheten inom äldreomsorgen är lika viktig för våra äldsta brommabor med familjer som valet av förskola är i början av livet. Att entreprenadavtalet för Tallbackens vård- och omsorgsboende med Vardaga avbröts är olyckligt. En dialog kring samverkan av tillagning av mat skulle ha förts innan nya majoriteten beslutade att inte förlänga avtalet med välfärdsföretagaren. Övertagandet av Tallbackens vård- och omsorgsboende i kommunal regi ska avbrytas omgående. En ny upphandling bör genast göras, där samverkan kring tillagningsköket vid Mälarbacken bör ingå som en central del. Det är också viktigt att man upphandlar en entreprenör med spjutspetskompetens inom matlagning för äldre som kan laga maten så fort tillagningsköket med alla rutiner är på plats. Det blir en stor kvalitetshöjning för de äldre när maten blir närlagad i det nya köket.

För en överblick av kvaliteten i äldreomsorgen kan verksamhetsuppföljningar samlas till ett tillfälle under året för nämndens räkning. Med en samlad genomgång kan nämnden bättre se vilka övergripande satsningar som behöver göras för att höja kvaliteten i såväl kommunal som enskild regi.

Miljö

Målet för insamling av matavfall för biologisk behandling bör höjas till 50 % och senare till 100 %. Enheterna bör också arbeta medvetet mot matsvinn. De anställda bör vara involverade i metoder mot svinn och positiva exempel bör spridas mellan verksamheterna.

Förvaltningens arbete med upphandling av cyklar, elcyklar och elbilar har under det senaste året intensifierats, vilket rimmar väl med en god klimatpolitik. En lokal laddinfrastruktur bör stå i fokus 2015.

Kemikalieplanen är ett resultat av Centerpartiets initierade miljöarbete i Stadshuset under den senaste mandatperioden. Även äldreomsorgen bör bli så giftfri som möjligt.

Stadsdelsförvaltningen bör generellt ställa sig positiv till förslag om nya platser för återvinningsstationer så att det blir lättare för brommaborna att källsortera.

Stadsmiljö, parker och naturreservat

Den totala minskningen av resurser till parker och grönområden har med den nya budgeten minskat med 1,7 mnkr, enligt förvaltningen. Detta är en ambitionssänkning som Centerpartiet inte finner acceptabel. Parker, naturreservat och grönområden är viktiga vardagsrum för stockholmarna. Med god skötsel och städning ökar trygghet och trivsel.

Stadsodling och idéburen stadsförbättring är något som inte nämns med ett ord i verksamhetsplanen. Centerpartiet vill se att brommabornas idéer och initiativ bjuds in och kan tas tillvara. Dels kan de befintliga trygghetspromenaderna utökas till att bli stadsmiljövandringar där det är möjligt för brommaborna att komma med förslag om vad som kan adderas till stadsmiljön. Det kan gälla diskussioner om funktioner för olika markytor, men också stadsodling, att plantera fruktträd, att sätta upp belysning, papperskorgar eller att asfaltera en upptrampad stig. Dels bör stadsdelen bjuda in brommaborna till att lämna in stadsmiljöförslag med betoning på att driva idéer själva.

Lillsjöparken är en väl använd park som lämpar sig för stadsmiljöutveckling. Därför vill Centerpartiet se en vision för Lillsjöparken där en del kan vara att ge förslag på vad entreprenörskap skulle kunna bidra med. Parken ska förbli en park.

Centerpartiet vill se belysning i Judarns naturreservat på gångvägen mellan Färjestadsvägen ned mot Judarn, förbi den nordöstliga grillplatsen och upp mot Åkeshovs Gårdsväg. En belysning skulle kunna öka användningen av området även vinter- och kvällstid. Ett första steg är en miljökonsekvensanalys.

Det är av stor betydelse att fallna, farliga träd och rotvältor tas omhand skyndsamt. Ålstensskogen bör snarast inrättas som kultur- eller naturreservat.

Upphandling
Stockholms stads upphandlings- och konkurrenspolicy ska inte – som majoriteten föreslår - revideras mot bakgrund av att överskott som huvudregel återinvesteras i verksamheten. Det måste vara möjligt att göra vinst även i välfärden. Givetvis ska verksamhetsuppföljningarna vara vassa och målen för kvaliteten höga, men att ge incitament för kostnadsdrivande verksamheter kan inte vara ett självändamål.
 
