Drastiskt beslut om avslut av entreprenadavtal

Ikväll var det möte med Bromma stadsdelsnämnd. På föredragningslistan stod bland annat "Verksamhetsuppföljning och avslut av entreprenadavtal för Tallbackens vård- och omsorgsboende".

Det råder god kvalitet på vård- och omsorgsboendet, enligt verksamhetsuppföljningen. Enligt tjänsteutlåtandet beror avslutet på samordningsfördelar, men det finns inte någon konsekvensanalys och inte heller någon ekonomisk kalkyl att ta ställning till. Vänsterpartiets äldreborgarråd Clara Lindblom menar enligt Sveriges Radio att det är "helt i linje med stadshusets nya inriktning" och det bekräftade Vänsterpartiet i stadsdelsnämnden, samtidigt som man menar att beslutet inte är ideologiskt. Mitt svar blev att "ja, vi föredrar fördelat ägande".

För Centerpartiets del framförde jag kritik om att det blir svårare för de äldre att välja och välja bort, att man prioriterar stordrift istället för småskalighet, att mångfalden vad gäller vård- och omsorgsboenden blir mindre, att man inte har någon plan för hur varken överförandet ska gå till eller hur man ska upprätthålla kvaliteten under tiden. Det handlar inte bara om att stadsdelen ska försöka att "ta över personal", utan om att också behålla ett uppskattat koncept som Silverhemmen har utformat.

Jag beklagar beslutet djupt för alla de äldres skull. Men det handlar också om att vindarna sedan i september blåser hårdare för de välfärdsföretag som har bidragit till konkurrens och kvalitetsutveckling.

Nedan följer det särskilda uttalande som Alliansen lade i samband med ärendet:

"Mot bakgrund av den överenskommelse som finns i Stadshuset efter majoritetsskifte lämnar Alliansen ärendet utan eget ställningstagande vad gäller avslut av entreprenadavtal för Tallbackens vård- och omsorgsboende.

Kvaliteten i verksamheten för de hundra brukarna på Tallbackens vård- och omsorgsboende är god. I ärendet presenteras varken konsekvensanalys eller kalkyl för lönsamheten vad gäller samordningsfördelarna, vilket Alliansen hade önskat innan ett eventuellt beslut om avslut fattas.  Dessutom är det väldigt osäkert när tillagningsköket vid Mälarbacken kommer på plats.

I och med ett avslut av entreprenadavtalet kommer Bromma stadsdelsnämnd få det svårt att upprätthålla mångfalden och valfriheten för Brommas äldre."

 

Medvind för Lööf

Idag skriver Sanna Rayman positivt om Lööfs förslag för fler företag och den centerpartistiska synen på ägande. Ja, Centerpartiet har en politik för väljarna att rösta på. Fler företag och en bättre miljö. Även DN ger Lööf rätt i synen på tillväxt, nämligen att jobben skapas av företag.

Det känns som om valvinden har vänt. Och nog kan det krävas lite medvind för att blåsa liv i kampanjandet, även om det är väldigt aktivt i Stockholmscentern. Det ska bli väldigt roligt att delta i helgens valkonvent.

Tre reformer för fler företag

Två skribenter skriver idag på SvD Brännpunkt om några förslag som kan bidra till finansiering av nyföretagande. Stockholmscentern har flera förslag om hur man kan underlätta för företagande.

De preliminära skatterna måste bli faktiska.  När du ska starta en enskild firma måste du uppge hur mycket du har tänkt tjäna per månad för att Skatteverket ska kunna räkna ut en preliminärskatt som ska debiteras. För många är det vanskligt att räkna ut hur mycket man kommer att tjäna innan man ens har startat sitt företag. Jag menar att detta är en hämsko. Tankemässigt ställer du in dig på en utgift innan du ens har fått en enda inkomst. Symbolmässigt vore det bättre om staten inte begärde in skatterna förrän den är intjänad, precis på samma sätt som sker med momsen. Rent psykologiskt skulle det vara bättre att ställa in sina försäljningsmål på en faktisk skatt istället för en preliminär. Istället för att göra en försäljningsbudget utifrån hur mycket man ska betala i skatt och lite lamt hålla sig till den nivån vore det lämpligare att sätta upp lägsta möjliga summa för försäljning och sedan försöka överträffa det målet. Med en faktisk skatt, som vi i Stockholmscentern jobbar för, skulle också företagaren ligga rätt skattemässigt från början, istället för att behöva ligga för högt och flera år senare få tillbaka på skatten. Att betala faktisk skatt istället för preliminär kan sänka tröskeln till nyföretagande.

Centerpartiet i Stockholm vill sänka tjänstemomsen, precis som man har gjort med restaurangmomsen. Med lägre moms blir tjänster billigare för gemene man och tjänster blir lättare att sälja in för egenföretagaren. En sådan sänkning skulle påverka småföretag som cykelreparatörer och skomakare positivt, vilket också skulle bidra med miljönytta. Men även företagare som säljer kompetens och sina tjänster skulle kunna göra sina företag mer lönsamma. För välfärdsanställda kunde det bli ett naturligt kliv upp i karriären att starta ett företag som säljer de kompetenser och erfarenheter man tillskansat sig inom sitt yrke. Sänkt tjänstemoms gör att det blir billigare att ta in konsulter som kan hitta lösningar på problem eller höja kompetensen generellt inom välfärden. Det är upp till den anställde att spara ett kapital som kan användas som startplåt för att gå ned i tid vid en företagsstart. Detta kan man säga möjliggörs med skattesänkningar.

Under mina fyra år som företagare inser jag också behovet att man inför en princip om att rapporter bara ska ges om något finns att rapportera. Den som tex registrerar sig som arbetsgivare måste varje månad gå in på Skatteverkets hemsida för att deklarera för lön och arbetsgivaravgifter. Även om du inte har haft någon anställd den månaden. Om du missar datumet för deklaration får du ett brev om att böta. Istället borde regeln säga att du som företagare bara ska deklarera om du har några uppgifter att uppge. Det kan tyckas enkelt att avregistrera sig som arbetsgivare, men ibland vill man behålla denna möjlighet för att snabbt kunna anställa någon för några timmar under en arbetstopp. Det är högst troligt att företagare som anställer någon kommer ihåg att både betala honom/henne lön och samtidigt kan deklarera för arbetsgivaravgiften, snarare än att den som inte har någon anställd en viss månad ska komma ihåg att gå in på Skatteverkets hemsida.  Principen om att företagaren ska vara skyldig att ge uppgifter om man har några att avge borde gälla all uppgiftslämning.

Med dessa tre reformer kunde steget att starta eget bli mindre och dessutom skulle det bli lättare och mer lönsamt att driva företag. Något som vi i Centerpartiet brinner för så att fler kan nå självförsörjning och mer egenmakt.

