Återbruk lyft i stadsdelsnämnden

Ikväll var det återigen dags för Bromma stadsdelsnämnd. Jag fick svar på min skrivelse om återbruk. Man nämner samverkan med Refurn vid stadens återvinningscentraler, men också att serviceförvaltningen håller på att upphandla en webbtjänst som leder till att förvaltningar ska kunna byta begagnade saker mellan varandra. Läs min skrivelse och förvaltningens svar här: Vikten av återbruk

Det finns en del begräsningar i lagen vad gäller möjligheten att idka återbruk. Enligt lagen är det inte tillåtet att gynna enskild, det vill säga att det inte är okej att skänka bort något från kommunal verksamhet till en organisation eller privatperson. Ett trasigt staket måste alltså gå till förbränning.

Återbruk är miljönytta. Hellre att någon annan kan använda en möbel eller ett klädesplagg några gånger till än att prylen läggs till förbränning.

I samband med att min skrivelse lades till handlingarna påpekade jag att regeringen gör väldigt lite för att hejda den momspålaga som second-hand-affärer sedan den 1 januari måste betala. Utöver momsen som läggs på varorna blir det ju en oerhörd administration att redovisa och betala in moms för de ideella krafterna.

Centerpartiets skatteutskottsledamot Per Åsling har bitit ifrån i frågan. Nu tycks även Magdalena Andersson svänga, men det har suttit långt inne.

Vision 2030 med supercykelvägar

Igår var det återigen dags för Bromma stadsdelsnämnd att mötas. Vi hade några byggärenden på remiss, men även ett ärende om Stockholms framtida avloppsrening. Vision 2030 var också ute på remiss. Med anledning av det lade jag följande särskilt uttalande från Centerpartiets sida:

"Förslag om reviderad vision för staden bör också innehålla skrivningar om:

Levande stad

Nya naturreservat har instiftats, t ex Ålstensskogen.

Riksintresset har reviderats så att det är möjligt att bygga en modern, tät och hållbar stad.

I kollektivtrafiknära läge byggs på höjden för att kunna spara parker och grönområden.

Ett välfungerande transportsystem

Supercykelvägar finns från förorterna in till city.
Tunnelbanan har byggts ut med till exempel snabblinjer.

En ekologiskt hållbar stad

Återbruket och återanvändningen av produkter mäts och har ökat. Återvinningen av glas, förpackningar och tidningar sker hushållsnära och är lätt och lönsam, trygg och trevlig. Återvinningsgraden av de olika fraktionerna är hög.

Mikroproduktionen av energi är en naturlig del i byggandet och försörjer till stor del stockholmarna med förnybar energi."

Äntligen textilåtervinning

Idag meddelade alliansregeringen att man imorgon fattar beslut om att det ska bli bättre återvinning för textilier. Man ska bland annat utreda ett producentansvar.

Varje år köper vi i genomsnitt 12,5 kg textilier, varav 8 kilo går i soporna, istället för till återvinning. Detta skulle spara såväl vatten i världen, som återvinna fibrer. Viktigt är att inte återbruk som sker i form av secondhand-affärer minskar. Det är ju nämligen mer miljövänligt att återanvända saker och även kläder, än att återvinna dem. Men självklart är återvinning bättre än förbränning, som ju nu sker med en stor andel av de kläder vi förbrukar.

Mycket bra för miljön och klimatet av Centerpartiet!

Poppis med loppisar = återbruk

DN skrev häromdagen om vad som gäller för att sälja på loppis. Du kan som privatperson sälja begagnade saker upp till 50 000 kr utan att behöva skatta för det. Men köper du in saker som du vill återförsälja så blir du givetvis momspliktig.

Det är populärt att gå på loppis, skriver även SvD. Många upplever det som mysigt och prisvärt att fynda på loppmarknader. Här i bostadsrättsföreningen arrangerades en välbesökt loppis i våras.

Loppis och secondhand - det är det som är återbruk, nämligen att man återanvänder saker. Istället för att köpa en ny sak säljer man den eller skänker bort den och på så vis slipper en ny vara att tillverkas. Konsumtion i sig är inte av ondo, men för varje sak som säljs har det ju oftast skapats ett utsläpp av koldioxid under tillverkningen och transporterna. Det är alltså miljönyttigt att köpa begagnade saker. Enligt EU:s avfallstrappa är det snäppet bättre att återanvända än att återvinna. För återvinning krävs ju någon form av arbete med materialet, vilket kräver energi.

