Starkare Centerpartiet kan ge fler företag

Jobbet är den viktigaste delen av människans egenmakt. Genom att kunna försörja sig och sin familj är du fri att kunna förfoga över dina resurser. Alltför många går idag utan egenförsörjning. Det är en förlust för Sverige, men framför allt för dessa individer som riskerar ohälsa när självkänslan naggas i kanten. En positiv nyhet var häromdagen att framför allt utrikesfödda kommit i arbete, tack vare att utbudet ökat.

För att människor som just nu saknar självförsörjning ska kunna lyfta sig ur arbetslöshet och för att Sverige ska kunna stärkas behövs fler jobb. Arbetstillfällen skapas av företagare som har en affärsidé som är framgångsrik så att den blir så pass lönsam att både företagaren kan livnära sig själv och har en buffert som möjliggör att anställa och på så sätt utöka verksamheten. Centerpartiets recept på att öka antalet jobb är att göra det lättare och mer lönsamt att driva företag, så att företagarna, som är jobbskaparna, kan få möjligheten att anställa. Detta är en linje som vår partiledare och näringsministern Annie Lööf driver hårt och initierat. Men Centerpartiet behöver bli större i riksdagen för att få ännu större möjlighet att påverka.

Av egen erfarenhet vet jag att de första åren ägnas åt att få snurr på affärerna. Det krävs en grundinkomst eller ett sparat kapital för att kunna ägna sig åt försäljning. Ofta är det långa ledtider om du ska sälja en tjänst. Du måste få köparen att inse behovet av tjänsten eller varan. Det är bara dig själv det hänger på om du ska kunna sälja en tjänst. Ingen vet i början om att ditt företag finns. Det är du - och bara du - som måste berätta för människor om företaget, din affärsidé och framkalla behovet av just din tjänst. Säljkonsten är något som tyvärr inte dagens skolsystem utvecklar, utan något du lär dig med tiden.

Centerpartiet har flera viktiga förslag för att göra företagande lättare och lönsammare, som t ex att sänka arbetsgivaravgifterna och att ta bort andra sjuklöneveckan från företagarens ansvar. Men det finns också andra åtgärder som behöver göras för att underlätta att anställa:

·         Låt företagarna betala faktisk skatt istället för preliminär. Idag betalar de enskilda firmorna i förväg en skatt som är preliminär. Det säger sig självt att man inte kan räkna ut skatten definitivt. Tyvärr kanske många företagare siktar lite lägre för att få betala in en lägre skattesumma i förväg, eftersom man är osäker på vad man ska tjäna in eller ens ha råd med. Om skatteinbetalningen vore faktisk skulle företagaren säkerligen lägga den mentala gränsen eller målet för försäljningen så högt som möjligt.

·         Gör det möjligt att köpa en digital bokföringstjänst kopplad till skattekontot och till moms- och arbetsgivardeklarationer. Låt företagarna satsa på sin affärsidé som de brinner för, istället för att vara fenor på bokföring. Med ett enkelt program där man kan mata in fakturor och momssatser skulle uträkningar kunna göras av hur mycket moms man ska betala, faktura för faktura. Momsen och övriga skatter skulle kunna bokföras digitalt och dras automatiskt från ditt konto när du har fått betalt för en faktura. Med dagens teknik måste det vara möjligt att underlätta bokföringen för företagarna. Kanske kurser i programmet kunde genomföras av Skatteverket för att man skulle få tillgång till det?

·         Låt företagaren göra arbetsgivardeklaration var tredje månad i stället för varje månad. Det är möjligt att göra momsdeklarationer var tredje månad. Den företagare som bara har anställda sällan, vid arbetstoppar, borde få göra arbetsgivardeklarationen var tredje månad eller ännu hellre vid behov eller omedelbart i det digitala bokföringsprogrammet då lönen betalas ut. Det är ett onödigt administrativt moment att gå in på Skatteverkets hemsida utan att det egentligen behövs.