En annan fråga som Centerpartiet jobbar för är en förändrad arbetsrätt, något som Ludvigsson skriver om idag.

Många frågor kring rätt till heltid

Imorse var Annie Lööf väldigt tydlig gentemot Jonas Sjöstedt (V) vad gäller att olika anställningsformer är viktiga för att få in en fot på arbetsmarknaden. Men det är inte bara Vänsterpartiet som föreslår reformer som gör arbetsmarknaden mer likriktad.

Socialdemokraterna kommer införa rätt till heltid om man vinner valet. Detta gjorde Löfven klart för några veckor sedan. Han vill inom ramen för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting genomföra en avtalsförhandling med fackförbundet Kommunal. Jag befarar att en sådan socialdemokratisk klåfingrighet - som tummar på de små välfärdsföretagens resurser och självbestämmande - äventyrar valfriheten och kvaliteten i välfärden.

För att kvalitet inom välfärden ska öka behövs det klara och tydliga kvalitetsmått, höga förväntningar samt ett skarpt regelverk, något som Alliansen utformar och utvecklar. Men det behövs inte fler pekpinnar om hur verksamheten ska bedrivas. Sällan formulerar nämligen vi politiker hur:et framgångsrikt. Innehållet måste med varm hand överlåtas till professionen. En bra arbetsgivare för en ständig dialog med arbetstagarna.

Stockholms stad genomför nu rätten till heltid, däribland i Bromma. Detta är ett genomförbart projekt i en så pass stor organisation som Stockholm med sina drygt 35 000 anställda då man har möjlighet till flexibilitet, fler vikarier och en ekonomisk buffert.

Men Löfven vill gå längre med rätten till heltid och frågetecknen är många. Hur många blir av med sina jobb? Vilka professioner och branscher gäller reformen? Och kommer facket att leva som man lär?

Antalet jobb blir inte fler för att någon kräver rätten till heltid. En person som är anställd före en annan kan med hjälp av turordningsreglerna och rätten till heltid slå ut personer som har anställts senare. Hur många personer som blir av med sina jobb - eftersom rätten till heltid slår ut dem - står skrivet i stjärnorna. Förlorarna blir inte de som har lång erfarenhet, utan de som har kommit in sent på arbetsmarknaden; unga och invandrade. Ett antal deltidsanställningar kan alltså försvinna eftersom arbetsgivarens pengar måste räcka till påtvingade heltider.

Med sin uppifrån-reform riskerar Löfven att slå ut nystartade välfärdsföretag, menar jag. En företagare kanske vill börja i liten skala med några deltidsanställda för att bygga upp ett förtroende och därefter kunna expandera. Kommer det vara möjligt med Löfvens reform för rätt till heltid eller måste arbetsgivaren hela tiden vara beredd på att en anställd lägger in sitt veto om heltid? Med Löfvens reform blir det mer riskabelt att anställa och driva företag.

Enligt Socialdemokraterna ska alla nyanställningar vara heltid. Men hur gör förskolan som söker en ny kock på deltid? Risken finns ju att arbetsgivarna låter bli att tillsätta en deltid och istället handlar upp maten som inte längre blir närlagad. Måste äldreboendet ha en heltidsadministratör på bekostnad av omsorgen? Lokala lösningar riskerar att drabbas till förmån för rätten till heltid.

Heltids-löftet går lätt att komma runt genom att upphandla tjänster från bemanningsföretag. Det är bra och effektivt, men enligt Socialdemokraternas hemsida kommer man kräva att alla företag som upphandlas ska följa rätten till heltid. Oklart är om detta även kommer att gälla branscher som styrs av LOV, Lagen om valfrihet. Om Löfven vill tvinga alla företag som är verksamma inom välfärden att följa det kollektivavtal där han vill införa rätten till heltid – gäller det även upphandlade tjänster som asfaltsläggning, administration, lokalvård och skolbygge? Om ett städföretag har två halvtidsanställda på två olika skolor – ska dessa tjänster slås ihop till en? Ska skattebetalarna betala för restiden mellan skolorna? Frågorna om vinsterna med Löfvens reform är många.

På vissa arbetsplatser finns det tidpunkter under dagen då man har extra mycket att göra och man behöver därmed större bemanning än vid andra tider. Om alla jobbar heltid kommer arbetsgivaren inte ha råd med tillräcklig bemanning under arbetstoppar, och vid övrig tid kommer bemanningen vara onödigt hög. Det blir svårt att lösa arbetstoppar i en organisation där alla arbetar heltid. Risken är att kvaliteten på verksamheten kommer att stryka på foten.

Reformen är ett initiativ från fackförbundet Kommunal. Min fråga till facket är om man kommer leva som man lär. Kommer fackförbunden genomföra samma reform hos sig själva? Idag finns det personer som jobbar deltid för facket och deltid i offentlig förvaltning. Ska dessa personer kunna kräva att arbeta heltid för facket?

Rätten till heltid är en reform som låter enkel och är lättare att genomföra i stora organisationer än i mindre. Som centerpartist har jag fokus på brukarna som använder välfärden, men också på företagande, självbestämmande och småskalighet. Det är viktigt att välfärden utgår från brukarnas behov, inte från en reform som är en flirt med fackförbunden. Jag menar att den bästa kvaliteten skapas när företagen har möjlighet att fritt förfoga över sina resurser.

H&M går före i textilåtervinning

Det händer en hel del på marknaden vad gäller textilåtervinning. Så sent som igår gick att läsa i SvD Näringsliv om Hennes & Mauritz arbete för att hitta möjligheter att återvinna fibrerna i kläder, sk textilåtervinning. Företaget ser möjligheterna i materialåtervinning på så sätt att det går åt mindre energi och vatten vid en återanvändning av fibrerna. Det ska gå att köpa jeans av återvunna textilfiber i deras affärer.

Enligt H&M:s miljöchef Henrik Lampa ser man också att återvinning går hand i hand med minskning av koldioxidutsläpp, vilket han nämnde på ett miljöseminarium i måndags. När man började sätta upp miljökrav för en viss del av produktionen så hängde resten av kollektionen på.

Även Hemtex samlar tydligen in gamla textilier. Och på Kapp-Ahl kan man köpa fina kläder ur deras kollektion som består av återvunna fibrer. Det är vi konsumenter som styr marknaden på så sätt att det vi efterfrågar kommer företagen att anpassa sig efter. Dina resurser i form av pengar, vilja och behov kan till en liten del styra mot det miljövänliga och hållbara.

På Textilhögskolan i Borås pågår forskning om återanvändning och återvinning av fibrer. Läs diverse pressklipp om projektet "Återanvändning och återvinning av kläder".

