tisdag 15 april 2014

Förslag för mer återbruk

Forskarna i FN:s klimatpanel är enligt de nyligen släppta IPCC-rapporterna eniga om att ett varmare klimat förändrar förutsättningar för liv och växtlighet. Även om inte vi nordbor är de mest hotade kommer en generell värmehöjning på grund av växthuseffekten drabba människor med översvämningar och torka med efterföljande svält och sjukdomar. Hoppfullt nog är forskarna också eniga om att vi människor ännu kan hejda utvecklingen så att förändringen inte blir så brutal. Vi kan påverka utvecklingen med både politiska system genom till exempel ekonomiska styrmedel och på individnivå genom att göra miljömedvetna val i vardagen. Sverige har bevisat att vi kan ha både en hög tillväxt och minska klimatutsläppen, men vi kan göra mer.

Ett första steg är att ta till oss och försöka efterleva EU:s avfallstrappa som visar på hur vi borde hantera sopor som resurser. Det bästa enligt trappan är att en vara eller produkt aldrig framställs och det sämsta i avfallstrappan är att en sopa deponeras, vilket numera är ett sällsynt tilltag. Det näst sämsta är att våra gamla saker som vi lämnar på återvinningscentralen eller i hushållssoporna förbränns. Det tredje bästa är att vi lämnar förpackningar eller saker till återvinning, så att inte nya resurser behöver användas. Genom att materialåtervinna kan vi spara energi och råvara. Ännu mer önskvärt än återvinning, och det näst bästa i avfallstrappan, är att en vara eller produkt används ytterligare en vända. Detta kallas återanvändning eller återbruk. Istället för att köpa en ny produkt väljer du att köpa något begagnat. Istället för att slänga slitna möbler i en container för brännbart så skänker du dem till en välgörenhetsorganisation eller ett företag som tar tillvara gamla möbler. En lättare uppfräschning kanske krävs, men möbeln är sedan till salu och när den säljs har ett värde skapats till tillväxten. En person som behöver ett nytt bord har istället för att köpa ett nytt kunnat återanvända ett begagnat, vilket besparar miljön de utsläpp som tillverkning och transporter ger.
Attityden till återbruk har under de senare åren förändrats så att det i större utsträckning är okej att köpa saker som andra har använt. Att gå på loppis räknas till och med som ett nöje. Men mycket återstår att göra. Med politiska medel kan återbruk uppmuntras och därmed öka. Jag menar att momsen för de företag som säljer tjänster som är miljönyttiga, till exempel skomakare eller cykelreparatörer borde sänkas från 25 % till 12 %. Om det blir billigare att laga en handväska, ett par skor eller en cykel är signalen till individen tydlig att man vill uppmuntra dem som anstränger sig för miljön. Med sänkt moms skulle det säkerligen poppa upp andra typer av miljönyttiga företag i olika branscher. När det är dyrare att laga en sak än att köpa en ny så är inte drivkraften tillräckligt stark för att gemene man ska laga saker. Därför borde också momsen på begagnade saker, en sk återbruksmoms, sänkas så att det blir billigare att köpa återanvända saker.
En annan lagändring som jag önskar se är att det generellt blir lagligt att i grovsoprum ta tillvara på saker som ställts dit för att slängas. Idag krävs det dispens för en sådan sak, enligt miljöbalken. Så fort en person slänger något i en soptunna eller i ett grovsoprum blir det enligt lagen kommunens ansvar och egendom. Människor är kloka nog att på ett vettigt sätt ta hand om saker som ställts i grovsoprummet. Om denna lagändring om en mellanlagringsstation gjordes kunde vi se mer av småskaligt återbruk nära människor, vilket kunde minska transporter och därmed utsläpp.
Slutligen menar jag att vi borde lära oss av den äldre generationen som växte upp när man av nöden var tvungen att hushålla med resurser. Det är lätt att skratta åt den som sparade julklappssnören, men det ligger något sunt i det, nämligen att vi återigen måste se våra sopor som resurser som går att använda på nytt.

Etiketter: , , , , , ,

0 Comments:

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Hem

Design: Denna blogg är skapad av Daniel Runvik | Foto: Christina Bodelsdotter