·         Företagande måste i högre grad bli norm än undantag. Det entreprenöriella lärandet i skolan bygger upp initiativrikedom hos eleverna, men fortfarande saknas bokföring som obligatoriskt ämne. Kommersialiseringen av kunskaper är också grundläggande för företagande, något som tydligare borde synas i både svenskämnet och de praktisk-estetiska ämnenas kunskapskrav. Dessutom måste landets studie- och yrkesvägledare fokusera mer på företagande och entreprenörskap som möjlig framtidsväg.

Det behövs ett starkare Centerpartiet i riksdagen för företagens och jobbens skull, i motsats till oppositionens socialism och skattehöjningar. Men ett Centerpartiet med flera mandat behövs också i relation till Moderaterna som hittills haft beröringsskräck med både att reformera såväl arbetsrätt som Arbetsförmedlingen.

För att fler ska vilja driva företag och anställa behövs en arbetsrätt där företagen får förfoga över sina resurser, utan fackets inskränkningar och hot om åtgärder. Det krävs också att Arbetsförmedlingen vässar sig i att snabbt hitta eftersökta kompetenser och profiler så att anställningsprocessen kan bli smidigare för företagarna. Ju enklare och billigare det är att anställa, desto mer minskar risken att bygga växande företag med fler jobbtillfällen.

 

Läs gärna Jens Spendrups artikel i Expressen om att inte staten vet bäst. Företagarnas Småföretagarbarometer visar på en återhämtning efter dippen i fjol.

Om entreprenörskap i Magasin 360

Jag intervjuas i senaste numret av Magasin 360, som ges ut av Skolporten. Det står att läsa följande på sida 24 och 26 i nr 2 2013:

"Helen Törnqvist, gruppledare för Centern i Stockholms stads utbildningsnämnd, är mer positivt inställd. Centerpartiet har varit politiskt drivande när det gäller entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, och Helen Törnqvist slår fast att det behövs fler entreprenöriella människor som kan starta företag och skapa fler jobb. Samtidigt är hon noga med att poängtera att målet med entreprenörskap i skolan inte är att förvandla varje elev till företagare:
- Alla människor behöver kompetensen att ta egna initiativ och kunna saluföra sig själva.
      Helen Törnqvist är utbildad lärare och arbetade i skolans värld i tio år. Hon menar att alla barn behöver bli bekräftade i sin tro på att de egna idéerna går att förverkliga. Då ökar deras benägenhet att pröva vingarna också på egen hand. Hon ser nästan bara fördelar med entreprenöriellt lärande men säger att det finns poänger i en del av kritiken.
- Det är svårt att mäta utfallet för man vet ju inte varför folk startar företag. Det är inte heller exakt givet hur man ska agera i klassrummet, eftersom det handlar om ett förhållningssätt och inte en färdig metod. Vi behöver klura på hur vi gör för att följa upp effekterna, säger hon.
      Personligen är hon ändå övertygad om att det kommer att få företagandet att öka och att det kommer att ha även andra positiva effekter.
      - Vi vet ju att när barn får vara delaktiga så ökar deras motivation, och det är något som behövs."

Fotnot: Jag är inte längre ledamot i Utbildningsnämnden i Stockholms stad, men ståndpunkterna är desamma som nämnts ovan.

Rätten för gymnasiesärskoleelever att växa

Igår fick jag förmånen att göra ett studiebesök hos den nystartade gymnasiesärskolan "KungSaga" som huserar i Gamla stan i Stockholm. Två engagerade lärare har tillsammans med en fd elev tagit initiativet till att starta skolan som har en estetisk inriktning. Med mål att undervisa 40 elever startar de i höst i liten skala med 7-10 elever i årskurs 1. Ämnesintegrerat och gentemot kursplaner för särskolan ska eleverna växa med kunskaperna under de fyra åren och när de går ut gymnasiet vara redo för att bo själva, driva en daglig verksamhet och känna till rättigheter och skyldigheter som man har i samhället. Genom att arbeta ämnesintegrerat kan lärarna lära ut matematik i hem- och konsumentkunskapssalen. I samverkan med studiecirklar kan de bildintresserade eleverna få måla kroki i ett sammanhang där andra än jämnåriga finns med. I teaterns form kan svenska och engelska läras ut. Under sista året (i fjärde klass) ska eleverna ha entreprenörskap på schemat samt testa att driva en egen daglig verksamhet som de skulle kunna fortsätta med efter skolan. Där de kan vara med och anställa den personal de vill ha som ansvarig och jobba för sig. Jag fick en god inblick i hur det är att starta en skola i liten skala.

