Alliansens Sverigebygge

Alliansen presenterade idag en fantastisk infrastrukturnyhet som handlar om att förverkliga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg samt Malmö och Stockholm. Detta kallas Sverigebygget och innebär att man tillsätter en förhandlingsperson som ska försöka få fram finansiering från både kommuner och näringsliv till detta projekt. Det handlar också om att få fram 100 000 bostäder, pröva förutsättningarna att bygga ut järnväg i Norrland och tunnelbana i Stockholmsregionen.

Sverigebygget innebär många nya jobb och tidsbesparing för företagare som ska resa miljövänligt. Man ska också förenkla byggprocesser, vilket är viktigt för att kunna påskynda bostadsbyggandet. Men Alliansens ledare ser större. Man vill föra samtal med Danmark om ännu en fast förbindelse till grannlandet. På så sätt kommer vårt nordliga land närmare Europa.

Alliansen visar med Sverigebygget politiska muskler som hugger i och bygger ett Sverige för framtiden. Höghastighetståg är en stor miljösatsning och något som är viktigt för Centerpartiet.

Miljölösningar finns hos spetsteknologin

Ministrarna Lena Ek och Anna-Karin Hatt skrev häromdagen hos MiljöAktuellt om att man satsar mer på miljöteknologi. Naturvårdsverket fick uppdraget att initiera samtal med företag, forskning och branscherna vad gäller ytterligare utveckling av miljöteknologi.

Ministrarna skriver:

"Utgångspunkten för dialogerna ska vara vilka affärsmöjligheter det finns inom miljöteknikområdet och vilken potential ökad utveckling och användning av spetstekniker har att bidra till att vi snabbare och effektivare kan nå både generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Uppdraget ska leda till att Naturvårdsverket överlämnar en rapport till Näringsdepartementet och Miljödepartementet, med slutsatser och rekommendationer till olika aktörer kring vad som kan och behöver göras för att vi bättre ska kunna använda dessa spetsteknologier för att nå de mål vi satt upp."

Det är ett viktigt initiativ. Vi ska ha miljömål som är tuffa, men möjliga att nå. Med ekonomiska styrmedel kan vi få marknaden att innovera och hitta lösningar på miljöproblem och klimatutmaningar. Det ska bli spännande att se vilka åtgärder Naturvårdsverket presenterar. Samtidigt ska inte näringslivet hämmas av en rapport. God utveckling sker i företagen under tiden. Bra affärsidéer vinner alltid terräng snabbare än politiska beslut. Så tilltron till entreprenöriell kraft i form av tekniken och marknaden måste alltid vara större än en pappersprodukt.

Ett steg mot lättare och lönsammare återvinning

Igår presenterade Lena Ek det resultat som arbetsgruppen inom regeringskansliet har kommit fram till och som ska skrivas in i förordningen vad gäller källsortering och avfall. Ett regeringsbeslut väntas i slutet av augusti.

Gruppen har haft utgångspunkten att det för konsumenterna ska bli enklare och mer tillgängligt att återvinna. Man har sett avfall som en resurs och ville hitta ett kostnads- och resurseffektivt sätt med principen om att förorenaren betalar. Lena Ek vill se en långsiktig lösning och bekräftade det engagemang som finns runtom i landet för att göra miljönytta.

Målsättningen för det nya systemet är att det ska bli enklare att sortera avfall och att återvinningsgraden ökar. Med krav på sig om högre mål för källsortering måste producenterna hitta nya sätt att samla in och att närma sig konsumenterna. Man vill införa tillståndspliktiga system med hårdare uppföljning och tillsyn, vilket är viktigt för att systemen ska förbättras.

Ek poängterade att insamlingssystemen kommer att se olika ut i olika delar av landet, men att de kommer anpassas till invånarna och att systemen kommer bli mer kostnadseffektiva. Dessutom måste innovation främjas i förordningen så att systemet gynnar teknikutveckling och kostnadsaffektivitet. Detta kommer innebära samverkan mellan kommuner, producenter och entreprenörer. Systemet i sin helhet kommer att vara på plats den första januari 2017.

Det är bra att gruppen kommer med ett förslag som kan tas så snabbt. Det är viktigt att kraven på producenterna höjs. Med avtal med entreprenörer - dvs marknadsekonomiska lösningar - kan man hitta kostnadseffektivitet, högre måluppfyllelse och metodutveckling.

Centerpartiet vill ha fastighetsnära insamling i Bromma så att det blir lätt och lönsamt för brommaborna att sortera ut sitt avfall. När ett sådant system kommer på plats blir det mer återvinning och mindre avfall i det kommunala systemet, då förpackningar och tidningar sorterades ut till nästan 100 %. Dessutom slipper folk slaska och traska till återvinningsstationerna med förpackningar. De stadsmiljöförstörande stationerna skulle försvinna och människor skulle spara tid. Detta är en viktig vardagsfråga för miljönyttiga brommabor.