Det är viktigt att upphandlade livsmedel är fria från antibiotika och att livsmedelsproducenterna vars varor köps upp har haft samma krav på djurhållning och miljö som ställs på svenska livsmedelsproducenter.

Företagande börjar smått och med hårda insatser. Rätt affärsidé och satsning kan göra att företag under några år växa sig stora. När det gäller upphandling är det därför viktigt att staden ger även små entreprenörer möjligheten att vinna anbud. Detta kan man göra genom att stycka upp stora upphandlingssjok till mindre. För stadsdelsnämnden gäller det t ex städning och hantverkeri, där Bromma stadsdelsnämnd samverkar med tre respektive fem andra nämnder.

I övrigt hänvisar jag till Centerpartiets budgetreservation i kommunfullmäktige."

Fem åtgärder mot antibiotikaresistens

Jag läser Sanna Raymans ledare i Svenska Dagbladet och nås av nyheten om att en ny form av antibiotika har hittats av forskare från Boston. Upptäckten beskrivs i Nature. Den nya antibiotikan måste givetvis testas ordentligt innan det kan användas, men det är ett viktigt framsteg då bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett hälsohot.

Antibiotikaresistens innebär ju att människor inte kan botas mot infektioner så lätt, eftersom bakterierna blivit resistenta mot penicillinet.

Trots denna upptäckt finns det fortfarande minst fem områden som måste utvecklas och vidtagas åtgärder inom. För det första måste läkarna även fortsättningsvis vara restriktiva med att skriva ut antibiotika på recept, så att inte medicinen överanvänds. Att få penicillin på recept ska vara en sista utväg.

För det andra måste vi konsumenter göra rätt val när vi köper kött. Vi vet att köttproducenter i andra europeiska länder, tex Danmark, låter sina djur genomgå förebyggande hälsoprogram med hjälp av antibiotika som lagras i köttet och den tas upp av cellerna då vi människor förtär köttet. Om kroppen har blivit van vid antibiotika kan den inte använda den som medicin.

För det tredje måste de länder som låter det vara tillåtet med breda antibiotikabehandlingar stifta sina lagar så att de rimmar väl med Sveriges djurskyddslagstiftning som är tuffare och mer hållbar. I dessa frågor går europaparlamentarikern Fredrick Federley och förre jordbruksministern Eskil Erlandsson före i processen, såväl opinionsbildningsmässigt som rent politiskt.

För det fjärde kan man tvinga reningsverken till större reningsgrad genom en lagstiftning som inte finns på området, enligt en sammanställning från slutet av 2014 av Svenskt Vatten. Här bör nationen samverka med EU:s vattendirektiv. Tyvärr tas nämligen inte alla antibiotikarester om hand av reningsverken idag. Alternativt ger man incitament till de reningsverk som uppvisar god kvalitet och går i bräschen för 100 % reningsgrad.

För det femte måste vi kanske införa åtgärder för dem som har fått antibiotika på recept, så att samhället kan ta hand om och deponera/rena urin och avföring. Självklart måste en påskyndning ske av utvecklingen av reningsprocess i reningsverken, men innan den fungerar till 100 % så kanske andra åtgärder vidtas. Ingen skulle längre få för sig att spola ned miljöfarliga vätskor i toalettstolen. Dessa körs till Återvinningscentralen. För villaägare skulle det kunna handla om en särskild toalettholk som sedan lämnas in. För oss stadsbor kan det handla om kärl som lämnas in till Apoteket eller till reningsverket alternativt hämtas av kommunens transporter för miljöfarligt avfall. Det låter verkligen inte fräscht. Det innebär en stor uppoffring av den som behandlas med antibiotika och en sådan hanering kan säkert medföra andra hälsofaror, men alternativet är att antibiotika rinner ut i dricksvattentäkterna och att vi i längden inte kan bota enkla sjukdomar som hudinfektioner eller andra bakterieangrepp.

Tanken om insamling av urin finns också att läsa i rapporten "Åtgärder vid Källan" på s 8 (s 11 datasida) på Stockholm Vattens hemsida: "Det återstår att utreda om uppsamling och särskild hantering av urin med rester av läkemedelssubstanser behövs samt vilken arbetsinsats som i så fall krävs."

En artikel från Miljöforskning 2006 refererar till forskning om att man inte vet huruvida den antibiotika som inte reningsverken kan fånga in är miljöfarlig eller inte. Man kan även läsa om reningsverkens effektivitet i samma nättidning, men från 2008. I Sveriges Radio varnade forskarna även 2011 för antibiotikaresistens.

