Arbetsförmedlingen behöver ses över ur nyanländas perspektiv

Alliansregeringens initiativ att se överArbetsförmedlingen [DN debatt 6 feb 2014] är viktigt och välbehövligt. Men det finns fler saker att ta tag i vad gäller Arbetsförmedlingens olika uppdrag, bland annat för att underlätta nyanländas självförsörjning och etablering. Detta har både SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och KSL, Kommunförbundet i Stockholms län, upplyst regeringskansliet om i SKL:s förslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande (juli 2013) med ett tillägg synpunkter från stockholmskommunerna (november 2013).

Utgångspunkten för KSL är givetvis att invandring berikar och att nyanländas resurser, kunskap och drivkrafter ska tas tillvara fullt ut och så fort som möjligt. Men tyvärr finns det delar av regelverket och i samverkan som sätter käppar i hjulen. Några av dessa är följande:

·         Asylsökande barn har rätten att börja i förskola och skola så fort som möjligt. Det är viktigt att barnen får en vardag med utbildning och rutiner så fort som möjligt. För att detta ska kunna förberedas på ett bra sätt krävs det att kommunerna som är anordnare får information från Migrationsverket. Inför en sk upplysningsplikt från Migrationsverkets sida så att huvudmännen kan planera en bra introduktion och skolstart.

·         Arbetsförmedlingens sekretessregler gör det tydligen omöjligt att planera gemensamt med en kommun. Ibland förekommer också konkurrerande utbildningar.

• Ändra regelverket så att det anpassas till de ensamkommande flyktingbarnen som ju är omyndiga och vid anknytningsinvandring får alltför stort ansvar vid familjeåterförening. Reglerna är utformade utifrån att den förstkommande är en vuxen som har hunnit skaffa kunskap om det svenska samhället.

Jag tycker också att följande möjligheter borde ses över för att den nyanlände snabbt ska inkludera sig, kunna bidra och känna egenmakt:

·         Låt alltid Arbetsförmedlingen pröva individens behov av sfx-utbildning, det vill säga sfi för en särskild yrkesgrupp utifrån individens utbildning från hemlandet. Erfarenheterna av sfx i Stockholms län är att utbildningen är framgångsrik vad gäller att individen kommer ut i arbete. En sfi-peng kunde användas för individen att delta i en utbildning i andra landsändar än den egna kommunen.

• Inför sfi-peng och vux-peng för att utveckla kvaliteten och tillgången till såväl svenska för invandrare som vuxenutbildning. Ett sådant pengsystem föreslås i sfi-utredningen. Självklart ska valfriheten att välja skola gälla även vuxna.

• Snabba på processen för validering av utländska examina så att individen kan börja söka jobb så fort som möjligt.

·         I de fall nyanlända kommer med en fullgången gymnasieutbildning på modersmålet kan vidareutbildning och högskoleutbildning inom olika yrkesgrupper anordnas på olika språk. En individ som har gått tretton år i skola i sitt hemland har ett starkt utvecklat modersmål som kan användas som ingång för att lära sig svenska språket. Men istället för att först sitta i skolbänken några år för att lära sig svenska kunde yrkesutbildningen och svenskinlärningen ske parallellt via modersmålet. Ett försöksprojekt kunde inledas i samverkan mellan universitet och branscher där det är stor brist på arbetskraft. De studerande kunde initialt vara berättigade till sin sfi-peng och därefter kunna ta studielån.

 
En utvärdering av etableringsreformen visar också att det finns ett kunskapsglapp mellan kommunerna och etableringslotsarna. Information om vad lotsarna och Arbetsförmedlingen gör behöver nå kommunerna.

