Böcker som utsorteras

DN:s ledare handlar idag om de böcker som sorterades ut ur ett bibliotek i Jämtland och istället för att skänkas bort brändes upp. Ledaren har titeln Bränn inte böckerna och kommer med en viktig poäng i att se bortanför stelbenthet och byråkrati vad gäller kommunens egendom.

Frågan har tre dimensioner. För det första är förbränning två steg under (och därmed två snäpp sämre) återbruk av saker i EU:s avfallstrappa. Det hade alltså varit en större miljönytta om kommunen hade sett värdet i de gamla böckerna och fått någon mottagare. För det andra är tillgängligheten till böcker ofta en avgörande fråga i om folk läser eller inte. Böckerna hade säkert kommit till användning och stimulerat till läsning på något ställe. För det tredje är det synen på kommunens egendom. När nu civilsamhället hade anmält sig att ta tillvara böckerna så är det uppenbarligen någon som ser ett värde i böckerna trots att bibliotekspersonalen lite moralistiskt menar att böckerna inte var tillräckligt läsvärda. Men böcker är som smaken - delad.

Det föranleder i alla fall mig att ställa en fråga till min kommunpolitikerkollega i Kulturnämnden vad Stockholms stad gör med bibliotekens utsorterade böcker, som säkert skulle komma till glädje för någon form av målgrupp.

Entreprenöriell hälsning från Mulle Meck-parken

Förra helgen åkte sonen och jag till Mulle Meck-parken i Järvastaden, Solna. Det är ett fantastiskt smultronställe, en lekpark som stimulerar kreativitet, fantasi och entreprenöriellt lärande, men också ett bevis på att kommun, kultur och bostadsbolag kan samverka på ett win-win-sätt. Ovan ett av de citat av George Johansson som för oss vuxna förgyller lekvistelsen. Dessutom nedan en bild på det helgbemannade bibliotek som har böcker på olika språk och erbjuder högläsning klockan 14. Jag önskar att Bromma hade en tema-lekplats tex med Pija Lindenbaum och Gittan-böckerna.

Strategisk plan för bibliotek i Stockholm

Ikväll är det kommunfullmäktige i Stockholms stad. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2011-2015 antogs. Jag höll ett anförande enligt följande:

"Bibliotek ska finnas där stockholmarna finns i sin vardag och vara öppna när stockholmarna har tid att besöka dem. Stockholmarna äger stadens bibliotek och finansierar bibliotekens verksamhet. Bibliotekens dialog med stockholmarna, besökare och användare ska förstärkas så att synpunkter och önskemål tas tillvara och leder till en bättre verksamhet.

Vi i Centerpartiet ser med glädje på de skrivningar i biblioteksplanen som handlar om ett mer efterfrågansstyrt bibliotek. Där biblioteken för kunddialoger för att anpassa sin verksamhet och sitt utbud. Där biblioteken ser olika ut över sta´n i relation till vad kunderna önskar och efterfrågar. Varje människa är expert på sina egna behov och sitt eget lärande.

Stockholmarnas behov ser olika ut och därför menar Centerpartiet att biblioteksverksamheten hela tiden måste vara lyhörd och öppen för nya arbetsmetoder och tillvägagångssätt att nå ut med sitt utbud. Biblioteksbussar, bibliotek närvarande på marknader och festivaler, samt i köpcentra och i sjukhusentréer är olika sätt att tillgängliggöra den skattebetalarägda litteraturen för sina ägare.

Biblioteken ska givetvis locka till läsning, försöka utöka utlåningen och förbättra sitt
utbud då läsning är en värdefull källa till utvecklande av läsförmåga, empati och kreativitet. Fria bibliotekslån är en betydelsefull hörnsten i en demokrati. Fri tillgång till information och kunskap, oavsett medieform, är yttrandefrihet och pressfrihet i praktiken.

En prioriterad grupp att arbeta läsfrämjande gentemot är de allra minsta barnens föräldrar och även pedagoger, då de kan ge sina barn eller förskolebarnen en god start vad gäller språkutvecklingen och läslusten. Högläsningen är värdefull för språkutvecklingen och ett liv med läsning och böcker som en ingrediens. När biblioteken utvecklar metoder för att nå denna grupp i större utsträckning – och lyckas nå resultat – har vi en framgångsrik biblioteksverksamhet. Det överordnade syftet i mötet med användaren ska alltid vara bibliotekets möjlighet att bidra till läslust och lärande.

När Stockholms bibliotek drivs efterfrågansstyrt, med försäljning av sina tjänster och produkter och i kunddialog – med en hög utlåningsgrad - drivs de precis som framgångsrika företag med goda affärsidéer. Det är en utveckling Stockholmscentern gillar i väntan på att Stockholms bibliotek kan drivas av biblioteksentreprenörer."

Privata bibliotek kan ge större mångfald

Madeleine Sjöstedt som är kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholms stad replikerade igår; Bibliotek är ingen stormarknad på min debattartikel om att marknadsvillkor kan utveckla biblioteken i Stockholm.

Idag skriver jag en slutreplik på temat: Privata bibliotek kan ge större mångfald.Stockholmscentern vill riva gränsen mellan kultur och kommers. Detta skulle vara ett sätt. Men framför allt handlar det om tron på individen och hennes kompetens att fatta beslut som är kloka utifrån hennes behov och önskemål. Som sker på marknaden, varje dag.