Jag menar att det borde finnas indikatorer i kommuners ledningssystem vad gäller hur mycket som återanvänds när man tex skapar en ny lekpark, en parkourpark eller ska restaurera ett äldreboende. Givetvis måste man å andra sidan ta hänsyn till eventuella gifter som finns i saker som man återbrukar. Gamla bildäck är ett exempel på vad man inte bör återbruka i en lekpark.

Här i Bromma finns Röda Korset som har en secondhand-butik vid tunnelbanan vid Islandstorget. Dakapo leksaker finns i Ålsten. Man kan också lämna in gamla skridskor till Roslings cykel.

Johan Ehrenberg hade en intressant krönika om hur vi måste förbättra åtverinning i ETC häromdagen.

Mer materialåtervinning måste till

Idag går att läsa i DN om återvinningen i Sverige. Svenska folket är generellt duktigt på att sopsortera. Glasåtervinningen har av hushållen länge legat på över 90 %, men plaståtervinningen ligger på bara 30 %. Vi är sedan länge vana vid att lämna in glas för återvinning då vi vet att materialet till sin natur kan vara skadligt om det inte tas om hand. Vi behöver i större utsträckning tala om plast som skadligt för människor och djur. Dessutom är det energibesparande att materialåtervinna. Med ett enklare källsorteringssystem kan det bli lättare och lönsammare för konsumenten att återvinna. Något vi jobbar för i Bromma där vi vill se hemhämtning av förpackningar och glas, vilket skulle underlätta för folk i vardagen.

Det finns ett arbete att göra för att inte avfall ska uppstå, men också för att hitta miljövänliga material som kan användas till förpackningar. Ytterligare forskning om återvinning och återbruk tycks behövas. Jag anser att textilåtervinning bör införas, vilket miljöministern för en dialog kring med branschen.

Enligt DN-artikeln finns största utvecklingsarbetet att göra för företag och framförallt inom gruvindustrin. Att materialåtervinna mineraler och metaller skulle innebära färre utgrävningar och därmed mindre restavfall. Företag kan uppmuntras att tex att gräva upp gamla kablar som innehåller användbara metaller. Utgrävningar kommer ju att ske ändå och då tycks deponi vara enda alternativet för det restavfall som uppstår. Kanske deponerad grus och sten kan användas vid byggnation av miljösäkrad infrastruktur? Det är bra om indikatorer för återbruk finns i ledningssystemen, vilket skulle öka miljönyttan och vara ett led i vår strävan efter det hållbara samhället.

Rättelse: Glasåtervinningen har länge legat kring 90 %.

Ett steg mot lättare och lönsammare återvinning

Igår presenterade Lena Ek det resultat som arbetsgruppen inom regeringskansliet har kommit fram till och som ska skrivas in i förordningen vad gäller källsortering och avfall. Ett regeringsbeslut väntas i slutet av augusti.

Gruppen har haft utgångspunkten att det för konsumenterna ska bli enklare och mer tillgängligt att återvinna. Man har sett avfall som en resurs och ville hitta ett kostnads- och resurseffektivt sätt med principen om att förorenaren betalar. Lena Ek vill se en långsiktig lösning och bekräftade det engagemang som finns runtom i landet för att göra miljönytta.

Målsättningen för det nya systemet är att det ska bli enklare att sortera avfall och att återvinningsgraden ökar. Med krav på sig om högre mål för källsortering måste producenterna hitta nya sätt att samla in och att närma sig konsumenterna. Man vill införa tillståndspliktiga system med hårdare uppföljning och tillsyn, vilket är viktigt för att systemen ska förbättras.

Ek poängterade att insamlingssystemen kommer att se olika ut i olika delar av landet, men att de kommer anpassas till invånarna och att systemen kommer bli mer kostnadseffektiva. Dessutom måste innovation främjas i förordningen så att systemet gynnar teknikutveckling och kostnadsaffektivitet. Detta kommer innebära samverkan mellan kommuner, producenter och entreprenörer. Systemet i sin helhet kommer att vara på plats den första januari 2017.

Det är bra att gruppen kommer med ett förslag som kan tas så snabbt. Det är viktigt att kraven på producenterna höjs. Med avtal med entreprenörer - dvs marknadsekonomiska lösningar - kan man hitta kostnadseffektivitet, högre måluppfyllelse och metodutveckling.