Stockholm är nu en samlad arbetsmarknads- och en utbildningsregion

Igår var det sista mötet med KSL:s utbildningsberedning innan nya personer tar vid i en ny beredningsorganisation till våren. Det var med stor glädje vi kunde konstatera att ett nytt förslag till samverkansavtal för de kommunala gymnasieprogrammen låg på bordet. Ett avtal där alla kommuner nu ingår. Stockholmsregionen är inte bara en arbetsmarknadsregion, utan även en samlad utbildningsregion. Skrivningar om lokala programråd och ett utbud av program som möter upp mot arbetsmarknadens behov var viktiga och blir otroligt betydelsefulla i den framtida diskussionen om vilket utbud kommunerna ska ha vid sidan av de program som fristående skolor erbjuder. En gemensam prislista ligger också som förslag, då man slagit ut ett genomsnittligt pris, vilket skulle underlätta administrationen för såväl fristående som kommunal verksamhet. Självklart är målet att så mycket av skattebetalarnas pengar som möjligt går till verksamhet, inte till administration. Men det är ju där vi och vänsterflanken skiljer oss åt i resonemanget kring kvalitet, som inte nödvändigtvis behöver betyda att man lägger mycket pengar på en verksamhet, utan snarare handlar om hur man bedriver verksamhet.

Administration förenklas med gemensam prislista

Idag var det Utbildningsberedning för KSL, Kommunförbundet i Stockholms län. Dagens beslutsärende handlade om en gemensam prislista för gymnasieprogrammen. Det är en naturlig fortsättning av samverkansavtalet kring gymnasieintagningen, samt en rimlig konsekvens av att 40 % i regionen väljer att gå på en fristående skola. Administrationen kommer att minska för såväl kommuner som fristående aktörer. I länet i stort får ungdomar i högre grad sitt förstahandsval till gymnasieintagningen än vad de får i Stockholms stad, vilket tål att fundera över, men troligen beror på att vi har ett antal populära innerstadsskolor med högt söktryck.

Det andra var beslutet att om en person som blivit beviljad att gå på KomVux flyttar ska beslutet följa personen, men att kostnadsbärandet ska övergå till den nya kommunen. Detta är inte en stor fråga, men skapar extra administration och beslutet underlättar praxis.

Roligt är att arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen flyter på. Alla kommuner i länet har ju ingått en avsiktsförklaring och samverkar i ett projekt där man samlar erfarenheter kring arbetet. Haninge kommun står värd för projektet.

Implementering av Gy 2011 viktig

Gy 2011 ska implementeras kommande år bland lärare och skolledare i hela Sverige. Det är en stor reform. Sammanfattning av förändringarna i Gy 2011 (enligt Skolverket):

• Högre behörighetskrav till gymnasieskolan
• Valfriheten minskar
• Förändrad programstruktur
• Större skillnad yrkesprogram - högskoleförberedande program
• Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram
• En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs
• Lärlingsutbildning införs
• Nytt betygssystem
• Historia blir obligatoriskt ämne på alla program
• Skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet

För att få med sig de som ska arbeta inom den nya gymnasieskolan, så att de blir ambassadörer för förändringarna och förstår bakgrunden, krävs någon form av introduktion och utbildning, vilken Skolverket har fått i uppdrag att genomföra. Då kan det inte räcka med en halv dags webb-TV-konferens, som erbjudits, menar jag. För att få folk delaktiga behöver de diskutera och ventilera förändringar. Inte för att ändra på besluten. Att arbeta i skolan är någon form av myndighetsutövning och i förlängningen ett uppdrag av medborgarna för skattebetalarnas pengar, så någon demokratisk diskussionsklubb är det inte, utan för att de som ska verkställa frågan ofta behöver ställa frågor till ansvarig beslutsfattare, så att ev gnäll ventileras och fångas upp. Därför behövs mer tid än en halvdag via webben. Sa jag ifrån om på KSL:s utbildningsberedning idag.

