Redig regelförenkling av Lööf

Igår kom nyheten om att det tänkta kravet på månadsuppgiftslämning för företag stoppats. Näringsminister Annie Lööf har varit mycket kritisk till denna reform som skulle ge företagen extra administrativa pålagor istället för att de kan jobba med att utveckla en affärsidé, rekrytera rätt människor eller sälja sina varor och tjänster. Igår kunde hon berätta i Dagens Industri om denna och andra regelförenklingar för företag.

Både Företagarna och Svenskt Näringsliv mötte förslaget med lättnad och glädje, vilket är lätt att förstå. Förslaget måste ha dykt upp på något kontor någonstans där väldigt få personer med egen erfarenhet av företagande fanns i närheten. För min del, som både vuxit upp med företagande föräldrar och driver eget företag, förstår jag att denna reform hade kväst företagarglöden och tvingat in företagarna på kontoret istället för att utveckla en affärsidé eller jobba med försäljning.

Att lämna kontrolluppgifter om anställda vid tolv gånger per år istället för en gång årligen hade krävt krångel och extra administration för företagarna. Det ligger också i förslagets grund ett misstänkliggörande mot företagare. Som om mer kontroll skulle innebära större ärlighet. De allra flesta företagare vill göra rätt och göra rätt för sig. Men om administrationen blir alltför tung är risken att det uppstår slarv eller att man helt enkelt struntar i att anställa folk och jobbar lite till själv. Det hade inte blivit lättare att rekrytera nya företagare.

Igår presenterade FöretagarFörbundet en studie som visar att de flesta småföretagare jobbar över de vanliga 40 timmarna i veckan. Sexton procent jobbar hela 60 timmar i veckan. Det kan ju vara spännande och stimulerande en tid, men vid tex familjebildning eller psykisk skörhet kan det vara pressande i det långa loppet.

Lööf tillsätter också en utredning om att det ska bli lättare att i bokföringen använda kontantmetoden, istället för faktureringsmetoden. Den senare kan vara bra i ett initialt skede då inte så mycket kapital är upparbetat i företaget, men i längden innebär det dubbla arbetsuppgifter i bokföringen.

Enligt Lööfs förslag blir det lättare att hyra ut verksamhetslokaler och en samordning av moms- och inkomstdeklarationer för mindre företag ska ske. Det är bra och viktiga centerreformer. Ytterligare förslag som jag önskar se är:

• Faktiska skatteinbetalningar istället för preliminära.
• Att arbetsgivardeklarationen för mindre företag går att samordna med momsdeklarationen så att den kan ske kvartals- eller halvårsvis.
• Kvalitetssäkra skatteverkshandläggarna. Anställning nära företagsledning eller verksamhet som egenföretagare ska vara ett krav.
• En reformerad arbetsrätt där du som företagare får förfoga över dina resurser på bästa sätt utan att facket lägger sin näsa i blöt.

Utredning om uppsägningar chans till reform

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson skriver på Brännpunkt att Alliansen vill göra det lättare att sparka folk. Han skrev tillsammans med andra fackföreträdare i samma fråga i samband med att den sk uppsägningstvistutredningen presenterades: Risk för stora förändringar i LAS.

En utredning ligger alltså till grund för Thorwaldssons debattartikel. Utredningen presenterades i slutet av september och syftar till att kostnaderna ska bli lägre för företag som säger upp personal, men också att tvister snabbare ska lösas. Förslagen kan göra det enklare för företagare att driva just företag och att anställa, som alltid är ett stort risktagande. Att anställa innebär för företagaren att ta en risk såväl tidsmässigt som ekonomiskt. Det måste bli enklare att anställa så att fler jobb kan skapas i växande företag. Företagarna är dock kritiska till utredningen då man anser att förslagen är för milda och inte gör det lättare att anställa. Det är inte varje dag som en utredning om förändrad arbetsrätt ligger på politikernas bord. Något måste komma ut av denna utredning, menar jag. Reformerna som förändrat arbetsmarknadspolitiken och gynnat en rörlighet på arbetsmarknaden har ju inte direkt duggat tätt.

LO-basen efterlyser insatser mot arbetslöshet. Han har redan glömt sänkningen av restaurangmomsen, att bolagsskatten sänks 2013 och avdrag för RUT som är jobbskapande. Men det kanske är förslag som inte räknas i hans värld. Istället vill han värna en falsk trygghet för alla de som klamrar sig fast vid sin plats i turordningslistan. Han menar också att det Sverige behöver i denna lågkonjunktur är tryggare anställningar, som enligt honom är detsamma som krångliga uppsägningsregler, gärna där arbetsgivare går till en domstol för att göra upp med arbetstagaren, under tiden lönen fortsätter att betalas ut.

Samtidigt som LO vill behålla de orimligt tuffa reglerna för uppsägningar vill de ha höga löneökningar inför kommande avtalsrörelse, bla en höjd lägstalön, vilket Svenskt Näringsliv inte vill se, då man givetvis menar att det är orealistiskt.