I min ungdom kände jag en pojke som var begåvningshandikappad. Jag vet att hans mamma i den lilla kommunen fick strida för att han skulle få den utbildning hon önskade åt honom. Hon fick gehör från politiken, pojken fick en god utbildning tack vare en Waldorff-skola. När jag träffar den engagerade gruppen på KungSaga får jag bara inom loppet av en halvtimma förståelse för hur komplicerat och kränkande det kan vara att ha ett begåvningsfunktionsnedsättning. På grund av fördomar, okunskap och rädsla, men också den kultur som lite grand tyvärr finns kvar kring särskolan och dess elever.

För mig är det oacceptabelt att en god man som är utsedd av Överförmyndarnämnden inte gör sitt jobb och på så sätt utsätter en individ - som är så beroende av andra - för risken att falla utanför samhällets ramar. En god man måste ha kunskap och engagemang i förståndshandikapp för att göra ett bra jobb. Jag har också svårt att förstå att en begåvningshandikappad inte får bo tillsammans med sin partner. Och jag inser att stadsdelsnämnden inom ramen för LSS har ett stort och viktigt ansvar för fritid, gruppboende, socialtjänst vad gäller dessa personer. Att kontakten mellan kommuner vid tex flytt måste fungera. Jag förstår att den sk dagliga verksamheten kan genomföras i ett meningsfullt sammanhang där individerna får växa till sin fulla potential. Att valfriheten för gymnasiesärskoleelever med särskilda intressen och begåvningar inom estetiska ämnen nu ytterligare ökar i Stockholm.

Entreprenöriell hälsning från Mulle Meck-parken

Förra helgen åkte sonen och jag till Mulle Meck-parken i Järvastaden, Solna. Det är ett fantastiskt smultronställe, en lekpark som stimulerar kreativitet, fantasi och entreprenöriellt lärande, men också ett bevis på att kommun, kultur och bostadsbolag kan samverka på ett win-win-sätt. Ovan ett av de citat av George Johansson som för oss vuxna förgyller lekvistelsen. Dessutom nedan en bild på det helgbemannade bibliotek som har böcker på olika språk och erbjuder högläsning klockan 14. Jag önskar att Bromma hade en tema-lekplats tex med Pija Lindenbaum och Gittan-böckerna.

Budgetfullmäktige - anförande skola

Idag på fullmäktigedebatten ägnades två timmar åt diskussion om grundskolan, gymnasieskolan, skolbarnsomsorg och SISAB:s verksamhet. Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) inledde debatten och Johanna Sjö (M) höll sitt anförande därefter. Mitt inledningsanförande följer här:

"Stadens skolor ska bedriva en undervisning som ger hög kunskapsutveckling för alla elever. Då krävs tydliga kunskapskrav och höga förväntningar på både elever och föräldrar. Framgångsfaktorer är tydligt fokus på kunskap, engagerade lärare, tydliga ordningsregler och tät föräldrasamverkan.

En av de största utmaningarna är att lyfta kunskapsresultaten i de skolor som idag har en låg måluppfyllelse. Men goda exempel finns och de lyfts fram som vi hörde i skolborgarrådets tal. Strukturerat ledarskap och tydliga mål har lett till höjda kunskapsresultat. Och givetvis ska skolledares och lärares löner kopplas tydligare till uppnådda resultat och pedagogisk skicklighet.

Centerpartiet betonar att individens behov ska stå i fokus för undervisningen. På samma sätt som spetsklasser ska erbjuda utmaningar för elever med hög fallenhet för studier ska barn i behov av särskilt stöd få tillgång till sommarskola, speciallärare, lördagsgymnasium och läxhjälp.