Känner du till fler företag eller organisationer som jobbar för att återvinna textilier? Hör gärna av dig till mig helen.tornqvist@centerpartiet.se så att jag kan lära mer och samla goda exempel.

Förslag för mer återbruk

Forskarna i FN:s klimatpanel är enligt de nyligen släppta IPCC-rapporterna eniga om att ett varmare klimat förändrar förutsättningar för liv och växtlighet. Även om inte vi nordbor är de mest hotade kommer en generell värmehöjning på grund av växthuseffekten drabba människor med översvämningar och torka med efterföljande svält och sjukdomar. Hoppfullt nog är forskarna också eniga om att vi människor ännu kan hejda utvecklingen så att förändringen inte blir så brutal. Vi kan påverka utvecklingen med både politiska system genom till exempel ekonomiska styrmedel och på individnivå genom att göra miljömedvetna val i vardagen. Sverige har bevisat att vi kan ha både en hög tillväxt och minska klimatutsläppen, men vi kan göra mer.

Ett första steg är att ta till oss och försöka efterleva EU:s avfallstrappa som visar på hur vi borde hantera sopor som resurser. Det bästa enligt trappan är att en vara eller produkt aldrig framställs och det sämsta i avfallstrappan är att en sopa deponeras, vilket numera är ett sällsynt tilltag. Det näst sämsta är att våra gamla saker som vi lämnar på återvinningscentralen eller i hushållssoporna förbränns. Det tredje bästa är att vi lämnar förpackningar eller saker till återvinning, så att inte nya resurser behöver användas. Genom att materialåtervinna kan vi spara energi och råvara. Ännu mer önskvärt än återvinning, och det näst bästa i avfallstrappan, är att en vara eller produkt används ytterligare en vända. Detta kallas återanvändning eller återbruk. Istället för att köpa en ny produkt väljer du att köpa något begagnat. Istället för att slänga slitna möbler i en container för brännbart så skänker du dem till en välgörenhetsorganisation eller ett företag som tar tillvara gamla möbler. En lättare uppfräschning kanske krävs, men möbeln är sedan till salu och när den säljs har ett värde skapats till tillväxten. En person som behöver ett nytt bord har istället för att köpa ett nytt kunnat återanvända ett begagnat, vilket besparar miljön de utsläpp som tillverkning och transporter ger.

Attityden till återbruk har under de senare åren förändrats så att det i större utsträckning är okej att köpa saker som andra har använt. Att gå på loppis räknas till och med som ett nöje. Men mycket återstår att göra. Med politiska medel kan återbruk uppmuntras och därmed öka. Jag menar att momsen för de företag som säljer tjänster som är miljönyttiga, till exempel skomakare eller cykelreparatörer borde sänkas från 25 % till 12 %. Om det blir billigare att laga en handväska, ett par skor eller en cykel är signalen till individen tydlig att man vill uppmuntra dem som anstränger sig för miljön. Med sänkt moms skulle det säkerligen poppa upp andra typer av miljönyttiga företag i olika branscher. När det är dyrare att laga en sak än att köpa en ny så är inte drivkraften tillräckligt stark för att gemene man ska laga saker. Därför borde också momsen på begagnade saker, en sk återbruksmoms, sänkas så att det blir billigare att köpa återanvända saker.

En annan lagändring som jag önskar se är att det generellt blir lagligt att i grovsoprum ta tillvara på saker som ställts dit för att slängas. Idag krävs det dispens för en sådan sak, enligt miljöbalken. Så fort en person slänger något i en soptunna eller i ett grovsoprum blir det enligt lagen kommunens ansvar och egendom. Människor är kloka nog att på ett vettigt sätt ta hand om saker som ställts i grovsoprummet. Om denna lagändring om en mellanlagringsstation gjordes kunde vi se mer av småskaligt återbruk nära människor, vilket kunde minska transporter och därmed utsläpp.

Slutligen menar jag att vi borde lära oss av den äldre generationen som växte upp när man av nöden var tvungen att hushålla med resurser. Det är lätt att skratta åt den som sparade julklappssnören, men det ligger något sunt i det, nämligen att vi återigen måste se våra sopor som resurser som går att använda på nytt.

Företagens villkor viktigast för fler jobb

Statsminister Reinfeldt och Nya Moderaterna presenterade ett fempunktsprogram för jobben på Brännpunkt i lördags. Om fem månader står valet mellan Alliansens mål om självförsörjning och Socialdemokraternas arbetsmarknadsinsatser, mellan reformer som visar tilltro till individens drivkrafter och förmågor eller vänsterns kollektiva lösningar. För mig som centerpartist är valet enkelt. Alliansens politik har betytt mycket positivt i min vardag, både vad gäller valfrihet inom vården, skattesänkningar och kommunala satsningar på cykling och miljö, men även för mig i egenskap av lärare och företagare. Jag vill se Reinfeldt omvald som statsminister i september, men jag ser också att det behövs ett starkare Centerpartiet i relation till Moderaterna. Både för miljöns skull och även för företagens skull. Med fler och växande företag kan jobben bli fler.

Centerpartiets partiledare Annie Lööf driver bättre villkor för företagande med stort engagemang och levererar starka reformer: Sänkt restaurangmoms, lägre sjukkostnader för mindre företag, en översyn av skattepolitiken, bredband till hela Sverige mm. Centerpartiet har fler förslag för förbättrat företagande. Arbetsförmedlingen behöver avregleras så att jobbförmedlingen står i fokus. Med en jobbpeng skulle de som bäst lyckades att förmedla jobb premieras. Förmedlingar med olika målgrupper skulle uppstå. Men även andra förslag, som i synnerhet vi inom Stockholmscentern driver, skulle stärka Sveriges näringsliv:

·         Faktiska skatteinbetalningar skulle göra företagandet enklare. Vid starten skulle du inte behöva betala in skatter och moms förrän uppdragen är utförda och betalningen finns på kontot. Idag måste du som har enskild firma göra en uppskattning av din försäljning för att kunna räkna ut din preliminära skatt i samband med att du startar firman. För många är det vanskligt att göra en sådan beräkning innan man ens har startat. Det är också svårt att få besked om slutskatten, vilket borde ges efter ett knapptryck. Jag hävdar att ett system med faktiska skatteinbetalningar skulle höja företags försäljning, eftersom målbilden då förändras rent psykologiskt. De flesta vill ju betala så lite som möjligt till staten och därför lägger man den preliminära nivån lägre än om man vet att man ska betala in en viss procentsats när affären är klar. Rent principiellt skulle denna reform också markera att inte företag ska låna ut pengar till staten, utan att företag bidrar med det värde som de faktiskt skapar.