Ursprungsmärkning av mejeriprodukter

Idag lanserar Centerpartiet en ny webbsida om hållbar mat. Den heter just www.hallbarmat.se

Samtidigt föreslår landsbygdsminister Eskil Erlandsson en ursprungsmärkning av mejeriprodukter. Det ska vara möjligt att göra val av närodlat i butiken. Ett första steg är att lätt kunna läsa av varifrån mjölken, smöret eller osten kommer. Detta är mycket bra. Det är vi konsumenter med våra värderingar och pengar väljer vilket mejeri som ska få många kunder. Det är vi konsumenter som kan göra medvetna val av kvalitet.

Om jag köper svensk mjölk vet jag också att det är svenska kor som har betat hagar och ängar så att de kan vara öppna. Jag är själv uppvuxen där hagen möter skogen och känner till den skönhet som betande mular åstadkommer, nämligen öppna landskap med björkar och enbuskar bland gräs och örter. Mitt val av mejeriprodukt i affären spelar roll för en levande och livskraftig landsbygd.

Skrivelse för schysst kött

Ikväll var det återigen dags för Bromma stadsdelsnämnd. Alliansen lade en skrivelse om maten, med anledning av den information som kommit fram om att danska grisar kuperas, dvs inte får behålla sin svans, trots de regler som finns. Vissa länders gårdar låter också ge hela grisstall antibiotika, trots att grisarna är friska. Detta orsakar givetvis antibiotikaresistenta bakterier. Innehållet i vår skrivelse följer nedan:

"Staden serverar mat till både äldre och yngre inom stadsdelsnämndens verksamhet. Det är av stor vikt att de djur som har bidragit med sitt kött har behandlats väl. Trots EU-gemensamma regler om att inte kupera grisars svans förekommer detta i olika länder, men inte på svenska gårdar. Det är också vanligt att djur som föds upp till exempel i Danmark får antibiotika trots att de inte är sjuka.

Vi vill veta hur vi i Bromma stadsdelsnämnd så fort som möjligt kan säkra kvaliteten av kött så att det fläskkött som brukarna äter kommer från grisar med knorr och utan överanvändning av antibiotika."

Du kan nu avge #grislöftet för att stå upp för att grisar ska få behålla knorren. Fredrick Federley som kandiderar till Europaparlamentet driver på i djurskyddsfrågorna, något som han bloggar om och kallar grisriot.

Förskolebarnens måltidsupplevelse i fokus

I torsdags var det årets sista stadsdelsnämndsmöte i Bromma. Det var en stark verksamhetsplan och budget som förvaltningen går fram med.

Nytt för året är att mäta måltidsupplevelsen hos förskolebarnen, vilket jag fick med mig Alliansen i Bromma på i våras. Det är viktigt att lunchen blir en kvalitativt sett meningsfull stund. Matvanor grundläggs tidigt. Nytt är också en vettig satsning på högläsning på förskolorna, något som fullmäktigebudgeten möjliggör.

Alliansen i Bromma lade ett särskilt uttalande med betoning på äldreomsorgen, men även miljöfrågorna där vi betonade följande:

"Måltiderna i förskola och äldreomsorg ska vara trevliga stunder då maten upplevs som god, smakrik och är näringsriktig. Insamlingen av matavfall vid stadsdelens verksamheter behöver intensifieras.

En satsning på stadsdelens lekparker och parker kommer att kunna höja livskvaliteten i vardagen för många brommabor."

Stadsdelsnämnden ansöker om medel för att stärka belysningen i Kyrksjölötens naturreservat, men också inom ramen för projektet "Vackra Stockholm" där en lekparksupprustning föreslås.

I Mitti om tillagningskök

I veckans Mitti finns en notis om att Bromma stadsdelsnämnd vill se tillagningskök i alla Brommas kommunala förskolor.

Matfrågan är något som vi i Centerpartiet håller varm om hjärtat. Det är viktigt att föräldrarna är säkra på att maten som barnen får om dagarna är säker, näringsriktig och god. Det är större chans att den blir det om den lagas på plats, än om den fraktas dit. Dessutom är det miljönyttigt att minska transporterna.

