Miljöskatter som ekonomiska styrmedel

Idag presenterade finansminister Anders Borg förutsättningarna och riktlinjerna för Alliansens höstbudget. För att skapa de skyddsvallar som krävs för att ha en stark budget krävs 25 miljarder i ytterligare intäkter till staten 2017 och 2018. Läs på regeringens hemsida.

Annie Lööf har kunnat få igenom en höjning av gröna skatter, vilket är bra för miljön. Ekonomiska styrmedel är ett viktigt redskap för att det ska löna sig att vara miljövän i handling. Därför föreslås att fordonsskatten på koldioxidutsläppande bilar höjas. Dessutom finns ett intressant förslag på en kemikalieskatt. Läs mer på Centerpartiets hemsida. Det är väldigt viktigt att inte skatt på arbete höjs. Vi vill ha fler företag och fler jobb. Då måste arbetsgivaravgifter och jobbskatt hållas nere (även om de är alltför höga).

SvD och DN rapporterar.

Centerpartiet bedriver värderingsstyrd politik

Idag skriver Alice Teodorescu på SvD:s ledarsida om behov av en värderingsstyrd politik: Bortom arbetslinjen och statsfinanser Hon menar att Alliansen skruvar i befintliga system och inte målar upp bilden av ett ännu mer välfungerande samhälle. Hon har rätt i mycket, men glömmer de visioner och förslag på förändringar som Centerpartiet kommer med titt som tätt.

Centerpartiet vill konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen för att öka chansen att få jobb. Med fler förmedlingar kan några bli nischade gentemot olika branscher, men också olika målgrupper. Företagare möter svårigheter att få tag på rätt kompetens. Det är resursslöseri av både människor och tid för företagande. Centerpartiets kamp för fler företag bottnar i vår starka tro på individens förmåga. Att fördela ägandet från staten till privata aktörer är ett sätt att dela ägandet på fler. Att låta fler leda utvecklingen.

Det är också viktigt att synen på arbete förändras. Ett jobb är inget man får, utan något man skaffar sig. Denna värderingsförändring måste till i skolan. Det entreprenöriella lärandet som har införts kan vara grunden och med mer kunskap om kommersialisering av sina kompetenser kan framtidens arbetstagare erövra en annat perspektiv på självförsörjning.

Centerpartiet är det borgerliga parti som tydligast vill förändra arbetsrätten. Syftet är att sänka trösklarna för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden, nämligen unga och nyanlända. Kompetens ska gå före anställningsår. Det är också viktigt med olika typer av anställningsformer så att arbetsgivarna lätt kan skapa jobb utifrån sina olika behov. I motsats till tre fackförbund anser jag att det är bra att visstidsanställningar finns för att snabbt tillgodose ett behov. Självklart vill arbetsgivare kunna säkra utbildad arbetskraft och därmed är ju tillsvidareanställningen en trygghet i längden för såväl utbildade arbetstagare som arbetsgivare. Mångfalden är lösningen för fler jobb.

Det måste givetvis vara företagen som formulerar sina behov av anställning. Att hotell- och restaurangbranschen har många visstidsanställda är inte konstigt då det finns behov av fler anställda under sommaren vid tex havsnära orter, medan kanske restauranger vid skidorter behöver fler anställda under vintern. Dessa behov kommer sällan fram i ljuset när fackförbunden ska formulera krav som företräder sina medlemmar.

Vad gäller miljövisioner finns de uppsatta miljökvalitetsmålen som inom en generation ska nås. Vägen dit ser olika ut för Miljöpartiet respektive Centerpartiet. Medan Miljöpartiet säger nej till tillväxt och teknikutveckling ser Centerpartiet teknikutvecklingen och marknadsekonomin som en lösning för att få ett utsläppsfritt samhälle. Den  gröna sektorn kan också stå för framväxande jobbmöjligheter. Med ekonomiska styrmedel kan man få människor att göra miljövänliga val, istället för förbud eller uppifråntvingande åtgärder.