·         Genom att sänka tjänstemomsen kan ytterligare företag skapas genom att till exempel högutbildade knoppar av och startar eget. Med fler företag inom välfärden blir konkurrensen högre. I konkurrenssituationer vässas bemötande och effektivitet. Med fler aktörer blir valfriheten större och innovationer görs för att bättre möta de behov som kunderna har.

·         LAS måste revideras så att kompetens går före anställningstid. En sådan reform ställer högre förväntningar på arbetskraften att hänga med i utvecklingen i branschen och att ta del av kompetenshöjning. Om det blir lättare att säga upp blir det också lättare att anställa. Det är idag en alltför stor risk att anställa, vittnar många företagare om. När trösklarna till arbete är höga drabbas främst unga och invandrare, men också den arbetsgivare som vill skapa mångfald i personalgruppen. Med större rörlighet på arbetsmarknaden kan utanförskapet minskas, något vi centerpartister brinner för.

Med ett fortsatt förtroende för Alliansen och ett starkare Centerpartiet i riksdag och regering skulle förutsättningarna för jobbskapande förbättras ytterligare, vilket behövs både för människors självförsörjning och egenmakt och för att utveckla och upprätthålla vår kvalitativt sett goda och tillgängliga välfärd. Du är välkommen i den kampen inför den 14 september.

Företagsskatterna ska ses över för fler företag

Idag presenterade Annie Lööf att företagsskatterna ska ses över. Det är en välkommen reform som ska ske i kommittéform och ledas av Pontus Braunerhjelm. Dels ska innovationsstödet ses över och kartläggas, men också utvärdera sänkningen av aktiekapital från 100 000 kr till 50 000 kr. Kanske aktiekapitalet ska sänkas till en krona, som Lööf skrev i går i Aftonbladet. Skattereglerna ska också ses över ur perspektivet att någon går från anställning till företagande.

Fler företag är nödvändigt för fler jobb och god välfärd. Lagstiftningen bör utformas så att inte den som går från anställning till företag förlorar så mycket på att starta. Där kan Lööfs förslag om lägre aktiekapital vara en grundbult. Jag anser också att man bör se över skatterna så att de blir faktiska istället för preliminära, något som jag skrev en motion till Stockholmscentern om i år, vilken besvarades. Alla förändringar som kan göra det enklare att starta och driva företag är bra att lyfta upp för diskussion. Med Lööfs översyn tar Alliansen ett ytterligare kliv framåt i processen att göra det enklare för företag att skapa jobb. Det är där de nya jobben finns; i lönsamma och växande företag.

Företags kostnader för sjuklön sänks

Idag skriver Annie Lööf på DN debatt om en åtgärd som kommer betyda väldigt mycket för små företag och för att företag ska våga anställa fler. Åtgärden rör den sjuklön som arbetsgivarna får stå för de första två sjukveckorna, med undantag för den första karensdagen. Ett högkostnadsskydd vid sjukskrivningar föreslås införas för mindre företag redan de första sjukdagarna, tack vare en differentiering. Större företag får stå för en större kostnad. Utbetalningarna ska automatiseras, vilket också innebär att ett krångligt ansökningsförfarande slopas. Detta förslag kan bli avgörande för att företag anställer fler personer. Väldigt bra av Lööf och Centerpartiet!

"Trots att de små företagen har lägre sjuklönekostnader i genomsnitt är det viktigt att ha ett högkostnadsskydd som gynnar dem eftersom de ofta har små marginaler."

Företagarna och Småföretagarnas Riksförbund gillar åtgärden.

Mattias Larsson och Inger Fredriksson bloggar också.

Sverige halkar efter i smidigt företagande

Världsbanken har gjort en analys av Sveriges företagarklimat och de regler som omgärdar företagande. En artikel finns i SvD och en i Dagens Industri. En tredje i DN.  Man har funnit att mycket går att förenkla, vilket har skett i andra länder. I jämförelsen med andra länder ser man att sexton dagar att starta upp ett företag är förhållandevis länge i dagar mätt. På Nya Zeeland tar det, enligt ett referat av rapporten, en halv dag att starta ett företag.

Det är ju självklart att Sveriges rigida arbetsmarknadsregler är ett hinder för företagare att hitta rätt kompetens. Dessutom är de höga skatterna inget som direkt lockar företagande, kan man tänka.

I egenskap av företagare ser jag många saker som kan förenklas och förbättras för att underlätta företagande. Två är:

• Faktiska skatteinbetalningar istället för preliminära
• Låt företag göra arbetsgivardeklarationer de månader någon har anställts

Vi skulle komma långt med att göra de faktiska skattebetalningarna till preliminära. Då skulle bland annat Skatteverkets jobb att ge ett besked om en slutlig skatt förenklas och företagarens skatteinbetalning alltid vara definitiv och exakt, vilket underlättar i ett litet företag.

Det faktum att bygglovsprocessen i Sverige är krånglig måste den av regeringen tillsatta utredningen ta fasta på. Eftersom överklaganderättigheterna är oproportionerligt stora kan man ana att byggandet blir mindre än om man tog större hänsyn till det stora behovet av att bygga bostäder.

Jämställdhet är en ekonomisk fråga

Företagarnas vd Elisabeth Thand-Ringqvist skriver idag på DN debatt om att företag där kvinnor är VD har sämre vinst än företag där en man är VD. Detta är en klart mer intressant och mer nyanserad debatt än om att 8 mars skulle bli helgdag, som några miljöpartister föreslog igår. Det senare är ren och skär symbolpolitik. På vilket skulle jämställdheten öka av att vi lutade oss tillbaka den 8 mars?

Jämställdhet handlar till stor del om ekonomiska resurser. Den som kan försörja sig själv har också en större möjlighet att till exempel förfoga över sin tid. Om du har ett jobb som du kan försörja dig på har du möjlighet att ägna fritiden åt det som du vill tex förkovring eller föreningsliv, som kan ge dig större chans att avancera inom ditt yrke. Ju sämre vinst det blir i ett företag, desto fler timmar måste du lägga på ditt företagande för att ha en marginal. Företaget blir mer sårbart, du har också sämre möjlighet att anställa någon och måste alltså ägna dig åt hela spektrumet uppgifter inom företaget. Om du har en rejäl lön kan du köpa tid tack vara RUT och ROT. Tack vare RUT, tjänster som Linas matkasse eller teknik som tex diskmaskinen kan hushållssysslorna göras mer jämställda.