Andra centerpartister som jobbar för platslagad mat på förskolan: Älvsbyn, Bosse Andersson i Sigtuna

Maten i förskolan i fokus

I förra veckan lade Alliansen i Bromma på stadsdelsnämndsmötet en skrivelse som lyfter vikten av kvaliteten på maten i förskolan. Det är en fråga som jag har tagit upp flera gånger och nu fick vi en förnämlig sammanställning över statusen på förskolornas kök. Enbart 8 av 58 kommunala förskolor har ett tillagningskök. Nämnden erfar att de äldres upplevelse av måltiderna blir bättre om maten är platslagad. Detta är en självklarhet. "Matlådan med rester blir väl aldrig lika god som den nyligen lagade middagen", som min folkpartistiske gruppledarkollega sa.

Vi från Centerpartiet brinner ju för matfrågorna, inte bara för att vi älskar att äta mat, utan för att det är en fråga om vardagsfrihet. Att föräldrarna kan lita på att deras barn får näringsriktig, god, väldoftande mat av varierat slag. Att måltidsupplevelsen blir unik varje dag. Att måltidstillfället blir pedagogiskt och språkutvecklande. Att just deras telning får mat som är lagad från grunden med fina råvaror, lagom varm och säker. Nedan följer skrivelsen:

"Det positiva sambandet mellan kost, rörelse och hälsa grundläggs i förskoleåldern och är positivt för lärandet. Alla barn har rätt till god, varierad och näringsriktig mat i förskolan. Måltiderna fyller också en viktig pedagogisk funktion.

Stadsdelsnämndens erfarenheter säger att platslagad mat för de äldre ger högre kvalitet, bättre smak och en rikare upplevelse än om den värms upp, kommer med catering eller serveras som halvfabrikat. Av Bromma stadsdelsnämnds 58 kommunala förskolor har åtta stycken egna tillagningskök. På lång sikt ser nämnden att samtliga förskolor har ett eget tillagningskök där maten görs från grunden. En inventering av vilka behov som föreligger för att nå detta mål bör ligga till grund för en plan för platslagad mat på alla Brommas kommunala förskolor.

Till verksamhetsplanen och brukarundersökningen för 2014 önskar Alliansen ett mål som mäter kvaliteten på maten och måltidsupplevelsen i förskolorna."

Livsmedelsverket har riktlinjer för mat i förskolan. Förskoleforum skriver om måltider i förskolan. Astma- och allergiförbundet skriver om säker mat. SkolmatSverige guidar kring skolmåltider. BarnensBästaBord bloggar om mat i förskolan.

Tillagningskök i Stockholms skolor

I torsdags antog Utbildningsnämnden i Stockholm en verksamhetsplan inkl budget för 2013. I samband med detta lade Alliansen ett förslag till beslut där vi skrev att:

 

"Få frågor engagerar så mycket som skolmat. Stockholm ska bli en föregångskommun när det gäller skolmaten, som ska vara näringsrik och god. Att öka andelen tillagningskök i Stockholms skolor är ett mål. Med tillagningskök skapas möjligheter för skolan att utveckla skolmaten. Vid varje ny- och ombyggnation ska möjligheten prövas till om skolan kan få tillagningskök istället för mottagningskök."

I ett gemensamt pressmeddelande skrev vi följande:

Stockholms skolor ska få bättre skolkök

Vid varje ny- och ombyggnation ska möjligheten prövas om skolan kan få tillagningskök istället för mottagningskök. Det beslutade alliansen i utbildningsnämnden under gårdagens nämndsammanträde.

Stockholms skolor ska få bättre skolkök

Vid varje ny- och ombyggnation ska möjligheten prövas om skolan kan få tillagningskök istället för mottagningskök. Det beslutade alliansen i utbildningsnämnden under gårdagens nämndsammanträde.

– Skolmaten är viktig. Den ska vara god och näringsrik så att alla elever äter och klarar av en hel skoldag. Att öka andelen tillagningskök i Stockholms skolor är därför ett tydligt politiskt mål. Med egna tillagningskök skapas möjligheter för skolan att utveckla och kvalitetshöja skolmaten, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

– Vi behöver en helhetssyn på elevernas skolmiljö där maten är en viktig del. Vi kommer nu att pröva möjligheten till tillagningskök under året vilket känns mycket positivt. Det här är något som vi har drivit länge, så beslutet är efterlängtat, säger Christoffer Järkeborn (M).

– Med egna kök ökar möjligheten att laga näringsrik mat som doftar och smakar gott, vilket stärker elever att orka lära hela skoldagen. Dessutom minskar transporterna och med det miljöpåverkan, säger Helen Törnqvist (C).

