Människors egna val skapar hälsa
Livsmedelsverkets generaldirektör skriver idag på DN debatt om människors matvanor: Dåliga matvanor hotar den svenska folkhälsan
Jag är nästan allergisk mot ordet folkhälsa, som jag anser representerar ett uppifrånperspektiv. Ordet signalerar att någon med makt ska organisera hälsa hos folket. Men hälsa kommer inifrån varje individ. Hälsa uppstår när du tar ansvar genom att äta bra, motionera bra och sova bra. Svårare än så är det inte. Ibland har någon otur och blir sjuk; fysiskt eller psykiskt. Då måste man givetvis få vård och stöttning i den grad som behövs från det offentliga.
Självklart måste det finnas en samhällelig infrastruktur för att kunna upprätthålla sin hälsa i form av tillgängliga cykelbanor, naturreservat, joggingstigar, idrottshallar att hyra för sportutövande osv. Vem som helst förstår att en människa som cyklar till och från jobbet fem dagar i veckan har bättre kondition än en person som alltid tar tunnelbanan och aldrig tränar. Men valet är den enskildes.
Att barn och ungdomar dricker fyra liter läsk i veckan är ett stort problem. Men inte för oss politiker, utan för barnens föräldrar som grundlägger och uppmuntrar barnens vanor, dels vad de dricker, dels vad de köper för veckopengen. Det finns en massa information om vad som är nyttigt eller onyttigt i samhället. Men ansvaret att leva sunt eller osunt måste bottna i människors egna val. Självklart kan det sitta på sin plats att informera föräldrar om kostråd i samband med barnavårdscentralbesök och tandläkarbesök, men om nu människor vill äta lite mer smör för att det är gott och konsekvensen blir att man lever ett år mindre - vari ligger problemet när människor njuter av smörstekta kantareller?
Det finns tillfällen i livet då ohälsa uppstår. Då söker man vård. Så är det även i fall när människor lider av fetma eller dylikt. Visst kan information som förebygger diabetes sitta på sin plats. Men nog är det viktigare att se över vad som säljs i elev- eller sjukhuscafeterian än att sockerskrämmas.
Generaldirektörens artikel är ett exempel på vad det offentliga inte ska syssla med, nämligen att moralisera över människors livsstil. Artikeln är också mycket motsägelsefull. Å ena sidan noteras att sju av tio äter för lite fisk för att må bra, å andra sidan konstateras att kvinnors fisk- och skaldjurskonsumtion har ökat med 30 % och männens med 60 %.
När det gäller det offentligas roll i matfrågan är det av stor betydelse att mat som serveras på förskolor, skolor, inom vård och äldreomsorg håller en hög kvalitet. Den ska vara god, näringsrik och lockande att äta. Livsmedelsverkets livsmedelsinspektion/-kontroller är mycket viktigare än att moralisera över folks privata mathållning.
Jag är nästan allergisk mot ordet folkhälsa, som jag anser representerar ett uppifrånperspektiv. Ordet signalerar att någon med makt ska organisera hälsa hos folket. Men hälsa kommer inifrån varje individ. Hälsa uppstår när du tar ansvar genom att äta bra, motionera bra och sova bra. Svårare än så är det inte. Ibland har någon otur och blir sjuk; fysiskt eller psykiskt. Då måste man givetvis få vård och stöttning i den grad som behövs från det offentliga.
Självklart måste det finnas en samhällelig infrastruktur för att kunna upprätthålla sin hälsa i form av tillgängliga cykelbanor, naturreservat, joggingstigar, idrottshallar att hyra för sportutövande osv. Vem som helst förstår att en människa som cyklar till och från jobbet fem dagar i veckan har bättre kondition än en person som alltid tar tunnelbanan och aldrig tränar. Men valet är den enskildes.
Att barn och ungdomar dricker fyra liter läsk i veckan är ett stort problem. Men inte för oss politiker, utan för barnens föräldrar som grundlägger och uppmuntrar barnens vanor, dels vad de dricker, dels vad de köper för veckopengen. Det finns en massa information om vad som är nyttigt eller onyttigt i samhället. Men ansvaret att leva sunt eller osunt måste bottna i människors egna val. Självklart kan det sitta på sin plats att informera föräldrar om kostråd i samband med barnavårdscentralbesök och tandläkarbesök, men om nu människor vill äta lite mer smör för att det är gott och konsekvensen blir att man lever ett år mindre - vari ligger problemet när människor njuter av smörstekta kantareller?
Det finns tillfällen i livet då ohälsa uppstår. Då söker man vård. Så är det även i fall när människor lider av fetma eller dylikt. Visst kan information som förebygger diabetes sitta på sin plats. Men nog är det viktigare att se över vad som säljs i elev- eller sjukhuscafeterian än att sockerskrämmas.
Generaldirektörens artikel är ett exempel på vad det offentliga inte ska syssla med, nämligen att moralisera över människors livsstil. Artikeln är också mycket motsägelsefull. Å ena sidan noteras att sju av tio äter för lite fisk för att må bra, å andra sidan konstateras att kvinnors fisk- och skaldjurskonsumtion har ökat med 30 % och männens med 60 %.
När det gäller det offentligas roll i matfrågan är det av stor betydelse att mat som serveras på förskolor, skolor, inom vård och äldreomsorg håller en hög kvalitet. Den ska vara god, näringsrik och lockande att äta. Livsmedelsverkets livsmedelsinspektion/-kontroller är mycket viktigare än att moralisera över folks privata mathållning.
Skrivet av Helen Törnqvist klockan 15:03
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Hem