Lönsamheten i företagande handlar givetvis också om könsroller, som skapas i det sociala och alltför rekonstrueras från generation till generation. En attityd är att det är fult att tjäna pengar och att det är alldeles för kaxigt att sticka ut. Dessa myter kan vi bara gemensamt sticka hål på genom att verka i motsatt riktning och att uppmuntra våra barn, såväl flickor som pojkar, till ett jämställt beteende. Det är givetvis lättare sagt än gjort, men nog kan vi reflektera över förflugna ord och välja vad vi säger när, hur och till vem.

Svenskt Näringsliv rapporterade häromdagen att av de 14 000 personer som utsågs till chef i fjol var 40 % kvinnor. Almega skriver på sin hemsida ett inlägg om att kvotering skulle vara ett stort ingrepp i äganderätten, vilket ju stämmer väl. Staten ska inte bestämma hur eller vem som ska styra ett privat företag.

Halt för skattesänkningar sänker reformtakten

Idag deklarerar statsminister Reinfeldt och finansminister Borg på DN debatt att inga skattesänkningar kommer att ske de närmaste två åren. Hur de så tvärsäkert kan säga att inga skatter ska sänkas under de kommande två åren (dvs fyra budgetar) är för mig obegripligt och inget annat än ett gentemot Socialdemokraterna politiskt och ideologiskt närmande.

Centerpartiet vill se att arbetsgivaravgifterna sänks, för att fler jobb ska skapas i små och växande företag. Även om man kommer fram till att en sänkning av någon momssats inom någon bransch skulle skapa fler jobb så kan man inte tvärt stänga dörren för en skattesänkning, hävdar jag.

Jag har stort förtroende för herrarna Borg och Reinfeldt vad gäller att sköta Sveriges ekonomi, men detta uttalande är alldeles för abrupt för att helt och hållet kunna tas på allvar. Om de däremot hade konstaterat att man under tiden man ruvar på skattemedlen ser över vilka skattesänkningar som skulle ge mest välfärd och framför allt jobb för pengarna hade jag kunnat se en positiv sida av artikeln.

Det finns skattesänkningar som bevisligen ökar antalet arbetade timmar. Så slog Långtidsutredningen fast kring värnskatten, som är en ren och skär moralisk skatt som man tydligen lämnat walkover till Socialdemokraterna i debatten. En slopad värnskatt skulle snarare öka skatteintäkterna.

Jag menar att denna halt för skattesänkningar tenderar att sänka reformtakten. En stor del av statens uppgift är att ta in skatter på olika värdeskapande aktiviteter. Ju lägre skatterna är, desto lättare och lönsammare blir det givetvis att bidra med något som skapar värde.

Det enda positiva med Reinfeldts och Borgs ställningstagande är att Centerpartiet kan ta rollen att vilja sänka skatterna, dels ur ideologiskt hänseende, dels ur synvinkeln vardagsfrihet för människor att få större frihet och utrymme att bestämma vad de vill göra med sin månadslön.

Bra med översyn av AF men privata jobbförmedlingar målet

Alliansregeringens initiativ att se över Arbetsförmedlingens verksamhet, vilket presenterades på DN debatt idag, är välkommet. Detta måste ses som en förhandlingsseger för Centerpartiet och Annie Lööf med tanke på Moderaternas tidigare ovilja att förändra myndigheten.  Men med ett starkare Centerpartiet i riksdagen skulle vi kunna komma ännu längre i jobbförmedlingsfrågan.

Centerpartiet är för en konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen, vilket skulle skapa privata förmedlingar som i större utsträckning kunde profilera sig och nischa sig mot olika målgrupper. På en fri marknad skulle det säkerligen poppa upp jobbförmedlingar gentemot särskilda yrkesgrupper som tex lärare och snickare, medan andra kanske specialiserar sig gentemot smalare målgrupper som arabisktalande ingenjörer, nyanlända med agrara erfarenheter eller unga utan gymnasieutbildning. Förmedlingar som fokuserade på bristyrken skulle kunna utveckla en tät samverkan med branscher med fokus på jobbskaparnas behov.  Jobbsökandet skulle då ske underifrån i de olika målgrupperna och deras nätverk, istället för uppifrån från ett statligt verk.

Med en konkurrensutsatt arbetsförmedling, som redan finns och fungerar mycket väl i andra länder, skulle bemötandet och servicen förbättras. Så har skett i och med andra valfrihetsreformer. Möjligheten att välja bort en förmedling skulle öka vardagsfriheten för individen.  På så sätt ökar egenmakten för den jobbsökande. Idag är du nämligen helt i händerna på din förmedlare eller coach.

Med ett jobbpengssystem skulle förmedlingarna verka i en marknadsekonomi.  Slutsatsen att förmedlingarna skulle utveckla bättre metoder och bli mer effektiva ligger nära till hands. Eftersom chansen att få olika målgrupper i arbete varierar så kunde jobbpengen även ha ett socioekonomiskt tillägg, som kompenserar de förmedlingar som engagerar sig i personer som står långt från arbetsmarknaden. Med ett sådant tillägg skulle säkerligen några jobbförmedlingar satsa på att utbilda sina kunder för att de skulle komma närmare ett jobb.

Framgångsrika jobbförmedlarföretag skulle gå med vinst. Och plötsligt blir resonemanget om vinster i välfärden tydligt och klart: Vinst måste vara okej om nu företagare tar risker och satsar på en helt ny bransch, men också om jobbförmedlingen lyckas höja måluppfyllelsen, nämligen att fler kommer i arbete. Skulle vinsten bli för stor får jobbpengen justeras nedåt så att vi hushållar med våra gemensamma resurser.

Om nu Centerpartiet skulle få med sig övriga Alliansen på att konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen kunde man dessutom överväga att lägga in arbetslöshetsersättningen i samma system. Samma företag eller förening som jobbförmedlar kan ta emot A-kassa från arbetande medlemmar och betala ut arbetslöshetsersättningen till de arbetslösa. Om arbetslöshetsersättning och jobbförmedling funnes i samma system skulle förmedlingarnas fokus på att hitta jobb till personerna sannolikt öka eftersom man då vill betala ut så lite som möjligt i arbetslöshetsersättning. På denna marknad skulle också fackförbunden eller systerföreningar till dessa kunna verka, om de ville. De kunde ta emot medlemmar, betala ut arbetslöshetsersättning och förmedla jobb inom sin nisch. Dagens kontroll av de arbetssökande skulle med privata arbetsförmedlingar vridas till att staten kontrollerar att de privata företagen uppfyller sina löften gentemot jobbsökarna, vilket också skulle vara en välbehövlig förändring av synsättet i jobbförmedlingsfrågan.

Med ett starkare Centerpartiet kunde vi i Alliansen gå längre än att göra en översyn av Arbetsförmedlingen, nämligen skapa en marknad för jobbförmedlingar och därmed lämna över självbestämmande och makten till brukaren.