– Stockholm ska bli en föregångskommun där elever och personal i skolan vet att de får en god, näringsrik och säker mat. Maten och måltiden är viktig för hälsa och välbefinnande. Bra skolmat av hög kvalitet är viktig för elevers prestationer, säger Ella Bohlin (KD).

Fakta:
Idag har ungefär 60 % av skolorna (83 av 141) tillagningskök

Lotta Edholm bloggar. Moderaterna skriver.

Miljöns betydelse för trivsel och aptit

Igår fick jag förmånen att besöka Tallbackens vård- och omsorgsboende som i Blackeberg drivs av Silverhemmen vård och omsorg. Detta med anledning av att man hade byggt om ett gemensamhetsutrymme/allrum som man kallar ”Rum för Hälsa”. Man hade tagit hjälp av en projektledare på Äldreförvaltningen som hade anlitat en inredningsarkitekt , Elise Juusela-Norberg, som såg över helheten vad gällde tapetsering, konst, armatur och inköp av möbler. Rummet var ljust och fint, med tapeter som hade inslag av roströda färger.

Jag fick också se ett måltidsutrymme där det fanns varierad möblering för frukost, fika och ett middagsbord som alltid ska vara dukat som på en restaurang med bordsdryck framme, blommor och servetter i glas med fot. När äppelkakedoften spred sig i utrymmet vattnades det riktigt i munnen. En koststrateg från äldreförvaltningen har utbildat personalen för att höja medvetenheten om måltidssituationens betydelse för de boende på Tallbacken.

Silvervärdinnan berättade om ” Ungdomsbesök i vården” - ett projekt som äldreförvaltningen har startat upp. Projektet har dels syftet att ge de äldre intryck och stimulans från ungdomar, dels att de unga ska bli intresserade av att jobba inom äldreomsorgen. På helgerna kommer elever från Blackebergs och Bromma gymnasieskolor för att prata med de äldre. Några elever från Höglandsskolan har varit där och spelat för anhöriga och boende. Under vecka 16 och 17 2013 kommer elever från olika skolor i Bromma göra sin PRAO på Tallbacken.

Det var en trevlig timma i en trivsam och vacker miljö med välkomnande personal och framförallt livsglada gamlingar som både höll tal och stämde upp i sång. Ett tydligt bevis på livskvalitet för ett antal äldre brommabor.

Skolmåltiden viktig för inlärningen

På Stockholm stads Utbildningsnämnds möte i torsdags hade vi att ta ställning till ett föreläggande vad gällde Skolinspektionens granskning av skolmaten i Stockholm. Tack vare Alliansen har ju näringsriktigheten och skolmåltidens kvalitet lyfts in i skollagen. Därför har Skolinspektionen börjat inspektera denna fråga. I staden fick skolorna kritik för alltför dålig dokumentation, som måste och ska förbättras. I samband med ärendet lade vi i Alliansen, på Centerpartiets och mitt initiativ, ett särskilt uttalande med följande lydelse:

"Skolmåltiderna är en viktig del av elevernas skolgång och ska vara näringsrik och god. Utbildningsförvaltningen ska vidta åtgärder så att det görs kontinuerliga uppföljningar för att säkerställa att skolmåltiderna är näringsriktiga, samt att detta arbete dokumenteras. Det är viktigt att dessa åtgärder utformas på ett kvalitetsmässigt och effektivt sätt som inte belastar skolornas redan höga arbetsbörda alltför mycket. Utbildningsförvaltningen bör följa denna fråga för att säkerställa att skolmaten och näringsriktigheten går att dokumentera, jämföra och följa över tid. Det är även viktigt att skolorna presenterar matsedlar och menyer med information och inspiration om näringsriktighet och en väl sammansatt skolmåltid."

Som vi skriver är det viktigt för både barn och föräldrar att skolmaten presenteras i menyer som är tillgängliga. Dessa kan vara både information och inspiration för familjer som vill ha tips om hur en näringsriktigt sammansatt meny kan se ut. Det är också av betydelse att den dokumentation som görs av kvaliteten i skolmaten går att jämföra över tid och mellan skolor, så att ett systematiskt kvalitetsarbete sker. Det borde gå att utforma ett system där man matar in menyn, som räknas om till näringsriktighet och att man vid avvikelser rapporterar dessa.