Centerpartiet vill ha fastighetsnära insamling i Bromma så att det blir lätt och lönsamt för brommaborna att sortera ut sitt avfall. När ett sådant system kommer på plats blir det mer återvinning och mindre avfall i det kommunala systemet, då förpackningar och tidningar sorterades ut till nästan 100 %. Dessutom slipper folk slaska och traska till återvinningsstationerna med förpackningar. De stadsmiljöförstörande stationerna skulle försvinna och människor skulle spara tid. Detta är en viktig vardagsfråga för miljönyttiga brommabor.

SvD rapporterar.

Miljöstyrning med mål på olika nivåer

DN:s ledarsida skriver idag om en granskning av regeringens miljöpolitik, vilken gjorts utifrån det generationsmål och de sexton miljökvalitetsmål som finns: Miljöpolitikens hägringar Man är lite oense om när målen ska uppnås, men kolumnisten skriver:

"Det senaste budet, i 2010 års miljömålsproposition, är att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska ha skapats till år 2020."

Det är bråttom att hitta lösningarna! Om sex år skriver vi 2020. OECD konstaterade i veckan att Sveriges miljöarbete är bra, men att vi måste minska miljöpåverkan i andra länder, samt att man ytterligare bör använda koldioxidskatten som styrmedel inom flera sektorer. Lena Ek kommenterade rapporten och menar att det finns utmaningar i transportsektorn, inte omöjliga att möta. Ekonomiska styrmedel är en viktig lösning i miljöarbetet, där förorenaren ska betala, men att det också ska löna sig att fatta miljövänliga beslut i vardagen och i företaget.

Miljömålsberedningen beskrivs här av Miljödepartementet och här kan du läsa om dess arbete.
I slutet av juni presenteras en utredning om hållbar markanvändning. Jag hoppas att den landar i skrivningar om vikten av att bygga en tät stad, som på så sätt kan skapa hållbarhet.

För bästa hushållning av resurser måste man jobba med lätt och lönsam återvinning, men också med att öka återbruket. Här kan man införa till exempel nyckeltal i offentlig sektor, för att styra mot mer återanvändning.

Hos Myrorna om återbruk av kläder

I torsdags morse var jag åhörare på ett frukostseminarium arrangerat av Myrorna. Det handlade om återbruk av kläder. En panel bestående Naturskyddsföreningen, företaget off2off, Myrorna och Houdini Sportswear berättade om positiva exempel och resonerade om behov för att förbättra för second-hand-branschen.

Det var väldigt intressant att höra om hur sportklädesföretaget hyr ut kläder som affärsidé, men också om den klädbytardag som Naturskyddsföreningen arrangerat de senaste åren. I år arrangerades 102 klädbytardagar i hela Sverige. Enligt representanten innebär tillverkningen av ett par jeans tio tusen liter vatten. Genom att byta jeans med varandra vinner man alltså vattenbesparing, får minskat koldioxidutsläpp och minskar användningen av kemikalier. Och när många fattar små miljövänliga beslut i vardagen kan vi få en större effekt vad gäller miljönytta.

Off2off jobbar med återbruk bland anställda i offentlig sektor. Den mest populära saken att återanvända är OH-apparaten som är kul att använda när man gör skuggspel mm. Begreppet cirkulär ekonomi är det som detta företag strävar efter och jobbar med.

Jag fick möjlighet att framföra att Centerpartiet vill sänka tjänstemomsen, vilket skulle leda till att reparationskostnaderna minskar och återbruk på så sätt underlättas. En rapport om giftfria kläder presenterades av Lena Ek och Annie Lööf häromveckan. Där föreslås bland annat ett producentansvar. Men detta måste givetvis lösas i kombination med att återbruk möjliggörs. Svensk Handel har flera företag som leder utvecklingen i att erbjuda textilåtervinning. Regeringen för en dialog med klädbranschen, vilken givetvis är viktig för att pusha på.

Textilåtervinning och återbruk är något som kommer mer och mer. Framför allt i människors vardag, men också hos företagen. Med mer återbruk kan vi ha en fortsatt tillväxt, men på ett annat sätt, samtidigt som vi ökar miljönyttan och  inte påskyndar den globala uppvärmningen. Det gäller bara att vi, som Myrornas vd sa: "Att vi alla ser över våra affärsidéer."

Centerpartiet har åtgärder för giftfria kläder

Centerpartiet har givit ut en rapport om giftfria kläder. För att framställa ett kilo kläder krävs fyra kilo kemikalier. Det är fruktansvärda mängder och en del är hälsovådliga. I rapporten står bland annat följande: "Få saker kommer vi så nära som de kläder vi har på oss." Åtgärderna är klockrena:

• Att regeringen fortsätter att föra en dialog med klädbranschen, vilket man har gjort sedan 2011. Vi ser att företag går före genom att samla in gamla kläder.
• Att införa producentansvar på kläder, vilket skulle innebära att ett genomarbetat återvinningssystem skulle implementeras.
• Att regler för kemikalier i kläder blir EU-gemensamma.