 

 

Riskkapitalbolagen förädlar verksamheters värde

Tove Lifvendahl skrev igår en mycket bra krönika om välfärd, kvalitet och företagande i SvD: Paradiset som aldrig fanns Hon menar att vi tränger bort minnen som inte bekräftar den bild vi vill ha av samhället. Hon tar också citat från den socialdemokratiske statsministern Erlander, med udden riktad mot dagens största valfrihetskritiker på vänsterflanken, vilket ju är roligt och pricken över i.

Om man vurmar för en svunnen tid och till exempel den statliga skolan ska vi minnas att förr i tiden när jag gick i skolan fanns varken valfrihet eller möjligheten att jämföra betyg mellan skolor. Eftersom betygsskalan var relativ var snittet detsamma på alla skolor. I och med det nya målrelaterade betygssystemet med G, VG och MVG och därefter det nuvarande med A-F har kunskapsnivåerna blivit möjliga att jämföra skolor emellan. Detta har inget med driftform att göra.

Lifvendahl menar att det inte är frågan om riskkapitalbolag ska kunna förvalta och förädla välfärdsverksamhet, utan om hur riskkapitalet ska vara med i bilden. I riskkapitalbolagens natur ligger att investera långsiktigt i välskötta affärsidéer och företag. Själva poängen med riskkapitalbolagen är att förädla ett värde som ju grundar sig i kvalitet och effektivitet. Med innovationer och god styrning kan verksamheters värde bli större och mer eftertraktansvärt.

Om vi kräver och förväntar oss att företagare ska ta risker för valfrihetens skulle måste det självklart vara möjligt att göra vinst, även om det sticker i ögonen på vänsteraktiva. Den politiker som just nu är tydligast med ett ställningstagande för vinster i välfärden i kombination med god kvalitet är Annie Lööf, som står upp för välfärdsföretagen. Detta är också en jämställdhetsfråga, för varför ska just kvinnors företag ha förbehåll?

Igår hade jag en enkel kickoff med några av de positiva, pålitliga och påhittiga personer som tackat ja till att stödja mig i min riksdagskampanj. Företagande och ett klart ställningstagande i denna politiska fråga var något som förenade oss. Jag behöver stöd på olika sätt i min kandidatur. Du är varmt välkommen med att presentera dina bidrag: helen.tornqvist@centerpartiet.se

Bra förhandling av Lööf om långsiktigt ägande i välfärden

Idag initierade regeringen en utredning om varaktigt ägande inom friskolebranschen. Finansmarknadsminister Peter Norman skriver om tilläggsutredningen på DN debatt: Långsiktighet för friskolor utreds

Målet är att utforma ett regelverk där kunnighet och engagemang hos aktörerna fokuseras. "Utbildning, sjukvård och omsorg ska bedrivas ansvarsfullt, effektivt och långsiktigt." skriver Norman. Utgångspunkten för utredningen är att inte någon ägarform ska uteslutas. Däremot ska utredningen bedöma om motsvarande kriterier skulle kunna gälla andra välfärdsformer som sjukvård och omsorg.

Funderingar som jag får är om förslagen om långsiktighet kan sätta käppar i hjulen för kvinnor i medelåldern som på toppen i sin karriär väljer att starta välfärdsbolag. Eller om det skrämmer den som är idéspruta och uppstartare - istället för förvaltare. Eller om det kommer att gälla företag som mitt. Jag vill inte viga hela mitt liv åt en sak, utan är villig att pröva på nytt när tillfällen ges. Vågar man hoppa av en tjänst för att starta ett eget företag inom välfärden om man inte vet om vingarna bär? Det är väl frågor som utredningen kommer att besvara i november.

Detta är i alla fall en väldigt bra förhandling av Centerpartiet och Annie Lööf. Det är en viktig signal om att inte någon ägarform ska försvinna/slopas. Det är också en viktig signal till dem som ska välja skola inför hösten: Förutsättningarna för din skola finns kvar, åtminstone om Alliansen får förnyat förtroende. Vad Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan tänkas hitta på - och eventuellt med stöd av Vänsterpartiet - är svårt att veta, men jag har inte hört något annat än att Jonas Sjöstedt står kvar vid sin ståndpunkt om riskkapitalbolag och vinster i välfärden.

Men LO har idag föreslagit att begränsa etableringsfriheten så att det är upp till kommunens politiker att lägga in sitt veto mot etableringar, dvs sätta sig över din och min rätt att rösta med fötterna. En politisk pekpinne mot marknadsekonomin. Man vill också ha kriterier för kvalitet, trots en Skolinspektion som bedömer skolor enligt 150 punkter och trots Socialstyrelsens alla riktlinjer. Här - däremot - är det lokal viktigt, som tex Stockholm stads Jämför Service, där man sätter upp kvalitetsmått som brukarna kan jämföra med varandra. LO vill också, givetvis, ha tvång på kollektivavtal, vilket inskränker rätten att förfoga över sina resurser för företagaren med få anställda.

Lööf ger tydliga besked för fler företag

Idag ger vår partiledare Annie Lööf en del raka besked i en intervju i SvD. Lööf menar att det är orimligt att förbjuda olika företagsformer inom välfärden, hon vill att Centerpartiet växer i valet och anser att det bästa vore om Centerpartiet även innehade arbetsmarknadsministerposten.

Förslagen som Lööf räknar upp för att åstadkomma en bättre arbetsmarknad kan tyckas gamla, men faktum är att Centerpartiet ännu inte har fått med sig övriga alliansvänner på dessa jobbskapande åtgärder: Turordningsreglerna måste förändras, arbetsgivaravgifterna måste sänkas och sjuklönekostnaderna för företag måste sänkas. Det måste helt enkelt bli enklare att driva företag, så att fler vill förverkliga affärsidéer och livnära sig på sina drömmar.

Om regelkrångel och företagares osäkerhet skriver idag Carolina Dahlman som är egenföretagare. Hon har fått en skatteinbetalningsavi för retroaktiv skatt sedan sju år, vilket givetvis känns bittert, osäkert och svårt. Detta måste hon ju givetvis ha fått besked om flera år tidigare.

Det framgår klart och tydligt av reportaget med Lööf att hon och Centerpartiet är suget på att genomföra fler reformer för ett grönare, friare och mer företagsamt Sverige. Maria Ludvigsson tipsade allianspolitiker igår om att försöka sätta sig in i oppositionens perspektiv - om än med sina borgerliga ideologiska glasögon på sig - för att se behoven av reformer. Och nog är en sådan synvända viktig och givande.