Andra som arbetar med att förbättra skolmåltiden är Skolmatens vänner, Dinskolmat, Måltidsbloggen
Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen infört ett Nationellt kompetenscentrum kring mat i vård, skola, omsorg. Läs på Pedagog Stockholm om skolmaten.

Människors egna val skapar hälsa

Livsmedelsverkets generaldirektör skriver idag på DN debatt om människors matvanor: Dåliga matvanor hotar den svenska folkhälsan

Jag är nästan allergisk mot ordet folkhälsa, som jag anser representerar ett uppifrånperspektiv. Ordet signalerar att någon med makt ska organisera hälsa hos folket. Men hälsa kommer inifrån varje individ. Hälsa uppstår när du tar ansvar genom att äta bra, motionera bra och sova bra. Svårare än så är det inte. Ibland har någon otur och blir sjuk; fysiskt eller psykiskt. Då måste man givetvis få vård och stöttning i den grad som behövs från det offentliga.

Självklart måste det finnas en samhällelig infrastruktur för att kunna upprätthålla sin hälsa i form av tillgängliga cykelbanor, naturreservat, joggingstigar, idrottshallar att hyra för sportutövande osv. Vem som helst förstår att en människa som cyklar till och från jobbet fem dagar i veckan har bättre kondition än en person som alltid tar tunnelbanan och aldrig tränar. Men valet är den enskildes.

Att barn och ungdomar dricker fyra liter läsk i veckan är ett stort problem. Men inte för oss politiker, utan för barnens föräldrar som grundlägger och uppmuntrar barnens vanor, dels vad de dricker, dels vad de köper för veckopengen. Det finns en massa information om vad som är nyttigt eller onyttigt i samhället. Men ansvaret att leva sunt eller osunt måste bottna i människors egna val. Självklart kan det sitta på sin plats att informera föräldrar om kostråd i samband med barnavårdscentralbesök och tandläkarbesök, men om nu människor vill äta lite mer smör för att det är gott och konsekvensen blir att man lever ett år mindre - vari ligger problemet när människor njuter av smörstekta kantareller?

Det finns tillfällen i livet då ohälsa uppstår. Då söker man vård. Så är det även i fall när människor lider av fetma eller dylikt. Visst kan information som förebygger diabetes sitta på sin plats. Men nog är det viktigare att se över vad som säljs i elev- eller sjukhuscafeterian än att sockerskrämmas.

Generaldirektörens artikel är ett exempel på vad det offentliga inte ska syssla med, nämligen att moralisera över människors livsstil. Artikeln är också mycket motsägelsefull. Å ena sidan noteras att sju av tio äter för lite fisk för att må bra, å andra sidan konstateras att kvinnors fisk- och skaldjurskonsumtion har ökat med 30 % och männens med 60 %.

När det gäller det offentligas roll i matfrågan är det av stor betydelse att mat som serveras på förskolor, skolor, inom vård och äldreomsorg håller en hög kvalitet. Den ska vara god, näringsrik och lockande att äta. Livsmedelsverkets livsmedelsinspektion/-kontroller är mycket viktigare än att moralisera över folks privata mathållning.

Måltiden i offentlig sektor viktig

Hanne Kjöller skriver idag om den gemensamma måltidens betydelse i vård, skola, omsorg. Hon slår huvudet på spiken då hon konstaterar att kommuner sparar i överdrift på det dagliga mötet vid matbordet, medan vi i dagarna förfasas över lyxrepresentationer och mer extraordinära utsvävningar i statens namn.

Min erfarenhet är att reglerna tolkas på olika sätt på olika skolor. På ett ställe måste personalen betala lunchen och ändå utföra arbete i samband med måltiden. På en annan skola blir personal som får äta gratis vid pedagogiska måltider utvalda, medan deras kollegor får betala och därför låter bli och sitter i personalrummet med egenhavd matsäck. Relationerna till eleverna blir något märkliga där lärarna som äter gratis vissa dagar lätt blir tjat-pellar och har en drös konflikter att rapportera vidare till de personalrumsrastande lärarna. På andra håll ser man genom fingrarna och låter alla lärare äta gratis eller till en billig penning för att de ska vara med och hjälpa till i matsalen, där lunchen blir en värdefull stund att knyta relationer till elever.

Många är de fina minnen från förtroliga och intressanta samtal med elever i skolmatsalen. Salladsbordet erbjöd alltid diverse röror och salladsblandningar från olika kulturer som fanns representerade i bespisningspersonalstyrkan.