SvD rapporterar.

Inför tillståndsprövning av kemikalier

Centerpartiet med miljöminister Lena Ek i spetsen arbetar för en giftfri vardag. Gedigna program för att identifiera farliga kemikalier finns i form av REACH i EU, bland annat på grund av Centerpartiets målmedvetenhet i EU. Medvetenheten och kunskapen om kemikalier har ökat under de senaste åren. Men mycket vilar fortfarande i expertisens och politikens händer.

Hela lagstiftningen bygger idag på att alla kemikalier i grunden är tillåtna ända tills evidens hittas om att de är farliga och att de då förbjuds. Forskningen och lagstiftningen ligger hela tiden efter. När bisfenol-A har förbjudits kan den ersättas av producenter med en annan bisfenol, som vi har mindre kunskap om. Ett sätt att lättare komma åt farliga kemikalier skulle vara att man tilläts förbjuda hela grupper. Liknande ämnen uppvisar i regel liknande kemiska egenskaper.

Ett sätt att ytterligare öka kunskapen om kemikalier hos konsumenter är att, som miljöminister Lena Ek har föreslagit, införa en kemikalieuppslagsbok i stil med medicinens FASS. Detta kräver gedigna innehållsförteckningar med höga krav på noggrannhet av producenten, men också en drivkraft hos konsumenten att slå upp de olika kemikalier som en produkt består av.

Det finns ett enklare sätt. Jag menar att det vore bättre om vi vänder på hela systemet och inför en miljöprövning som bygger på tillståndsprövningar av kemikalier, istället för förbud i efterhand. Lagen borde utformas så att det bara blir tillåtet att använda kemikalier som har fått klartecken från forskningen. Då skulle inte okända kemikalier eller blandningar, sk cocktails, kunna användas förrän de är evidensbaserat ofarliga. Detta är ett arbete som måste ligga på EU-nivå, eller ännu hellre på världsnivå.

Med tillståndsgivning av kemikalier krävs säkerligen både höjda forskaranslag till kemikalieforskning, men också att den som tillverkar varor eller färgar kläder måste ha god kunskap om vilka ämnen som är tillåtna att använda. För oss konsumenter skulle systemet vara användarvänligt då varor med ej godkända ämnen helt enkelt inte får säljas. Kemikalieinspektionen skulle givetvis göra stickprov i handeln, men också samverka med andra länder för att kontrollera produktionsledet.

Marknaden är nämligen så funtad att den snabbt kommer anpassa sig till det system som råder. Detta visar till exempel den reform som EU införde vad gällde kvalitet på kylskåp. Inom kort hade 95 % av kylskåpen anpassats till den nya standarden.

Dagens system är alldeles för krångligt för oss konsumenter vad gäller att ha överblick kring vad som är förbjudet, hormonstörande eller hälsovådligt. Marknaden är internationell och så måste också lagstiftningen och tillståndssystemen vara. En omvänd bevisbörda för kemikaliers ofarlighet skulle tydliggöra producenternas informationsansvar och underlätta för konsumenterna. Det skulle krävas en omställning såväl lagmässigt som administrativt, men skulle skydda människors hälsa och reproduktion bättre. Därför anser jag att vi bör vända på lagstiftningen som bör bygga på att kemikalier och olika sammansättningar av kemikalier först får klartecken utifrån evidens och endast därefter förs in i produkter på marknaden.

 

Om kemikalier skriver också Supermiljöbloggen, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter.

Uppdaterat torsdag kväll: Underbaraclara bloggar hos Amelia om hur man kan bli medveten om kemikalier i hemmet.

Miljöstyrning med mål på olika nivåer

DN:s ledarsida skriver idag om en granskning av regeringens miljöpolitik, vilken gjorts utifrån det generationsmål och de sexton miljökvalitetsmål som finns: Miljöpolitikens hägringar Man är lite oense om när målen ska uppnås, men kolumnisten skriver:

"Det senaste budet, i 2010 års miljömålsproposition, är att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska ha skapats till år 2020."

Det är bråttom att hitta lösningarna! Om sex år skriver vi 2020. OECD konstaterade i veckan att Sveriges miljöarbete är bra, men att vi måste minska miljöpåverkan i andra länder, samt att man ytterligare bör använda koldioxidskatten som styrmedel inom flera sektorer. Lena Ek kommenterade rapporten och menar att det finns utmaningar i transportsektorn, inte omöjliga att möta. Ekonomiska styrmedel är en viktig lösning i miljöarbetet, där förorenaren ska betala, men att det också ska löna sig att fatta miljövänliga beslut i vardagen och i företaget.

Miljömålsberedningen beskrivs här av Miljödepartementet och här kan du läsa om dess arbete.
I slutet av juni presenteras en utredning om hållbar markanvändning. Jag hoppas att den landar i skrivningar om vikten av att bygga en tät stad, som på så sätt kan skapa hållbarhet.