Med kritiska ögon blir det tydligt att trösklarna till arbetsmarknaden är för höga för unga och invandrade. Det finns åtskilligt att göra för miljövänlighet i vardagen, men också reformer som på bred front skulle öka återvinning och återbruk. Och det måste bli lättare att driva företag i såväl storstad som på landsbygd. När företagsamheten skjuter i höjden på de små orterna gör de sig attraktiva för både turister, sommargäster och boende. Staten kan inte skapa företagen, utan det sker av människor med idéer, tid och kraft. Men förutsättningarna för företagen skapas till stor del av staten i form av regler, lagrum, signaler och skattepolitik. Och där är det en tydlig skiljelinje mellan Centerpartiet och övriga alliansvänner, även om inte jag skulle vilja kalla det för en spricka, utan ett välbehövligt, rakryggat ställningstagande, som ju också kan vara hälsosamt och hållbart även i den bästa av familjer.

Investeraravdrag infört

Häromdagen började lagen om investeraravdrag gälla. Detta kommer gynna entreprenörskap! Det blir alltså möjligt för privatpersoner att göra avdrag vid investeringar i företag, som nya bolag eller vid nyemissioner.

Detta är ett sätt att tillgängliggöra mer riskkapital. Det är spännande att läsa om den nya formen crowdfunding, som ju skapar möjligheter underifrån - istället för uppifrån - att bidra till företagande. Istället för ett stort bidrag från ett håll kan flera insatser bidra till helheten.

Det är säkert ibland lättare att övertyga sina nära och kära om en affärsidé än att få ett lån på banken. Att ha människor runtomkring som tror på en och ens affärsidé är av stor betydelse när någon startar ett företag. Om man inte har sparat pengar, eller har någon form av avgångsvederlag eller annan ekonomisk räddningsplanka, så kan det krävas en grundplåt för att starta ett företag. Jag vet, för jag har varit i startskedet själv. Det tar tid att få snurr på försäljningen. Det tar tid innan kulorna rullar in på kontot. Först måste man förbereda jorden, sedan kan man så och skörden kommer inte förrän på hösten.

Investeraravdraget är också en signal om en tro på potentialen i företag och företagares möjlighet att skapa fler jobb. Bra Annie Lööf och Centerpartiet!

Starkare Centerpartiet kan ge fler företag

Jobbet är den viktigaste delen av människans egenmakt. Genom att kunna försörja sig och sin familj är du fri att kunna förfoga över dina resurser. Alltför många går idag utan egenförsörjning. Det är en förlust för Sverige, men framför allt för dessa individer som riskerar ohälsa när självkänslan naggas i kanten. En positiv nyhet var häromdagen att framför allt utrikesfödda kommit i arbete, tack vare att utbudet ökat.

För att människor som just nu saknar självförsörjning ska kunna lyfta sig ur arbetslöshet och för att Sverige ska kunna stärkas behövs fler jobb. Arbetstillfällen skapas av företagare som har en affärsidé som är framgångsrik så att den blir så pass lönsam att både företagaren kan livnära sig själv och har en buffert som möjliggör att anställa och på så sätt utöka verksamheten. Centerpartiets recept på att öka antalet jobb är att göra det lättare och mer lönsamt att driva företag, så att företagarna, som är jobbskaparna, kan få möjligheten att anställa. Detta är en linje som vår partiledare och näringsministern Annie Lööf driver hårt och initierat. Men Centerpartiet behöver bli större i riksdagen för att få ännu större möjlighet att påverka.

Av egen erfarenhet vet jag att de första åren ägnas åt att få snurr på affärerna. Det krävs en grundinkomst eller ett sparat kapital för att kunna ägna sig åt försäljning. Ofta är det långa ledtider om du ska sälja en tjänst. Du måste få köparen att inse behovet av tjänsten eller varan. Det är bara dig själv det hänger på om du ska kunna sälja en tjänst. Ingen vet i början om att ditt företag finns. Det är du - och bara du - som måste berätta för människor om företaget, din affärsidé och framkalla behovet av just din tjänst. Säljkonsten är något som tyvärr inte dagens skolsystem utvecklar, utan något du lär dig med tiden.

Centerpartiet har flera viktiga förslag för att göra företagande lättare och lönsammare, som t ex att sänka arbetsgivaravgifterna och att ta bort andra sjuklöneveckan från företagarens ansvar. Men det finns också andra åtgärder som behöver göras för att underlätta att anställa:

·         Låt företagarna betala faktisk skatt istället för preliminär. Idag betalar de enskilda firmorna i förväg en skatt som är preliminär. Det säger sig självt att man inte kan räkna ut skatten definitivt. Tyvärr kanske många företagare siktar lite lägre för att få betala in en lägre skattesumma i förväg, eftersom man är osäker på vad man ska tjäna in eller ens ha råd med. Om skatteinbetalningen vore faktisk skulle företagaren säkerligen lägga den mentala gränsen eller målet för försäljningen så högt som möjligt.

·         Gör det möjligt att köpa en digital bokföringstjänst kopplad till skattekontot och till moms- och arbetsgivardeklarationer. Låt företagarna satsa på sin affärsidé som de brinner för, istället för att vara fenor på bokföring. Med ett enkelt program där man kan mata in fakturor och momssatser skulle uträkningar kunna göras av hur mycket moms man ska betala, faktura för faktura. Momsen och övriga skatter skulle kunna bokföras digitalt och dras automatiskt från ditt konto när du har fått betalt för en faktura. Med dagens teknik måste det vara möjligt att underlätta bokföringen för företagarna. Kanske kurser i programmet kunde genomföras av Skatteverket för att man skulle få tillgång till det?

·         Låt företagaren göra arbetsgivardeklaration var tredje månad i stället för varje månad. Det är möjligt att göra momsdeklarationer var tredje månad. Den företagare som bara har anställda sällan, vid arbetstoppar, borde få göra arbetsgivardeklarationen var tredje månad eller ännu hellre vid behov eller omedelbart i det digitala bokföringsprogrammet då lönen betalas ut. Det är ett onödigt administrativt moment att gå in på Skatteverkets hemsida utan att det egentligen behövs.

·         Företagande måste i högre grad bli norm än undantag. Det entreprenöriella lärandet i skolan bygger upp initiativrikedom hos eleverna, men fortfarande saknas bokföring som obligatoriskt ämne. Kommersialiseringen av kunskaper är också grundläggande för företagande, något som tydligare borde synas i både svenskämnet och de praktisk-estetiska ämnenas kunskapskrav. Dessutom måste landets studie- och yrkesvägledare fokusera mer på företagande och entreprenörskap som möjlig framtidsväg.

Det behövs ett starkare Centerpartiet i riksdagen för företagens och jobbens skull, i motsats till oppositionens socialism och skattehöjningar. Men ett Centerpartiet med flera mandat behövs också i relation till Moderaterna som hittills haft beröringsskräck med både att reformera såväl arbetsrätt som Arbetsförmedlingen.