Det är också viktigt att miljömärkningen utvecklas, vilket skulle innebära ännu mer information och kunskapsspridning till konsumenterna.

Du kan skriva på för giftfria kläder.

H&M går före i textilåtervinning

Det händer en hel del på marknaden vad gäller textilåtervinning. Så sent som igår gick att läsa i SvD Näringsliv om Hennes & Mauritz arbete för att hitta möjligheter att återvinna fibrerna i kläder, sk textilåtervinning. Företaget ser möjligheterna i materialåtervinning på så sätt att det går åt mindre energi och vatten vid en återanvändning av fibrerna. Det ska gå att köpa jeans av återvunna textilfiber i deras affärer.

Enligt H&M:s miljöchef Henrik Lampa ser man också att återvinning går hand i hand med minskning av koldioxidutsläpp, vilket han nämnde på ett miljöseminarium i måndags. När man började sätta upp miljökrav för en viss del av produktionen så hängde resten av kollektionen på.

Även Hemtex samlar tydligen in gamla textilier. Och på Kapp-Ahl kan man köpa fina kläder ur deras kollektion som består av återvunna fibrer. Det är vi konsumenter som styr marknaden på så sätt att det vi efterfrågar kommer företagen att anpassa sig efter. Dina resurser i form av pengar, vilja och behov kan till en liten del styra mot det miljövänliga och hållbara.

På Textilhögskolan i Borås pågår forskning om återanvändning och återvinning av fibrer. Läs diverse pressklipp om projektet "Återanvändning och återvinning av kläder".

Känner du till fler företag eller organisationer som jobbar för att återvinna textilier? Hör gärna av dig till mig helen.tornqvist@centerpartiet.se så att jag kan lära mer och samla goda exempel.

Bra med återvinning av julgranar

Det är trevligt med mejl som är personligt ställda och ger mig information om någon intressant miljöfråga. I veckan fick jag ett från Fortum som ville upplysa mig om den återvinning som sker av julgranar. Man skriver att tre miljoner granar slängs ut ur våra hem efter jul. "Om alla dessa återvanns skulle det räcka för att värma ungefär 4000 lägenheter under ett helt år." skriver Fortum.

Tyvärr har vi inte levande gran i vårt hem eftersom min allergi inte tillåter det. Men de granar som återvinns mals ned till flis och bränns för att bli fjärrvärme. En julgran ger energi till att tvätta tre tvättmaskiner, skriver Fortum.

Jag var i vintras i Falun helgen efter tjugondedag Knut och var riktigt imponerad över deras renhållningsteam som under helgen, såvitt jag kunde förstå, åkte runt extra för att hämta upp de utkastade julgranarna. Något som man får arrangera på egen hand, åtminstone i Bromma. En bra affärsidé till nästa år för någon företagsam miljövän som vill öka återvinningsgraden av julgranar i vår huvudstad.

Återvinning av mobiltelefoner behöver öka

Jag läser i SvD näringsliv att många mobiltelefoner inte återvinns, utan troligen blir liggande i hemmen. Enligt artikeln finns det lite ekonomi i att lämna in sin gamla mobiltelefon. Värdet ligger i tekniken. Det är givetvis viktigt att lämna in de gamla mobiltelefonbatterierna till återvinning, men det är ju också en miljönyttig poäng i att låta den gamla mobiltelefonen få nytt liv i form av återbruk.

Vi måste verkligen se på våra uttjänta produkter och kläder som resurser. Det som är gammalt och ute för mig kan hos någon annan finna en ny funktion och därmed spara energi och att vi med materialåtervinning slipper utvinna nya resurser, vilket besparar oss klimatutsläpp.

Återvinningen av elprodukter ökar dock. I fjol återvann varje svensk i genomsnitt drygt 15 kilo batterier eller elavfall.

Förslag för mer återbruk

Forskarna i FN:s klimatpanel är enligt de nyligen släppta IPCC-rapporterna eniga om att ett varmare klimat förändrar förutsättningar för liv och växtlighet. Även om inte vi nordbor är de mest hotade kommer en generell värmehöjning på grund av växthuseffekten drabba människor med översvämningar och torka med efterföljande svält och sjukdomar. Hoppfullt nog är forskarna också eniga om att vi människor ännu kan hejda utvecklingen så att förändringen inte blir så brutal. Vi kan påverka utvecklingen med både politiska system genom till exempel ekonomiska styrmedel och på individnivå genom att göra miljömedvetna val i vardagen. Sverige har bevisat att vi kan ha både en hög tillväxt och minska klimatutsläppen, men vi kan göra mer.