Rektor spelar en avgörande roll för skolans pedagogiska utveckling. Ansvaret för elevernas resultat, uppföljning och åtgärder för att förbättra resultatet ligger hos rektor. Ledarskapet hos rektor och lärare är av stor betydelse för hur eleverna uppnår målen i skolan. Tydliga, mätbara och förankrade mål är nyckeln. Stadens centrala skolorganisation ska också ha tydliga mål och arbeta med identifierade framgångsfaktorer. Att varje skola ska se sin skola som den bästa - smaka på den. Givetvis ska vi politiker i vårt ledarskap visa förtroende för professionen och fatta beslut som bygger på evidens.

Jag skulle också vilja lyfta fram den pedagogiska potential som finns i skolbarnomsorgen och fritidshemmen. Tänk er läxhjälp, läsning och annan pedagogisk verksamhet som ger ett mervärde och kan frigöra tid för familjerna.

För att barnen i svenska skolor ska orka lära bjuds det på skolmat. Och som matglad och stolt centerpartist citerar jag budgeten: "Stockholm ska bli en föregångskommun där elever och personal i skolan vet att de får en god, näringsrik och säker mat."

Jag vill också betona inomhusmiljöns betydelse för elevernas fysiska hälsa och lärande. Våra elever förtjänar en bra ventilation. Förebyggande verksamhet måste förekomma där barn och lärare görs delaktiga. Inomhusluften ska mätas vid relevanta tidpunkter då lokalerna används. Uppföljningen ska prioriteras och intensifieras."

Debatten kom att handla mycket om lärarnas löner och kunskapsresultaten. Vänsterpartiet hade fått resultaten om bakfoten när de menade att resultaten gått bakåt. Jag ifrågasatte vänsterpartiernas förslag om att slopa skolvalet.

Mitt andra anförande löd enligt följande:

"Bästa sättet att bädda för självförsörjning och att varje ungdom får eller skapar sig ett jobb är att bedriva god utbildning med kunskap i fokus. Alliansen har reformerat grundskola och gymnasieskola i denna anda.

Dagens unga behöver veta vad som förväntas av dem då de kommer ut på arbetsmarknaden. Centerpartiets analys är också att en högre grad behöver starta och driva företag för att de ska ha sysselsättning i framtiden.

Regionala programråd och samverkan med branscherna gör att utbildningen blir mer verklighetsanknuten.

Lärlingsutbildningarna ger praktik och kunnighet inom praktiska yrken.

Entreprenörskap i gymnasieskolan är en annan viktig grundsten. Men också att Stockholms skolor samverkar med näringsliv, universitet, högskolor, samt den breda satsning på matematik, teknik och naturvetenskap som fortsätter inom grund- och gymnasieskolan, där vi kan möta arbetsmarknadens behov. Med glädje ser vi nu att antalet elever som ansökte till naturvetenskapligt program ökade i höstas.

Att fler unga får chansen att starta, driva och testa att avsluta företag till exempel inom ramen för Ung Företagsamhet gör att de känner sig bekanta med företagande och entreprenörskap och får växa på ett helt annat sätt än de gör i de andra ämnena, vilket också visar sig att de gör i verkligheten sedan.

Det viktigaste för framtidens jobb är kanske att förskolebarnens nyfikenhet följer med upp i åldrarna. Det entreprenöriella lärandet i grundskolan bejakar initiativ och kreativitet på ett sätt som gör att eleverna känner delaktighet och får ta ansvar på ett värdefullt sätt.

Med alla dessa utbildningspolitiska insatser i kombination med arbetslinjen och en bra näringslivspolitik hoppas jag att de som är verksamma i Stockholms stads kommunfullmäktige om ett decennium står här i talarstolen och konstaterar att alla elever når målen, att avhoppen i gymnasieskolan inte existerar och att ungdomsarbetslösheten är obefintlig."