Tyvärr är minnena från konflikter i samband med lunchen också ett antal. När undervisningsschemat inte överensstämmer med matsalsschemat måste elever avvisas eller det blir överfullt vissa tider och maten räcker inte till, vilket leder till konflikter. Utan mat i magen är det lätt att bli grinig och orkeslös. Organisationen kring skolmåltiderna är viktig och betydelsefull för en helhetsupplevelse.

I Stockholm ser villkoren ut på de olika skolorna, har jag fått som svar på frågan om hur de pedagogiska måltiderna ser ut. Mycket har skett sedan Alliansen tillträdde 2007. På riksnivå har skollagen skärpts vad gäller näringsriktighet. Riktlinjer och allmänna råd har utfärdats. I Stockholm har också ett arbete inletts. Kostchefer har tillsatts. En utbildningsinsats för personal har skett. Viktigt är att riktlinjerna för kost som antogs av Utbildningsnämnden i våras följs. Tyvärr har inte dessa lagts ut på nätet än. Det är av betydelse att stunden vid matbordet blir rofylld och ger möjlighet till rekreation och trevliga samtal - för var och en av de 65 000 unga som serveras skolmat varje dag i staden.

Äldreförvaltningen i Stockholm har haft riktlinjer för kost inom äldreomsorgen sedan 2008. Våra vänner i landstinget har en genomtänkt vision för måltidssituationen. Värd att läsa för varje politiker!

Här i Bromma ser vi till att det blir ett tillagningskök vid Mälarbacken, så att de äldre även där får närlagad mat. Som centerpartist brinner jag givetvis för kvalitet kring den gemensamma måltiden.

Här bjuder jag på ett foto från en av sommarens middagar här hemma. En rumänsk potatissallad som vi utifrån svärmors recept ibland gör när vi umgås med andra. Ingen kan göra dressingen som svärmor kan, men vi andra försöker vårt bästa. Salladen serveras här i en vacker keramikskål som vi fick av goda vänner på bröllopsdagen 2005, med uppläggningssked som jag fick när jag tog min lärarexamen.

Från råvara till god mat i skolan

Idag hade jag förmånen att delta i ett seminarium arrangerat av Hushållningssällskapet och MittKök, den sk Sverigeresan. Många intressanta talare gav exempel på hur man lyckas med god upphandling och att förverkliga visionen för Matlandet Sverige. I slutet av dagen deltog jag i en paneldebatt bestående av politiker som arbetar med matfrågan på olika sätt.

Det sker en hel del på matfronten när Centerpartiet finns med i politiska organ. I budgeten för 2012 för Stockholm stad poängteras att Stockholm ska vara en föregångskommun där elever och personal vet att de får en god, näringsrik och säker mat.

I Stockholm slogs i våras fast i miljöprogrammet att minst 25 % av andelen mat ska vara ekologisk, samt att man ska följa Miljöstyrningsrådets riktlinjer i och med alla upphandlingar.

I Utbildningsnämnden antogs i april i år äntligen riktlinjer för skolmåltider. Där anges att råvarorna ska vara säsongsanpassade, att varje skola ska ha ett matråd, samt att det alltid ska finnas två rätter att välja mellan i skolrestaurangerna. Det är en bra start och uppföljningsbiten blir viktig på politisk nivå där brukarundersökningar med nöjdhetsmätningar måste följas på både skol- och kommunnivå.

Vad gäller arbetet i Bromma stadsdelsnämnd fick jag ännu mer energi till att ta reda på vilka förskolekök som har tillagnings- respektive mottagningskök och vad som krävs för att få en bättre kvalitet på förskolematen.

Skolmåltiden är en viktig upplevelse som ger vila, kraft och energi inför resten av skoldagen. Det är också ett sätt att lära sig umgås och att möta nya eller traditionella maträtter. För en del ungdomar är skolmåltiden det enda lagade mål mat de äter om dagen. Det är viktigt att kvaliteten på måltid och upplevelse är hög i fvåra förskolor och skolor.

Budgetfullmäktige - anförande förskola

Budgetfullmäktige pågår i Stadshuset. Per Ankersjö briljerade i gruppledardebatten med det gröna innehållet och sin rappa, humoristiska förmåga i talarstolen. Jag har ansvarat för områdena förskola och skola. Här följer mitt anförande på området förskola:

"En dag satt min son och bröt sönder en pinne och la de lika långa bitarna bredvid varandra två och två på golvet. -Vad göör du?frågade jag. -Leker matematik, svarade han.