Ett första steg är att ta till oss och försöka efterleva EU:s avfallstrappa som visar på hur vi borde hantera sopor som resurser. Det bästa enligt trappan är att en vara eller produkt aldrig framställs och det sämsta i avfallstrappan är att en sopa deponeras, vilket numera är ett sällsynt tilltag. Det näst sämsta är att våra gamla saker som vi lämnar på återvinningscentralen eller i hushållssoporna förbränns. Det tredje bästa är att vi lämnar förpackningar eller saker till återvinning, så att inte nya resurser behöver användas. Genom att materialåtervinna kan vi spara energi och råvara. Ännu mer önskvärt än återvinning, och det näst bästa i avfallstrappan, är att en vara eller produkt används ytterligare en vända. Detta kallas återanvändning eller återbruk. Istället för att köpa en ny produkt väljer du att köpa något begagnat. Istället för att slänga slitna möbler i en container för brännbart så skänker du dem till en välgörenhetsorganisation eller ett företag som tar tillvara gamla möbler. En lättare uppfräschning kanske krävs, men möbeln är sedan till salu och när den säljs har ett värde skapats till tillväxten. En person som behöver ett nytt bord har istället för att köpa ett nytt kunnat återanvända ett begagnat, vilket besparar miljön de utsläpp som tillverkning och transporter ger.

Attityden till återbruk har under de senare åren förändrats så att det i större utsträckning är okej att köpa saker som andra har använt. Att gå på loppis räknas till och med som ett nöje. Men mycket återstår att göra. Med politiska medel kan återbruk uppmuntras och därmed öka. Jag menar att momsen för de företag som säljer tjänster som är miljönyttiga, till exempel skomakare eller cykelreparatörer borde sänkas från 25 % till 12 %. Om det blir billigare att laga en handväska, ett par skor eller en cykel är signalen till individen tydlig att man vill uppmuntra dem som anstränger sig för miljön. Med sänkt moms skulle det säkerligen poppa upp andra typer av miljönyttiga företag i olika branscher. När det är dyrare att laga en sak än att köpa en ny så är inte drivkraften tillräckligt stark för att gemene man ska laga saker. Därför borde också momsen på begagnade saker, en sk återbruksmoms, sänkas så att det blir billigare att köpa återanvända saker.

En annan lagändring som jag önskar se är att det generellt blir lagligt att i grovsoprum ta tillvara på saker som ställts dit för att slängas. Idag krävs det dispens för en sådan sak, enligt miljöbalken. Så fort en person slänger något i en soptunna eller i ett grovsoprum blir det enligt lagen kommunens ansvar och egendom. Människor är kloka nog att på ett vettigt sätt ta hand om saker som ställts i grovsoprummet. Om denna lagändring om en mellanlagringsstation gjordes kunde vi se mer av småskaligt återbruk nära människor, vilket kunde minska transporter och därmed utsläpp.

Slutligen menar jag att vi borde lära oss av den äldre generationen som växte upp när man av nöden var tvungen att hushålla med resurser. Det är lätt att skratta åt den som sparade julklappssnören, men det ligger något sunt i det, nämligen att vi återigen måste se våra sopor som resurser som går att använda på nytt.

Mer återbruk ger större miljönytta

I måndags var det äntligen dags för återbrukskonferensen som vi i Centerpartiets Brommanätverk hade planerat länge. Flera eminenta gäster besökte oss och framförde synpunkter på vad politiken bör eller inte bör göra vad gäller att få ytterligare fart på återbruket, som ju energi- och resursmässigt är snäppet bättre än återvinning.

Blocket, Refurn, Myrorna och Refo är exempel på talare som gör affärer på återbruk. Man kan kalla dessa företag miljönyttiga. Vi fick också höra hur SRV återvinning arbetar med att utveckla möjlighet att lämna möbler och kläder till återbruk. Dessutom var FTI AB på plats för att berätta om städning, tömning och utbyggda återvinningsstationer i Bromma. Något som föranleder en egen, senare bloggpost. Vi gästades också av en politisk sakkunnig från Miljödepartementet.