För bästa hushållning av resurser måste man jobba med lätt och lönsam återvinning, men också med att öka återbruket. Här kan man införa till exempel nyckeltal i offentlig sektor, för att styra mot mer återanvändning.

Ett tätare Stockholm kan också bli grönare

Idag skriver några företrädare för WSP, som arbetar med analys och utveckling av samhällsplanering, att det är möjligt att förtäta Stockholm och att ändå behålla kvaliteten på grönområdena: Förtätad stad kan upplevas grönare Man nämner byggnationer på Gärdet som en möjlig exploatering. Och står man i Kaknästornet är vyn påfallande grön. Nya hus kan samsas med natur. Författarna skriver: "Ett tätare och mer urbant Stockholm har alla förutsättningar att också bli en grönare stad."

Detta är något som vi i Centerpartiet kämpar för i alla nämnder i staden. Vi vill ha fler naturreservat och parker med god kvalitet, men samtidigt ska vi kunna bygga i kollektivtrafiknära läge för att välkomna fler stockholmare.

Närhet till naturen är viktig för livskvaliteten och frihetskänslan. Där är tillgängligheten till naturen viktig. Naturen måste vara genomtränglig, gärna med viss belysning och möjlighet att ta sig fram, annars används den inte.

Möjligheten att få en bostad är viktig för jobb och studier. Centerpartiet är det parti som i Bromma tydligast visar att vi välkomnar nya stockholmare genom att bejaka byggnationer, till skillnad mot Miljöpartiet som ser problem i byggärendena och ofta röstar nej till nya bostäder i Bromma.

Centerpartiet menar allvar med att människor är resurser och att folk är välkomna till Stockholm.

EU måste ta krafttag i luftkvalitetsfrågan

Idag skriver Lena Ek och Kent Johansson, båda Centerpartiet, en viktig debattartikel i Göteborgs-Posten om vikten av att skyndsamt besluta om EU:s luftvårdspaket, dvs insatser för bättre luftkvalitet.

Centerpartiet vill ha bindande mål för alla EU-nationer. Artikelförfattarna poängterar också vikten av att ett strategiskt handlingsprogram genomförs, samt att gränsvärden för kraftvärmeverks utsläpp sätts. Ek och Johansson menar också att åtgärder måste vidtas för att minska utsläpp som bidrar till försurning, vilket är rimligt. De skriver också att kostnaderna är lägre än nyttan, samt att liv kan räddas eftersom dålig luftkvalitet försämrar hälsan för människor, bland annat astmatiker.

Luftkvalitetsfrågan är en viktig politisk fråga. Det är en sådan fråga som EU ska syssla med, där länderna kan inspirera och pressa varandra. Centerpartiet vill se ett smalare, men vassare EU. I miljöfrågorna ska unionen vara riktigt vass. Det handlar om människors hälsa och vår gemensamma miljö.

Låt hjärtat klappa för miljön!

Mitt hjärta klappar för miljön och jag söker förtroende från stockholmarna att driva miljöfrågor i Sveriges riksdag. Jag vill se nya metoder för att förbättra luftkvaliteten. Därför kommer jag på måndag att göra ett studiebesök på ett företag som arbetar med luftkvalitetförbättring.

Med glädje kan jag presentera att Brommanätverket anordnar en återbrukskonferens måndagen den 7 april kl 18-21 dit vem som helst är välkommen. Gäster är företagen Blocket och Refurn, europaparlamentskandidat Fredrick Federley, SRV återvinning och FTI AB. Välkommen med din anmälan!

På senaste stadsdelsnämnden i Bromma lade Alliansen, på mitt initiativ, en skrivelse om att vi önskar se en belysning i Judarns naturreservat. Naturen är en viktig plats för rekreation och utevistelse. Ju mer tillgänglig naturen är för oss stockholmare, desto mer använder vi den.

På senaste stadsdelsnämndsmötet fick jag svar på min skrivelse om utredning av platser för nya återvinningsstationer. Tretton platser i Bromma har utretts, men bara en kvarstår för att eventuellt få bygglov. Vi brommabor behöver fler återvinningsstationer. Jag vill i framtiden se att förpackningar, tidningar och glas hämtas hemma hos brommaborna, precis som sker med matavfall och hushållssopor. Återvinningsgraden torde öka väsentligt och därmed även miljönyttan. Det ska vara lätt och lönsamt att vara miljövän. Tills dess att ett nytt system förhoppningsvis införs av regeringen måste skötseln av och städningen vid återvinningsstationerna fungera. Informationen till brommaborna är också viktig.

På nämndmötet förelåg också ett ärende om parkinvestering. Jag fick äntligen gehör för min idé om en temalekpark i Bromma! Intentionen är att försöka få medel till att projektera en temalekpark i Beckomberga. Det skulle verkligen bli ett parklyft för stadsdelen om en temalekpark, i likhet med Mulle Meck-parken, projekterades och anlades.