En annan gång vid hämtning på förskolan - som lärt honom att leka matematik - möttes min make av ett gäng barn iklädda mantlar. De lekte Harry Potter på gården. På vilan läser de "Mio min Mio" och samtalar sedan om boken. Förskolebarnen får göra teaterbesök och vattenexperiment, baka och sy. Pedagogerna dokumenterar utflykter och aktiviteter.

Centerpartiet vill att alla föräldrar i Stockholm ska känna sig trygga med att deras barn får god omsorg och är nöjda med utveckling och lärande. Pedagogernas utgångspunkt ska vara varje barns förmåga och lust och vilja att lära. Stockholms duktiga förskolepedagoger ska ta tillvara barnens erfarenheter av att vara tillsammans på, att samtala, att berätta, att läsa böcker. Och föräldrar till flerspråkiga ska veta att deras barn möts av pedagoger som har kompetens om språkutveckling och möts av ett interkulturellt förhållningssätt.

Den fysiska miljön på förskolorna ska väcka nyfikenhet, inspirera och utmana barn till utforskande och upptäckande. Miljön ska ge möjlighet till en aktiv utevistelse med fysisk rörelse. Det positiva sambandet mellan kost, rörelse och hälsa grundläggs ju redan i förskoleåldern. Där behöver alla stadsdelsnämnder ta till sig budskapet om att alla barn har rätt till god, varierad och näringsriktig mat i förskolan.

Förskolan är ju starten på det livslånga lärandet. Sedan tar skolan över med förskoleklass. Viktigt är att ta tillvara de år som barnet har gått i förskolan. Därför ska det nu utarbetas skriftliga riktlinjer för rutiner vid övergången för barn i behov av särskilt stöd.

Barnomsorgsgarantin uppfylls i Stockholm. Detta tack vare de fristående alternativen. Därför är det viktigt att utveckla ytterligare samverkan med fristående förskolor."

Solna vill locka livsnjutare

Magnus Andersson som är kommunalråd i grannkommunen Solna målar idag upp en härlig vision för sin stad på DN debatt: Vill vill göra Solna till en plats för livsnjutare

Solnacentern vill ta Matlandet Sverige även till storstaden genom att förenkla och möjliggöra för nya alternativ. En arbetsgrupp har tillsatts för att göra Solna till en plats dit livsnjutare vallfärdar. Anderssons tes är att politiken måste ta ett steg tillbaka, för att kultur- och nöjeslivet ska vara fritt och levande, samt att regeringens alkoholpolitik inte ska sorteras i samma fack som politik mot narkotikahandel, vilket stoppar en bransch som har möjlighet att växa.

Det finns åtgärder som går att göra på kommunal nivå för att ge folket mer frihet i vardagen. Ett exempel på detta är den reform Centerpartiets Björn Mellstrand motionerade om och fick igenom i Stockholm under nittiotalet; Tidigare uppförande och senare nedplockning av uteserveringar än de datumgränser man hade haft dessförinnan. Något som gav vårglada människor mer frihet och ökade potentialen för restaurangbranschen.

Artikeln är väl värd en läsning och ligger i linje med det till exempel Mattias Svensson på Neo berättar om att han skriver i sin bok "Glädjedödarna". Och jag känner den positiva konkurrensen - vad ska vi i Bromma/Stockholm bjuda över och locka med så att det är vi som får de nya skattebetalarna till oss?

Centerpartiet tar greppet om maten

Inte bara Eskil Erlandsson på Jordbruksdepartementet driver frågan om bättre mat. Många i Centerpartiet på många olika nivåer brinner för matfrågan. Idag skriver Catrin Mattsson, Tage Gripenstam och Bosse Andersson på SvD Brännpunkt om mat. Man vill ha bättre mat i sjukvården, framför allt för äldre som ligger länge på sjukhuset. I landstinget måste man inför nästa upphandling ompröva kostförsörjningsstrategin, skriver de. Maten måste vara närlagad. Att maten uppfyller kraven om näringsvärde innebär inte att den är aptitlig. Så här skriver de tre kandidaterna:

Centerpartiet anser efter omfattande diskussion – med medborgare, inom partiet och med expertis – att inriktningen på landstingets kostförsörjning måste omprövas. Trots bra avsikter bedömer vi att systemet med centralproducerad mat för uppvärmning på sjukhusen har blivit en återvändsgränd.