Trettiotalet deltagare var på plats i Alvik för att lära mer om återbruk och att ställa frågor och visa sitt miljöengagemang. Några slutsatser finns att dra om återbruk. Blocket har en upparbetad rutin med en internetsida där människor kan annonsera och köpa. Alla annonser kontrolleras. Det krävs även vid platser för återbruksinsamling hela tiden en bemanning så att rätt saker hamnar på rätt plats, men också så att lastningen blir effektiv och bra. Det är givetvis kostsamt med bemanning, men nödvändigt för att återbruket ska bli bra. För dem som säljer möbler är lagerkostnader en stor utgift. Refurn jobbar så att man tar in möbler och rustar upp dem så att de blir unika. SRV återvinning poängterade att när insamling sker av ideella krafter är det viktigt att det finns en eldsjäl som brinner för insamlingen. Då blir resultatet som bäst.

Vissa av de återbrukade varorna som säljs måste man ta moms på. Det skulle givetvis vara mer lönsamt för företagen och bättre för miljön om momsen sänktes från 25 % till 12 %, något som jag motionerade om till Stockholmscentern och fick bifall för (stämman vill se en generell sänkt tjänstemoms).

Brommanätverket har lämnat ut en enkät till personer som har kommit till återvinningsstationer för att lämna förpackningar, men också under en dörrknackning i Stora Mossen. Vi fick 35 svar och två tredjedelar av dessa lämnar kläder till återbruk. Däremot är det fortfarande ganska ovanligt bland dessa att själva köpa saker som är begagnade. Reflektioner som vi fick var att attityden till återbruk har förändrats så att det nu är poppis med vintage-klädstil, men också att det är ett nöje att tex gå på loppis. Genom att prata om återbruk kan attityden till att använda begagnat förändras. När jag själv går igenom min möbelstock ser jag ju att soffbord, syskrin, en pall mm kommer från gamla släktingar, medan köksbord med tillhörande stolar köptes begagnade. Däremot alla möbler i sonens rum och mesta delen av vardagsrummet är IKEA-inköpta.

Något som också konstaterades vid återbrukskonferensen är att man borde satsa mer på kvalitet, vilket sjuttiotalisterna gör, enligt Linnea Aguero på Blocket, som genomfört en SIFO-undersökning i ämnet. Det finns mer att göra inom detta område, som är viktigt för miljönyttans skull.

Tillägg kl 18 13 april: Eftersom jag inte prenumererar på DN längre så hade jag missat debattinlägget om att den sista IPCC-rapporten har släppts idag. En delaktig forskare menar att Sveriges klimatarbete främst betyder något i världen genom att visa vägen för övriga länder. Läs här om hur det unika arbetet med att sammanställa rapporterna går till.

Återbrukskonferens 7 april kl 18-21

Det är med stor glädje jag har möjlighet att presentera att Centerpartiets Brommanätverk arrangerar en konferens med tema återbruk måndagen den 7 april kl 18.00-21.00 i Sjöpaviljongen, Alvik.

Detta är den tredje konferensen som vi i Brommanätverket arrangerar. I år levlar vi upp i EU:s avfallstrappa - från återvinning till återbruk; då det senare är mer miljönyttigt än det förra. Eminenta gäster är representanter från Blocket och Refurn, men också SRV återvinning. Europaparlamentskandidat Fredrick Federley kommer också för att berätta om politikens roll för att öka återbruket. Vad kan han göra i Europaparlamentet för att återbruk ska öka i medlemsländerna och framför allt bland oss konsumenter?

Vi kommer att avsluta kvällen med en lägesbild över Brommas återvinningsstationer. FTI AB medverkar. Du som bor i Bromma och är intresserad av miljöfrågor, särskilt återbruk, är varmt välkommen med din anmälan till mig!

Om du har förslag på vad Stockholms stad ska göra för att öka återbruket kan du bidra med ditt förslag till vår tävling. Mejla mig ditt förslag helen.tornqvist@centerpartiet.se En jury kommer att utse bästa förslaget och priset är ett presentkort på 300 kr.

Textilåtervinning måste öka

Återvinning och återbruk är miljönytta. Det finns fortfarande varor som vi konsumenter inte har möjlighet att återvinna. Jag tänker till exempel på textilier. Nu föreslår Naturvårdsverket och IVL Miljöinstitutet producentansvar för textilier, vilket är vettigt och klimatsmart. Jag vet att H&M redan har insamlingsboxar i sina affärer. Dessa är till för begagnade kläder som inte tänker användas mer.

I Borås pågår utvecklingsverksamhet för återvinning av textilfibrer, något som man också prövade inom Stockholms stad på Linta återvinningscentral under 2013.

