måndag 10 februari 2014

Arbetsförmedlingen behöver ses över ur nyanländas perspektiv


Alliansregeringens initiativ att se överArbetsförmedlingen [DN debatt 6 feb 2014] är viktigt och välbehövligt. Men det finns fler saker att ta tag i vad gäller Arbetsförmedlingens olika uppdrag, bland annat för att underlätta nyanländas självförsörjning och etablering. Detta har både SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och KSL, Kommunförbundet i Stockholms län, upplyst regeringskansliet om i SKL:s förslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande (juli 2013) med ett tillägg synpunkter från stockholmskommunerna (november 2013).

Utgångspunkten för KSL är givetvis att invandring berikar och att nyanländas resurser, kunskap och drivkrafter ska tas tillvara fullt ut och så fort som möjligt. Men tyvärr finns det delar av regelverket och i samverkan som sätter käppar i hjulen. Några av dessa är följande:


·         Asylsökande barn har rätten att börja i förskola och skola så fort som möjligt. Det är viktigt att barnen får en vardag med utbildning och rutiner så fort som möjligt. För att detta ska kunna förberedas på ett bra sätt krävs det att kommunerna som är anordnare får information från Migrationsverket. Inför en sk upplysningsplikt från Migrationsverkets sida så att huvudmännen kan planera en bra introduktion och skolstart.

·         Arbetsförmedlingens sekretessregler gör det tydligen omöjligt att planera gemensamt med en kommun. Ibland förekommer också konkurrerande utbildningar.

  • Ändra regelverket så att det anpassas till de ensamkommande flyktingbarnen som ju är omyndiga och vid anknytningsinvandring får alltför stort ansvar vid familjeåterförening. Reglerna är utformade utifrån att den förstkommande är en vuxen som har hunnit skaffa kunskap om det svenska samhället.

Jag tycker också att följande möjligheter borde ses över för att den nyanlände snabbt ska inkludera sig, kunna bidra och känna egenmakt:

·         Låt alltid Arbetsförmedlingen pröva individens behov av sfx-utbildning, det vill säga sfi för en särskild yrkesgrupp utifrån individens utbildning från hemlandet. Erfarenheterna av sfx i Stockholms län är att utbildningen är framgångsrik vad gäller att individen kommer ut i arbete. En sfi-peng kunde användas för individen att delta i en utbildning i andra landsändar än den egna kommunen.
  • Inför sfi-peng och vux-peng för att utveckla kvaliteten och tillgången till såväl svenska för invandrare som vuxenutbildning. Ett sådant pengsystem föreslås i sfi-utredningen. Självklart ska valfriheten att välja skola gälla även vuxna.

  • Snabba på processen för validering av utländska examina så att individen kan börja söka jobb så fort som möjligt.

·         I de fall nyanlända kommer med en fullgången gymnasieutbildning på modersmålet kan vidareutbildning och högskoleutbildning inom olika yrkesgrupper anordnas på olika språk. En individ som har gått tretton år i skola i sitt hemland har ett starkt utvecklat modersmål som kan användas som ingång för att lära sig svenska språket. Men istället för att först sitta i skolbänken några år för att lära sig svenska kunde yrkesutbildningen och svenskinlärningen ske parallellt via modersmålet. Ett försöksprojekt kunde inledas i samverkan mellan universitet och branscher där det är stor brist på arbetskraft. De studerande kunde initialt vara berättigade till sin sfi-peng och därefter kunna ta studielån.
 
En utvärdering av etableringsreformen visar också att det finns ett kunskapsglapp mellan kommunerna och etableringslotsarna. Information om vad lotsarna och Arbetsförmedlingen gör behöver nå kommunerna.

Etiketter: , , , , , , , , , , , ,

0 Comments:

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Hem

Design: Denna blogg är skapad av Daniel Runvik | Foto: Christina Bodelsdotter