För att fler ska vilja driva företag och anställa behövs en arbetsrätt där företagen får förfoga över sina resurser, utan fackets inskränkningar och hot om åtgärder. Det krävs också att Arbetsförmedlingen vässar sig i att snabbt hitta eftersökta kompetenser och profiler så att anställningsprocessen kan bli smidigare för företagarna. Ju enklare och billigare det är att anställa, desto mer minskar risken att bygga växande företag med fler jobbtillfällen.

 

Läs gärna Jens Spendrups artikel i Expressen om att inte staten vet bäst. Företagarnas Småföretagarbarometer visar på en återhämtning efter dippen i fjol.

Nästa steg är jobbskaparavdrag

Centerpartiet säger nej till ett ytterligare jobbskatteavdrag. Nu är det dags att sänka arbetsgivaravgifterna. Det är ett bra besked Martin Ådahl kommer med i Dagens Nyheter. Sänkningen kallas jobbskaparavdrag. Det skildrar vår syn på att det är läge med reformer för att skapa förutsättningar för mer företagande.

Det är företagen i samhället som skapar jobben. Framför allt de små, växande företagen är jobbskaparna. Detta måste premieras. Centerpartiets förslag är ett viktigt steg i den riktningen.

Centerpartiet är företagarnas parti

Att Centerpartiet med näringsminister Annie Lööf är företagarnas starka röst i regeringen är tydligt i årets budgetförhandlingar, men också vilka frågor som centerstämman lyfte vad gäller jobb och tillväxt. Tack vare Lööf sker regelförenkling och ska egenavgifterna sänkas. Den företagarfientliga månadsuppgiftslämningen som byråkrater har förespråkat har tack och lov stoppats, något som Företagarna tackade Centerpartiet för på stämman.

Med ett starkare Centerpartiet i riksdagen skulle vi kunna åstadkomma ännu mer för att risktagande människor ska våga och vilja starta och driva företag, som ju är grogrunden för nya jobb och tillväxt.

Att lämna månatliga kontrolluppgifter hade krävt elva gånger så mycket byråkrati än idag för alla företag, men framför allt sänder ett sådant förslag signaler om misstänkliggörande av företagare som grupp. Något vi behöver mindre av, inte mer. De allra flesta företagare vill göra rätt och göra rätt för sig. Det har blivit mycket enklare under åren i kontakten med Skatteverket, som numera är tillmötesgående och kundvänlig, men fortfarande kan mycket förbättras. Handläggarna borde kvalitetssäkras genom att ha företagserfarenhet för att kunna arbeta med företagskontakter.

Jag vill att de skatter som företagare betalar in ska vara faktiska och inte preliminära. Jag menar att de preliminära skatterna minskar produktionen och försäljningen. Idag anger du hur mycket du tror att du kommer sälja för och den summan är basen för uträkningen för den preliminärskatt som du ska betala in. Eftersom du i inledningsskedet inte har byggt upp något kapital är det troligt att du tar en mindre risk genom att sätta försäljningsmålet lite lägre. Om företagare istället skulle betala in faktiska skatter som är uträknade i procentsatser utifrån hur mycket som du faktiskt har sålt skulle försäljningen bli större, eftersom det mentalt blir stimulerande att sälja så mycket som möjligt.

Med dagens digitala, tekniska och transparenta lösningar borde det också vara möjligt att som företagare ansluta sig till en digital bokföring som är direktansluten till skattekontot, utan att det känns som om man är styrd av staten. Jag tänker mig att man matar in en fakturas belopp och momsbelopp i en bokföring ansluten till skattekontot. När kundens inbetalning kommer in på kontot en månad senare dras momsen direkt av Skatteverket. På samma sätt kunde man bokföra en utgift med kostnad respektive betald moms, som då staten genast betalar tillbaka till dig. Med denna direktclearing skulle företagarna slippa momsdeklarationer varje eller var tredje månad. För enskilda firmor skulle egenavgifterna räknas ut utifrån varje månads försäljning och dras med autogiro från skattekontot till staten. Det skulle också vara enkelt att göra uträkningar av SGI till Försäkringskassan. Den faktiska försäljningssumman divideras med tolv månader och med ett klick kan detta rapporteras från skattekontot till Försäkringskassan.

En förenkling som önskas är att du rapporterar arbetsgivaravgifter enbart då du har haft någon anställd. Idag måste man deklarera för arbetsgivaravgifter en gång i månaden, oavsett om du har haft någon anställd eller inte, vilket är ett extra administrativt moment för oss som redovisar moms var tredje månad och bara anställer någon lite då och då.

Centerpartiet vill konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen och reformera arbetsrätten, eftersom vi vet att på så sätt lyckas andra länder sänka trösklarna till jobben. Unga och invandrare måste få det lättare att ta klivet in i jobbgemenskapen. Med stor respekt för människor som organiserar sig vill jag också hävda att fackets makt måste minska i lagstiftningen. Kvaliteten i välfärden får aldrig stå på spel i dragkamper mellan fack och arbetsgivare. Något som många småföretagare håller med mig om, men säkerligen också föräldrar till skolbarn och anhöriga till äldre och funktionsnedsatta, som minns hoten om strejker från i våras.

I Stockholms stad finns också en potential att förbättra företagsklimatet. I 2012 års företagsklimatmätning värderade politikerna företagarvänligheten högre än företagarna själva gjorde. Stadens tillståndsguide är ett bra initiativ och Centerpartiets budgetframgång om regelförenkling i stadens alla nämnder och bolag är ett viktigt arbete som pågår. Men fortfarande krävs en flexibilitet och större förståelse för företagande inom alla sektorer. Att en förskola måste höja sitt tak med två centimeter för att få bedriva verksamhet är ett bevis på stelbenthet. Staden kan bli mer lyhörd för och generös med att ge tjänstledigt när personal vill pröva vingarna som företagare för att testa en affärsidé – även om den konkurrerar med stadens verksamhet. Staden kan på ett mer systematiskt sätt ta tillvara innovationer inom verksamheterna.

Företagande skapas inte på papper. Men med fler framgångsrika affärsidéer, ett positivt förhållningssätt till företagande, ständig regelförenkling och lägre kostnader för företagen kan fler jobb växa fram. Centerpartiet behöver bli starkare mandatmässigt i motpol till byråkratmoderater.

Företagarna kommenterar regeringens budget. SvD rapporterar från stämman. Christian Ottosson bloggar också. Lena Mellin gör en positiv analys av Centerpartiet inför kommande val. Expressen skriver att Löfven nobbar Lööfs debattinbjudan.