Låt hjärtat klappa för miljön!

Mitt hjärta klappar för miljön och jag söker förtroende från stockholmarna att driva miljöfrågor i Sveriges riksdag. Jag vill se nya metoder för att förbättra luftkvaliteten. Därför kommer jag på måndag att göra ett studiebesök på ett företag som arbetar med luftkvalitetförbättring.

Med glädje kan jag presentera att Brommanätverket anordnar en återbrukskonferens måndagen den 7 april kl 18-21 dit vem som helst är välkommen. Gäster är företagen Blocket och Refurn, europaparlamentskandidat Fredrick Federley, SRV återvinning och FTI AB. Välkommen med din anmälan!

På senaste stadsdelsnämnden i Bromma lade Alliansen, på mitt initiativ, en skrivelse om att vi önskar se en belysning i Judarns naturreservat. Naturen är en viktig plats för rekreation och utevistelse. Ju mer tillgänglig naturen är för oss stockholmare, desto mer använder vi den.

På senaste stadsdelsnämndsmötet fick jag svar på min skrivelse om utredning av platser för nya återvinningsstationer. Tretton platser i Bromma har utretts, men bara en kvarstår för att eventuellt få bygglov. Vi brommabor behöver fler återvinningsstationer. Jag vill i framtiden se att förpackningar, tidningar och glas hämtas hemma hos brommaborna, precis som sker med matavfall och hushållssopor. Återvinningsgraden torde öka väsentligt och därmed även miljönyttan. Det ska vara lätt och lönsamt att vara miljövän. Tills dess att ett nytt system förhoppningsvis införs av regeringen måste skötseln av och städningen vid återvinningsstationerna fungera. Informationen till brommaborna är också viktig.

På nämndmötet förelåg också ett ärende om parkinvestering. Jag fick äntligen gehör för min idé om en temalekpark i Bromma! Intentionen är att försöka få medel till att projektera en temalekpark i Beckomberga. Det skulle verkligen bli ett parklyft för stadsdelen om en temalekpark, i likhet med Mulle Meck-parken, projekterades och anlades.

Skapa miljöeffektivt system för återvinning

Återvinning av förpackningar, glas och tidningar är viktigt för miljön.  Källsortering gör att glas, papper, metall och plast kan malas eller krossas för att användas på nytt.  Genom att materialåtervinna hushållar vi med våra resurser då nytt material inte behöver tillverkas nytt i lika stor utsträckning. Det går också åt mindre energi när materialet återvinns.

Glas materialåtervinns till 88 %, enligt Förpacknings-och tidningsinsamlingen AB:s statistik för 2012. När det gäller andra fraktioner som plast finns mycket att önska. Endast 27 % materialåtervanns 2012. Slutsatsen är att många av hård- och mjukplastförpackningarna hamnar i soptunnan, istället för i återvinningsstationen.  Brödpåsar, korvpaket och tandkrämstuber; allt ska helst landa i återvinningskärlet för plastförpackningar. Schampoflaskor och tvättmedelsförpackningar behöver inte sköljas ur, utan sådana rester bidrar vid rengöringen av alla plastförpackningar.

Återvinningsstationer i alla ära, men jag hävdar att de är den ömma punkten i hela källsorteringskedjan. Dagens producentansvar kräver väldigt mycket av oss konsumenter som först ska skölja ur och slaska, men sedan också traska till närmsta återvinningsstation. Har man otur är kärlen fulla och man måste vända tillbaka med sina påsar. På landsbygden måste man ha bil för att kunna göra sig av med sina förpackningar och tidningar, om inte kommunen har arrangerat egen källsortering av förpackningar. Vi stockholmare måste lägga orimliga insatser på att bli av med de förpackningar som vår dagliga konsumtion genererar. De allra flesta vill göra en insats för miljön, men vissa orkar helt enkelt inte med jobbet. När nu regeringen har tillsatt en arbetsgrupp inom regeringskansliet för att se över hela återvinningsfrågan finns en gyllene chans att fatta beslut om ett system som gör återvinningen lätt och lönsam för konsumenten och samtidigt ökar återvinningsgraden för miljöns skull.

