Elever behöver lära sig företagande

Två representanter från SNS skrev imorse på SvD.se att det entreprenöriella lärandet och entreprenörskap i skolan som införts i Lgr11 och Gy2011 - de två nya läroplanerna - befaras bli flumpedagogik där elever blir hänvisade till ensamarbete.

Jag svarar dem på samma sajt: Elever behöver lära sig företagande där jag menar att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande kräver närvarande, bekräftande vuxna som uppmuntrar initiativ, kreativitet och ansvarstagande.

Entreprenörskap i skolan är en viktig reform av regeringen. För att klara framtidens välfärd måste vi ha fler människor som startar, driver och utvecklar företag. Då måste kompetenser som initiativtagande, idéförverkligande och kreativitet bekräftas och uppmuntras i tidig ålder. Nyfikenheten i lärandet måste behållas långt upp i åldrarna. Lärarnas förhållningssätt är då av största vikt.

Kvalitet i utbildning

Idag var jag på Svenskt Näringslivs filmseminarium om kvalitet i utbildning. Martin Borgs dokumentärfilm "Fy fan vad vi är bra" visades varefter en paneldebatt med Metta Fjelkner, Martin Borgs, Magnus Larsson och Maria Stockhaus hölls.

Borgs film är ett viktigt inlägg i utbildningsdebatten där vi kommer steget vidare och fokuserar kvalitet och kriterier för resultat, istället för driftform. Att han fokuserar vad som händer med elever under gymnasietiden dvs möjligheten att höja sitt betyg är ett sätt att ta lärarna och undervisningen på allvar istället för att peka på för högt eller för lågt satta betyg tre år tidigare, den sk betygsinflationen.

Borgs förklarade att han vill visa på underifrånperspektivet med skolvalet. Att det ger ansvar och möjligheter. Fjelkner välkomnade det fria skolvalet. Larsson berättade om hur Ung Företagsamhet följer upp elever som startat företag x antal år senare för att se resultatet på lång sikt. Stockhaus menade att transparens är bra och nämnde inte Jämför Service som Stockholm har, men det är ett gott exempel på hur brukare själva kan ta makten i egna händer.

Det som behöver hända framöver är att ledarskapet såväl på lokal som central nivå är tålmodigt, förtroendefullt och framåtsyftande. Larsson efterlyste målbilden för svenska skolan. Dessutom måste uppföljning och utvärdering av alla reformer ske. Under året som kommer införs Lgr11 och Gy2011. Dessa måste implementeras snabbt. Sedan måste vi se vad nästa steg framöver är, för att få högre kvalitet i utbildningen.

UF-företagande bäddar för jobb

Ung Företagsamhet arbetar med att lära ungdomar starta, driva och avsluta företag. Det är tjugo procents större möjlighet att en UF-företagare startar företag för att försörja sig som vuxen. På tjejer har denna typ av inlärningsmodell högre effekt än hos killar.

Karl Wennberg, doktor vid Handeslhögskolan, presenterade idag en rapport som visar att jobbskapandet bland de före detta UF-företagarna var starkt. Deras företag skapade drygt 43 000 jobbtillfällen under företagens första tio levnadsår. (1990-2007)

Inte alla gymnasieskolor ger möjlighet till UF-företagande eller dylikt. Men från och med i höst införs entreprenörskap på schemat. Detta har Maud Olofsson drivit hårt. För att fler jobb ska skapas i framtiden. Samtidigt är det viktigt att känna till hur ett företag drivs för den som kommer att vara anställd.

Läs i DN om UF.

Entreprenörskap på schemat

Idag har jag fått förmånen att träffa projektledare för Ung Företagsamhet. Ledarna var från hela landet och jag fick bidra med tankar kring hur de kan ta initiativ till att samtala med politiker ute i landet. UF är ju en metod att få elever att driva företag. Var fjärde UF-företagare startar sedan företag i verkligheten.

Centerpartiet arbetar för ett samhälle som bygger på entreprenörskap. Ett samhälle som byggs underifrån av starka individer. Med större ägande av människor. Då behövs det fler företag. Med fler företag blir det fler människor som skapar sig sina egna jobb och drar in skatter. Unga måste tidigt mötas av tanken om eget företagande som möjlighet till försörjningsform. Men de måste också få redskapen att driva ett företag. Det ska bli mycket spännande att se hur Alliansens reform för entrprenörskap i gymnasieskolan implementeras och vilka resultat det på sikt ger.

Projektledarna ställde flera frågor i rollspelsform som jag tar med mig i det kommunala arbetet och för en skola som utbildar för livet.

Implementering av Gy 2011 viktig

Gy 2011 ska implementeras kommande år bland lärare och skolledare i hela Sverige. Det är en stor reform. Sammanfattning av förändringarna i Gy 2011 (enligt Skolverket):

• Högre behörighetskrav till gymnasieskolan
• Valfriheten minskar
• Förändrad programstruktur
• Större skillnad yrkesprogram - högskoleförberedande program
• Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram
• En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs
• Lärlingsutbildning införs
• Nytt betygssystem
• Historia blir obligatoriskt ämne på alla program
• Skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet

För att få med sig de som ska arbeta inom den nya gymnasieskolan, så att de blir ambassadörer för förändringarna och förstår bakgrunden, krävs någon form av introduktion och utbildning, vilken Skolverket har fått i uppdrag att genomföra. Då kan det inte räcka med en halv dags webb-TV-konferens, som erbjudits, menar jag. För att få folk delaktiga behöver de diskutera och ventilera förändringar. Inte för att ändra på besluten. Att arbeta i skolan är någon form av myndighetsutövning och i förlängningen ett uppdrag av medborgarna för skattebetalarnas pengar, så någon demokratisk diskussionsklubb är det inte, utan för att de som ska verkställa frågan ofta behöver ställa frågor till ansvarig beslutsfattare, så att ev gnäll ventileras och fångas upp. Därför behövs mer tid än en halvdag via webben. Sa jag ifrån om på KSL:s utbildningsberedning idag.