Elever behöver lära sig företagande

Två representanter från SNS skrev imorse på SvD.se att det entreprenöriella lärandet och entreprenörskap i skolan som införts i Lgr11 och Gy2011 - de två nya läroplanerna - befaras bli flumpedagogik där elever blir hänvisade till ensamarbete.

Jag svarar dem på samma sajt: Elever behöver lära sig företagande där jag menar att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande kräver närvarande, bekräftande vuxna som uppmuntrar initiativ, kreativitet och ansvarstagande.

Entreprenörskap i skolan är en viktig reform av regeringen. För att klara framtidens välfärd måste vi ha fler människor som startar, driver och utvecklar företag. Då måste kompetenser som initiativtagande, idéförverkligande och kreativitet bekräftas och uppmuntras i tidig ålder. Nyfikenheten i lärandet måste behållas långt upp i åldrarna. Lärarnas förhållningssätt är då av största vikt.

Stockholmsmötet

Igår ägde Stockholmsmötet rum. En mötesplats för näringsliv, akademi och politik. Det var givetvis roligt att få mingla runt bland företagare och lyssna till vilka insatser de önskar, men också intressant att lyssna till författaren Anders Johnsons innovatörsporträtt och även det förslag till innovationsstrategi som ska till framöver. Fem delar i strategin presenterades:

1. Innovativa människor i innovativa miljöer
2. tillväxtdrivande kompetensnoder som tex Konstfack, Kista Science City, Norra Djurgårdsstaden
3. ökad kommersialisering
4. öppna arkiv och innovativa upphandlingar
5. mer korsbefruktning

Jag tänker på vad detta innebär för skolorna i Stockholm, som ju måste innefattas i innovationsstrategin. Att det entreprenöriella lärandet tar fart i höst. Att kompetenser också kommersialiseras hos elever och studenter. Att skolorna ytterligare korsbefruktas med näringsliv och högskola. Hur viktigt det är för framtiden för att ungdomarna ska kunna skapa sig jobb i framtiden.

Entreprenörskap på schemat

Idag har jag fått förmånen att träffa projektledare för Ung Företagsamhet. Ledarna var från hela landet och jag fick bidra med tankar kring hur de kan ta initiativ till att samtala med politiker ute i landet. UF är ju en metod att få elever att driva företag. Var fjärde UF-företagare startar sedan företag i verkligheten.

Centerpartiet arbetar för ett samhälle som bygger på entreprenörskap. Ett samhälle som byggs underifrån av starka individer. Med större ägande av människor. Då behövs det fler företag. Med fler företag blir det fler människor som skapar sig sina egna jobb och drar in skatter. Unga måste tidigt mötas av tanken om eget företagande som möjlighet till försörjningsform. Men de måste också få redskapen att driva ett företag. Det ska bli mycket spännande att se hur Alliansens reform för entrprenörskap i gymnasieskolan implementeras och vilka resultat det på sikt ger.

Projektledarna ställde flera frågor i rollspelsform som jag tar med mig i det kommunala arbetet och för en skola som utbildar för livet.

Den svenska modellen måste vara företagarmodellen

Häromdagen skrev Forskningsinstitutet Ratio på DN debatt om den sk svenska modellen som utvecklas hela tiden där ansvaret hos individen har blivit allt större. Avregleringar och reformer har bidragit till att individen får välja utförare av välfärden, men att staten garanterar den. Sänkta skatter har dock ej inneburit att några jobb har tillkommit till antalet i den privata sektorn sedan 1950-talet.

Näringsdepartementet arbetar ständigt med att få fler att starta företag. Vi har en nationell entreprenörsstrategi som ska implementeras och företagande kvinnor får utbildning och coaching.

Den stora utmaningen ligger i att politiken ger förutsättningar för fler personer i utanförskap att ta ett kliv in på arbetsmarknaden. Då måste det till fler jobb. I de nya företagen finns de nya jobben.