Det finns några scenarier för den framtida återvinningen. Antingen införs pant på alla metall-, kartong-, glas-, och plastförpackningar. Tidningar kunde hämtas vid sidan av övrigt hushållsavfall. Med ett sådant system skulle panten läggas på livsmedlet och därmed skulle matkassen bli dyrare i affären, men det är pengar som konsumenten skulle få tillbaka då pantningen sker. Pantningen skulle kunna ske i miljörum i anslutning till livsmedelsaffärer. Den som inte månar om att få tillbaka pengarna skulle kunna prenumerera på pant-tjänst från miljöföretag som troligen etablerar sig. För med panten skulle det nämligen bli lite ekonomi i att källsortera, även om det fortfarande kräver tid att ta sina förpackningar till en pantautomat och att där sortera förpackningarna i rätt automat.

Desto enklare skulle det vara om återvinningen blev fastighetsnära för samtliga hushåll. I Bromma finns redan många hushåll som väljer att sortera ut matavfall i en brun soptunna vid sidan av övrigt hushållsavfall och snart kommer detta ske på bred front tack vare Centerpartiets gröna vilja. Ute i Europa kan konsumenterna lägga ursköljda förpackningar i en tredje soptunna. En sådan sk hemhämtning av förpackningar och tidningar skulle göra källsorteringen både lätt och lönsam. Alla kan återvinna i ett sådant system. På avfallsräkningen skulle enbart det avfall som tas till förbränning synas, medan producenterna kunde stå för insamling, sortering och materialåtervinning. Systemet skulle vara resurskrävande och sätta press på förpackningsindustrin. Innovationer som förenklar återvinningen skulle förhoppningsvis komma fram, men vi skulle också troligen se nya, mer miljövänliga förpackningar, både biologiskt nedbrytbara och sådana som går att återanvända eller materialåtervinna många gånger.  

Jag ser fram emot att höra om alliansregeringens förslag för bättre återvinning. Det är en viktig vardagsfråga för alla oss som vill göra största miljönytta, men också av avgörande betydelse för ett hållbart Sverige.

Tretton återvinningsstationer utredda

Idag finns i Mitti Bromma ett litet referat från svaret på min skrivelse om återvinningsstationer. Svaret kommer upp på stadsdelsnämnden imorgon kväll. Tretton olika platser i Bromma har utretts och en återstår för eventuell möjlig placering av en återvinningsstation. Det är vid Knypplerskevägen, snett nedanför tunnelbaneviadukten. Jag hoppas att det finns en möjlighet att ställa upp en återvinningsstation där, eftersom det behövs fler återvinningsstationer i Bromma och särskilt runt Brommaplan.

För övrigt skulle jag vilja önska att dessa bygglovsärenden går på remiss till stadsdelsnämnden eftersom det är så pass viktiga byggärenden, som egentligen handlar om infrastruktur för att kunna vara miljövän. Då kunde vi politiker i nämnden stå upp för fler platser där det behövs återvinningsstationer.

Arbetsgrupp om avfallshantering kan ge större miljönytta

Igår tillsattes en arbetsgrupp inom regeringskansliet för att se över återvinningsfrågorna och avfallsinsamlingen i stort. Lena Ek menar att avfallsutredningen var ofullständig och att man nu snabbt måste komma till skott med ett hållbart förslag. Gruppen ska vara färdig redan i sommar och de olika parterna ska vara delaktiga. Det är viktigt att man kommer med något bra förslag, för nu är frågan lite grand i vakuum i väntan på en proposition.

Att denna arbetsgrupp tillsätts är väldigt viktigt för såväl miljön som för oss konsumenter/miljövänner. Återvinning måste fungera i vardagen för människor. I många andra europeiska länder finns möjlighet att sopsortera direkt i hemmet istället för att besöka de gröna containrarna för återvinning. Även i en del svenska kommuner finns möjligheten till hemhämtning av förpackningar och tidningar. Dessa betalar nu en del själva för denna tjänst.

Här i Bromma hoppas jag att det blir en möjlighet att få förpackningar hämtade i framtiden. Det ska vara lätt och lönsamt att återvinna. Det ska synas på avfallsräkningen om du har varit miljönyttig. Tyvärr är det ett problem med att lagen säger att avfallskollektivet (alla hushåll) ska stå för sophämtningen, vilket gör att om många sopsorterar så blir ändå summan på räkningen högre.

Jag hoppas att arbetsgruppen tar ett helhetsgrepp i frågan. Förslaget bör landa i största möjliga miljönytta där det är enkelt och smidigt att återvinna. Det vore även bra om gruppen ser över frågor som att lågenergilampor och andra hälsovådliga artiklar kan rymmas inom pantsystem. Det vore också bra om man får in perspektivet återbruk i avfallshanteringen. Att återvinna är bra, men återbruka bättre, enligt EU:s avfallstrappa.