Maria Ludvigsson kritiserar Thorwaldsson för att vilja värna lagstiftning istället för att vidmakthålla den svenska modellen som går ut på att parterna i mångt och mycket gör upp om reglerna och avtalen. Hon menar att det viktigaste händer utan politisk inblandning.

Vad säger då förslaget till nytt idéprogram för Centerpartiet vad gäller företagande och arbetsrätt?

För det första värnar programmet äganderätten i följande mening:  "Äganderätten är också central i ett samhälle där människor kan förverkliga sig själva och sina drömmar." Att äga ett företag innebär att man fritt får förfoga över sina resurser, där ju löneutbetalningar är stora utgifter. Det är företagsägarens ansvar att avgöra vilka kompetenser som krävs för att ta steget igenom en finanskris eller upp till nästa nivå. Att äganderätten gäller just företagande i en fri ekonomi stryks under i denna mening från sida 9: "Centerpartiet värnar frihet och äganderätt och anser att människor måste få hantera sina resurser och tillgångar så som de själva önskar. Fri handel och fritt företagande är därför grundläggande för det samhälle vi eftersträvar."

När det kommer till skrivningar om just arbetsrätten står följande att läsa: "Centerpartiet eftersträvar en modell där spelreglerna för arbetsmarknaden fastställs av arbetsmarknadens parter i stället för genom lagstiftning. Detta skapar en mer flexibel och långsiktigt hållbar arbetsmarknad. Det innebär också att delar av den lagstiftning som omgärdar arbetsmarknaden behöver avvecklas."

 

Nog är det kloka och hoppfulla skrivningar, men det man glömmer är att man här riskerar att låta småföretagaren falla in under de kolossala parternas generella överenskommelser. När det gäller arbetsmarknadens parter finns en risk att facket sätter in sitt veto för att värna just anställningstrygghet och andra faktorer som stoppar en ack så välbehövlig rörlighet på arbetsmarknaden. Men om äganderätten ändå står över kollektivavtal kan detta lösas för småföretagaren, som har små marginaler och särskilt i en känslig konjunktur.

Kvalitet i gymnasieskolan

Idag har jag deltagit i ett frukostmöte arrangerat av Svenskt Näringsliv. Temat var "Kvalitet i gymnasieskolan".

Stockholms län har en hög ungdomsarbetslöshet. Denna beror enligt Svenskt Näringsliv dels på att unga inte väljer gymnasieprogram där det finns bristyrken, dels på att skolan fortfarande har alltför lite kontakt med arbetslivet. De kompetenser som krävs på arbetsmarknaden är: Baskompetens, social kompetens, interkulturell kompetens, entrprenörskap, analytisk kompetens och ledarskapskompetens.

Svenskt Näringsliv önskar se fem perspektivskiften i utbildningarna. Nämligen: Från konsumtion till investering, från kvantitet till kvalitet, från en skola i Sverige till en skola i världen, från arbetskraft till initiativkraft samt från lika utbildning för alla till rätt utbildning för alla.

Jag ställde en fråga kring hur Svenskt Näringsliv arbetar gentemot blivande lärare, dvs lärarutbildningarna. Nu ska ju lärarna kunna tillämpa ett entreprenöriellt lärande och då behöver de redskap tidigt så att arbetssättet blir ett perspektiv i ledarskapet i klassrummet. Där borde Svenskt Näringsliv ha mycket att ge de lärarstuderande. Lärarutbildningarna skulle kunna köpa workshops och föreläsningar av Svenskt Näringsliv, Ung Företagsamhet och andra aktörer, för att få den bästa kvaliteten.

Frukostmötets innehåll kopplat till mina politiska uppdrag innebär att jag ska följa upp hur programråden har kommit till stånd, samt att fortsatt driva frågan om utveckling av entreprenörskap i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Jag kan också gå in på sajten för Gymnasiekvalitet för att stämma av hur Stockholms utbildningar ligger till, kvalitativt sett. Sajten kan vara ett bra redskap för alla de unga som i dagarna ska ansöka till gymnasiet.
Kvalitetsmåtten är både hur många elever som fullföljer utbildningen, hur sysselsättningsgraden ser ut efter genomgången utbildning, samt hur eleverna lyckas höja sina betyg under gymnasieskolan. Jag ska också fortsätta att ligga på så att entreprenörskapsreformen i Stockholms grund- och gymnasieskolor genomförs och följs upp.

Branschnära samverkan i Svensk Handel

Idag har jag varit på ett seminarium arrangerat av Svensk Handel. Man lanserade sin webbsajt Karriärihandeln, som ska locka unga att välja att arbeta i handeln, men även vägleda lärare kring hur man kan arbeta mer branschnära. Enligt Ungdomsbarometern vill 19 % av de unga arbeta inom handeln. Fler trender föredrogs av Ungdomsbarometern.

Det var riktigt intressant att lyssna till den praktikplatsansvariga läraren på Sandvikens gymnasium. Hon berättade om hur hennes erfarenheter från den tid hon var butiksbiträde och verkligen inte önskade en praktikant att ta hand om kommer till nytta. Hon hyser stor förståelse för företagen och har upparbetat en stark strategi för att få de handelsstuderande att få tillgång till riktigt givande praktikplatser. Tex genomförs medarbetarsamtal en gång per termin. Hon sköter alla kontakter med företagen, som slipper sådant bök och stök. Ett positivt exempel på hur utbildning och näringsliv kan samverka.