Bibliotek kan bli mer kundnyttiga

Alliansfritt Sverige uppmärksammar min debattartikel om företags- och organisationsdrivna bibliotek, vilket jag givetvis uppskattar. Visst finns det mer att hämta ur Svensk Biblioteksförenings rapport för den som vill fundera över effektivitet och personaltäthet i biblioteken. Visst finns det att orda om utlåningsstatistik och vilka år man jämför med varandra.

Jag vill lyfta driftsformen av bibliotek för att visa på dels hur bibliotek faktiskt växte fram innan de började regleras och formaliseras, dels hur företag och organisationer skulle kunna öka utlåningen genom att få förtroendet att driva biblioteksverksamhet som riktar sig mer utåt. Nacka är ett positivt exempel för övriga kommuner då man fokuserar kvalitet och vågar testa nya sätt för att vända trenden med färre utlån i kategorin skönlitteratur för vuxna.

Nacka presenterar en biblioteksutredning väldigt tydligt på sin hemsida. På s 2 i en utredning om Dieselverkstaden, det personaldrivna biblioteket, vilket står som förebild för föreslagen upphandling, står att läsa:

"Biblioteket mäter och rapporterar en rad mått som utlån, besök osv. Jämfört med år 2005 så har dessa mått ökat stadigt, och vissa med mer än 100 procent. Om dessa mått representerar de variabler som tillsammans skapar ett bibliotek av god kvalitet, så är slutsatsen att medborgarna idag får bättre biblioteksverksamhet än år 2005. Det är dock svårt att säga om och i så fall i vilken omfattning detta är en effekt av att biblioteket verkar i egen regi.

Utredningen visar att övergången från kommunal till egen regi har effekten att personalen upplever sig friare och att deras arbetssätt förändrats. Biblioteket är inte heller bundet till Lagen om offentlig upphandling vilket anges ha ökat möjligheterna att inhandla media. En framgångsfaktor för verksamheten bedöms vara att personalen som samägt verksamheten sedan 2006 har kommit överens på ett bra sätt om verksamhetens inriktning, ersättningar till anställda, etc. Samägande med flera ägare på detta sätt kan i andra verksamheter leda till problem när oenigheter uppkommer."

Företags- och organisationsägda bibliotek skulle göra att tillgängligheten till böcker ökade, menar Stockholmscentern. En viktig del skulle också kunna vara att nå nya målgrupper och att skapa läslust för personer som inte frivilligläser. Frivilligläsningen är viktig för läsförståelsen.

Tänk ett bibliotek som samarbetar med fotbollsklubben. Som kommer ut varje torsdag till stretchingen och tipsar om bra böcker. Fotbollstränaren som klappar om spelarna för en bra träning och ett bra boklån innan de cyklar hem.

Eller när bokvagnen cyklar in vid Ängbybadet och med en välkänd musikslinga får badgästerna att köa till sommarens mest populära titlar av Camilla Läckberg och Leif GW Persson.

Och när Bromma bibliotek kan erbjuda sagoläsning i samband med barnkalaset som samarrangeras med ett litet cateringföretag. Kalaset avslutas med bokutlåning till barn och föräldrar som hämtar barnen. "Att ha mer kommers i kulturen och mer kultur i kommersen" är en tanke som Elisabeth Thand-Ringqvist i Stockholmscentern myntat. Biblioteken måste helt enkelt bli mer spännande och kundnyttiga, vilket de kan bli om några får drivas i privat regi.

Biblioteken bör marknadsanpassas

Idag skriver jag i SvD om att Stockholms bibliotek borde marknadsanpassas, något som Nacka gått i spetsen för med upphandling. Eller - gått i spetsen? Det var ju så biblioteken startade! Tack vare företagsamma människor som i folkbildningens tjänst byggde upp bibliotek hemma eller i en samlingslokal, dit bygdens folk kom för att mötas och gå en studiecirkel. Lånelitteratur fanns tillgänglig.

I Stockholm finns en fin biblioteksverksamhet – värd att utveckla! Men frivilligläsningen hos unga minskar, vilket tyvärr ger avtryck i sämre läsförståelse, enligt senaste PISA-undersökningen. Läsförmågan är nyckeln till en stor del av kunskapserövringen, som är viktig i all utbildning. Givetvis måste skolan ta sitt ansvar med undervisning som är lärarledd, men biblioteken har en betydelsefull roll för läsningen.

Stockholmscentern menar att det finns mycket att göra med biblioteken och att några borde överlåtas till bokälskande entreprenörer, som med experimentlusta kan hitta nya läsande målgrupper och nå ut till stockholmarna ytterligare. Tunnelbanebiblioteken och tio-tretton-biblioteket är bra initiativ, men det krävs mer för att bli en biblioteksstad i världsklass.

2009 gjordes sju biblioteksbesök per invånare i Stockholm. Nacka som har upphandlat bibliotek har mer än dubbelt så många besök per invånare! Vi ligger under länsgenomsnittet för antal utlån per invånare och aktiva låntagare per invånare, enligt en rapport från Svensk Biblioteksförening. Stockholms stad ligger på sjätte plats från bottenplaceringen i antal lån per barn 0-14 år, trots att antalet barnbokslån har ökat. Däremot har vuxenutlåningen minskat. Och lustläsande förebilder behövs för våra barn och ungdomar om trenden ska vändas.