Kommunsamverkan är bra

Idag är jag tjänstledig för att mötas med KSL:s utbildningsberedning i några timmar. En rapport om hur man ska förebygga och hindra hedersvåld godkändes. Kommunerna i Stockholmslän, Polismyndigheten och Länsstyrelsen ska samverka kring utbildningar, men också att införa ett hedershus, som var en idé centerpartistiska riksdagsledamoten Maria Kornevik-Jakobsson snappat upp från den utredning som gjorts i frågan inom ramen för socialtjänstverksamheten i Stockholms stad. I verksamhetsplanen gäller det ju att under valåret ro i hamn det som initierats och att alla kommuner och program ingår i samverkansavtalet kring gymnasieutbildningarna. Andra samverkanspunkter är ju en gemensam prislista för gymnasieutbildningar, att den elevdatabas som jag nämnt tidigare är efterfrågad i kommunerna och planeras införas 1 januari 2011. Idag var det samverkan kring studie- och yrkesvägledning som jag drev på framåt i. Inte att hitta gemensamma mål, utan att lyfta upp positiva exempel och att med ett underifrånperspektiv få med elevernas upplevelse av den vägledning de får inför gymnasiet. Vilka faktorer och egenskaper bör finnas i en framgångsrik studie- och yrkesvägledning? Det skulle också förhoppningsvis kunna leda till högre anställningsbarhet, färre avhopp och därmed större självkänsla hos individerna, men även vara samhällsresurseffektivt. Spännande samverkan, där jag och moderaterna som representerade Alliansen.

Centerpartiet är öppenhetspartiet

Idag på KSL:s utbildningsberedning togs frågan om en interkommunal prislista upp. Och återigen blev jag påmind om att stockholmsungdomarna inte ingår i det samverkansavtal som övriga kommuner slutit. Dvs att N- och S-programmen inte släpper in elever från andra kommuner, utom i mån av plats, då de duger. Det är ett sätt att stänga gränserna. Ett sätt att se sig själv som god nog. Att se på eleverna från andra kommuner som andra gradens personer. Men att inte ingå i avtalet är också att missunna sina egna medborgare valfrihet till andra kommuner. För "i mån av plats" gäller ju även åt andra hållet. Centerpartiet är för öppenhet och valfrihet. Därför la jag ett yttrande i beredningen om att Stockholm ska ingå i samverkansavtalet.

KSL trevligt sammanhang

Idag har jag varit på möte med Kommunförbundet i Stockholm läns, KSL:s, utbildnings-beredning. Det är trevligt! Vi får föredragningar om statistik av gymnasieintagningar, utbud och kvalitet. Förra gången handlade det om studievägledning på skolorna. Vi ställer frågor och resonerar oss fram till ett beslut. Det är liksom lyxpolitik! Henrik Kelfve är ordförande. Johanna Sjö, Ann-Katrin Åslund och Mats Fält deltar. Idag togs HPV-vaccin upp, dvs skydd mot livmoderscancer, då det berör skolsköterskorna. Det är ett väldigt prestigelöst sammanhang. Att bara en sosse finns på plats gör det hela nästan opolitiskt. Min självpåtagna roll är att lyfta friskolornas situation. Att en överenskommelse om en gemensam skolpeng är viktig för friskolornas planering av budgetar, minska deras administration osv.

Mer valfrihet och lika villkor

Igår var det dags för första mötet med KSL:s utbildningsberedning. Ett trevligt gäng moderater. Jag bidrog med fyra saker:

• Ett ersättaryttrande om att Stockholm stad ska visa öppenhet gentemot länets ungdomar så att de får tillgång till stadens SP- och NV-program och vice versa ge stadens unga valfrihet att söka till länets olika gymnasieutbildningar. Flera moderater anslöt.
• En formulering till avsiktsförklaringen kring hur Stockholms universitet och kommunerna kan samverka kring skolforskning. Givetvis måste det även hittas former för hur de fristående skolorna kan erbjudas att ingå i samarbetet.
• Ett länsövergripande elevdatasystem ska det göras en förstudie kring. I den studien ska det tas hänsyn till om även grundskolan kan ingå, samt om det är möjligt att tillföra en funktion där man inför individuell skolpeng dvs elev som har rättighet till modersmål får högre peng, elev som har dyslexi får högre peng i och med det automatiska trycket på knappen till datasystemet. Dessutom att man måste ta hänsyn till integritetsaspekten då många fler får tillgång till datasystemet/uppgifter om den skolans elever.
• Att kansliet fick fundera över ett uppdrag som undersöker möjigheten att införa uppsägningstid för elevernas räkning samt ev samordning av datum vad gäller avräkning i landets kommuner så att arbetet för fristående skolor underlättas.

Mötena äger inte rum så ofta, men det finns stor möjlighet att driva centerpolitik på regional nivå. Nästa steg blir att kommunicera med länets barn- och utbildningsnämndsledamöter.