Intressant var också att prata med företrädare från Indiska om det miljöarbete som sker inom företaget, både på hemmaplan och i fabrikerna där kläderna tillverkas. Vattenreningsverk har till exempel installerats av fabriksägarna på andra sidan jordklotet, vilket var välbehövligt och en stor insats för miljön.

Företagare vittnar om kompetensbrist

Idag fick jag förmånen att göra tre företagsbesök under ett studiebesök arrangerat av Svenskt Näringsliv. Företagen var verksamma inom IT-branschen samt projektledning och klassas som tjänsteföretag. Gemensamt för företagsledarna var att de vittnade om svårigheter att få tag på rätt kompetens. Både saknas den formella kompetensen; civilingenjörer och civilekonomer, men också den informella kompetensen som driv att sälja sin kompetens och ett brinnande intresse för teknik och att vilja sälja den. Företagarna konstaterade också att turordningsreglerna och den stelbenta arbetsrätten är ett problem. Hos ett företag var det ett problem att sökande har de formella kompetensen, men inte har de språkkunskaper som krävs.

Tankarna hos oss deltagare rörde sig kring att teknik- och matematikintresset måste väckas tidigt. Matematiklärare måste kunna besvara sina elevers frågor varför matematik behövs, utifrån den verklighet eleverna befinner sig i. Dessutom belystes behovet av sfi för akademiker, där det är kö till sfi för ingenjörer på KTH. Samverkan med högskolorna poängterades också. Entreprenörskapsreformen i Gy2011 och Lgr11 är också betydelsefull för ett nytt fokus som är viktigt för framtidens generationer.

Kvalitet i utbildning

Idag var jag på Svenskt Näringslivs filmseminarium om kvalitet i utbildning. Martin Borgs dokumentärfilm "Fy fan vad vi är bra" visades varefter en paneldebatt med Metta Fjelkner, Martin Borgs, Magnus Larsson och Maria Stockhaus hölls.

Borgs film är ett viktigt inlägg i utbildningsdebatten där vi kommer steget vidare och fokuserar kvalitet och kriterier för resultat, istället för driftform. Att han fokuserar vad som händer med elever under gymnasietiden dvs möjligheten att höja sitt betyg är ett sätt att ta lärarna och undervisningen på allvar istället för att peka på för högt eller för lågt satta betyg tre år tidigare, den sk betygsinflationen.

Borgs förklarade att han vill visa på underifrånperspektivet med skolvalet. Att det ger ansvar och möjligheter. Fjelkner välkomnade det fria skolvalet. Larsson berättade om hur Ung Företagsamhet följer upp elever som startat företag x antal år senare för att se resultatet på lång sikt. Stockhaus menade att transparens är bra och nämnde inte Jämför Service som Stockholm har, men det är ett gott exempel på hur brukare själva kan ta makten i egna händer.

Det som behöver hända framöver är att ledarskapet såväl på lokal som central nivå är tålmodigt, förtroendefullt och framåtsyftande. Larsson efterlyste målbilden för svenska skolan. Dessutom måste uppföljning och utvärdering av alla reformer ske. Under året som kommer införs Lgr11 och Gy2011. Dessa måste implementeras snabbt. Sedan måste vi se vad nästa steg framöver är, för att få högre kvalitet i utbildningen.

Grattis till Solna - Stockholm klättrar

Idag presenteras Svenskt Näringslivs rankinglista över företagsklimatet. Magnus Andersson, som är kommunalråd i Solna, skriver med anledning av detta en artikel på SvD.se, då han företräder kommunen som hamnat högst upp på rankinglistan: Vi ska fortsätta att utveckla företagandet

Framför allt gillar jag Anderssons förhållningssätt, att bäst kan bli bättre. Han skriver:
"Men det finns aldrig anledning att slå sig till ro och känna sig färdig. Synar man Solnas företagares svar på den enkät som ligger till grund för rankingen så finner man några utvecklingsområden för Solna i framtiden."

Stockholm klättrar på rankinglistan. Från plats 43 till nr 31 är ett bra steg uppåt, men inte tillräckligt. Att lyssna på företagen är viktigt. I Stockholm förekommer en nöjdkundindex-undersökning med god svarsfrekvens. Dock tycks inte stadens tillståndsgivning till fristående förskolor och skolor finnas med i undersökningen, vilka måste lyftas in.

Kul julkalender

Svenskt näringsliv har en julkalender för 2009 med olika filmsnuttar som luckor att "öppna". Coolt. Dagens lucka och ämne är ungdomsarbetslösheten. Sist-in-först-ut är en av reglerna som hindrar unga från att komma in på arbetsmarknaden.

Centerpartiet och Maud Olofsson har receptet: Luckra upp LAS och slopa helst turordningsreglerna, sänk ingångslönerna för ungdomar i avstampsjobb och sänkta arbetsgivaravgifter för unga.