Jag tror att nyckeln till fler företag ligger hos två grupper. En grupp personer som precis är nyutbildade inom ett område och under studietiden har fått en lysande idé som kan omsättas till verklighet i ett företag. Det är troligen en tjänst som underlättar för aktörer inom branschen. En lösning som den studerande kanske sett med fräscha ögon under praktik eller studietiden. Bekymret för denna grupp är finansiering, kan jag tänka. Möjlighet till lån, men också lägre skatter är betydelsefullt.

Den andra gruppen är den som varit ett tiotal år i ett företag eller i offentlig sektor där man tillämpat kompetensen och fått erfarenhet. Där de ser ett ouppfyllt behov och en utvecklingspotential i tex en tjänst. Kanske har växtvärk. Vill göra något nytt, men vågar inte säga upp sig. För denna grupp skulle arbetsrätten vara betydligt mer flexibel så att det var lättare att säga upp sig för att det också skulle vara lättare att skaffa ett jobb om inte företagsidén gick hem. När denne person säger upp sig uppstår ju ett tomt arbetstillfälle för en ny person. Ett företag skapas, som förhoppningsvis kan försörja entreprenören som vid lyckade affärer kan anställa.

Men för att det ska bli mindre krångligt att anställa behövs en reformerad arbetsrätt med en förändring av LAS, lagen om anställningsskydd, så att den är skriven ur företagarnas synvinkel. Turordningsregeln måste bort. Det måste också vara möjligt att säga upp personal på grund av en omorganisation eller krav på ändrade kompetensbehov, om tex en anställd inte följer med i kompetensutveckling.

Grundbulten i all utbildning måste vara att elever utbildas i entreprenörskap och blir undervisade med hjälp av ett entreprenöriellt lärande där kreativitet och idéer bekräftas och tas tillvara. Alla elever måste i framtiden se för ögonen att de skulle kunna skapa sig ett företag, snarare än att få ett jobb. Det är den största utmaningen för svensk skola och högskola framöver.

Anna-Stina håller med Nils Karlson om att en ny svensk modell behövs.

Entreprenörskapsstrategin implementeras

Entreprenörskapsstrategin som riksdagen antog 2009 håller på att implementeras i den svenska skolan. Kurser i entreprenöriellt lärande har startat. Entreprenörskapsdagar genomförs i november och en kartläggning är gjord av Skolverket.

Beslutet om en entreprenörskapsstrategi är viktigt för framtiden. Att implementeringen kommit igång och att politiker i hemmakommunerna följer upp arbetet är av betydelse.

I framtiden måste man snarare skapa sig ett jobb än att kunna få ett. För att fler arbetstillfällen ska komma till måste fler starta och driva företag. Att entreprenörskap då bejakas i grundskolan och löper som en röd tråd i gymnasieskolan är viktigt.

Kommunala friskoledagen

Idag var det kommunala friskoledagen arrangerad av Stiftelsen Företagsam där Bo Sillén är VD.

Jag mötte Bo i ett samtal i mitten av februari. Han berättade mycket inlevelsefullt om hur han vill göra ungdomar anställningsbara, skapa en nyfikenhet kring naturvetenskap och hitta elevens egen motor. Det kan pedagoger göra i en skola som anknyter till världen utanför där skolan har ett samlat grepp på läroprocessen. Bo pratade mycket om skolutveckling, självständiga skolor och ett gott ledarskap som är förankrat i personalen, har förtroende i närsamhället och hos politiker. Det var ett givande, levande samtal.

Rösjöskolan i Sollentuna är en känd sk kommunal friskola och har stått förebild för flera andra kommuner.

I Stockholm finns det stor valfrihet mellan fristående aktörer och kommunal verksamhet. Stockholmscentern vill på sikt se att en ännu större del av stadens erbjudanden är fristående, då det ger en pedagogisk mångfald och valfrihet som är eftersträvansvärd. Att föräldrar är delaktiga i barnens utbildning är önskvärt. Positivt är att Stockholms grundskolor har klättrat i rankingen av SKL:s öppna jämförelser. Helt nöjda kan man inte vara förrän alla elever når alla mål. Minst.