I miljöpolitiken ser vi också tydliga ideologiska skillnader som vi från Centerpartiet kan framhäva ännu mer i debatter och argumentation. Marknadsekonomin står ju för att människor med sina val, åsikter och pengar varje dag i vardagen fattar beslut om vilken lösning som ska vara marknadsledande och premieras. Centerpartiet tror på självbestämmande och jag menar att människor är kloka att fatta välgrundade beslut utifrån vad som är bäst för henne och hennes familj. Så nog finns idédebatten i svensk politik, om man väljer att lyssna mer på Centerpartiet och vår Annie Lööf.

Centerpartiets politik har kokats ned till vallåten "Nära Dig".

Är du intresserad av min kandidatur? Se min valfilm på Youtube.

Minska antalet utsläppsrätter för bättre miljö

Idag skriver Annie Lööf och Kent Johansson på DN debatt hur de vill se klimatpolitiken inom EU utvecklas: Så ska vi driva på för att EU ska behålla klimatledningen

Framför allt behöver antalet utsläppsrätter minskas så att det blir dyrare att smutsa ned. Förorenaren ska betala och det måste kännas i plånboken utifrån vilket val man gör. Det måste också bli färre utsläppsrätter som delas ut gratis till industrin, skriver de. Sverige är ledande i klimatomställningen och EU är också en förebild för övriga världen, men systemet med utsläppsrätter måste fungera väl för att inte företag ska ge upp den gröna teknikutvecklingen.

Det är en viktig artikel som pekar på Centerpartiets miljöengagemang i Europasamarbetet. Läs också partiets rapport om klimatet.

Den globala uppvärmning går fortare än man trott

Idag hade jag förmånen att få lyssna till kommentarer om ett rapportsläpp, den femte i sitt slag av IPCC, vad gäller klimatutmaningarna. Arrangör för seminariet var Tankesmedjan Fores.

Denna rapport hade delvis tema hälsa och bland andra hade Climate Change and Global Health med Joacim Rocklöv från Umeå i spetsen deltagit i forskningen. Rapportens slutsatser, som är baserade på sammanställningar av olika studier, är samstämmiga med övriga rapporters, nämligen att snö och is blir mindre medan havsytan blir större på jordklotet. Ekosystem förändras. Uppvärmningen är ett faktum.

Om vi lever som vi gör nu kommer temperaturen öka betydligt mer än vad man har trott. Med uppvärmningen ökar risken för värmeböljor med tillhörande dödsfall och bränder. Vid torka blir det också problem med odling och därmed matförsörjning. På platser där värmen ökar mycket måste människor i framtiden leva artificiellt. Folk kommer behöva lämna sina hemländer för att leva i ett mänskligare klimat.

Något man inte tidigare engagerat sig i så mycket är anpassningen till det nya klimatet med vattenavrinning, att skydda infrastruktur osv. Där har Stockholm en beredskap och ett pågående arbete för att klimatsäkra sina beslut och i stadsplaneringen, kunde Per Ankersjö berätta, vilket låter betryggande.

Klimatfrågan måste bli tvärsektoriell och vi måste tänka till på både individ- och systemnivå så att utsläppen minskar så att inte uppvärmningen ökar ännu mer. Ekonomiska styrmedel är nyckeln, hävdar jag, då morgondagens miljölösningar finns på marknaden och vi individer gärna vill att det ska vara lätt och lönsamt att vara miljövän.

Det är lätt att känna en viss alarmism kring klimatförändringarna, men forskningen är samstämmig. Det är ofattbart att den moderna mänskligheten har en så stor påverkan på miljön, men det är ett faktum som måste hanteras. Nu. I både vardagen och politiken, för min del.

Utredningar för fler bostäder

Igår annonserade alliansregeringen att man tillsätter två utredningar som ska presentera förslag på hur man kan bygga fler bostäder i storstadsområdena. Det är självklart viktigt att se över hur detaljplaneprocessen kan förkortas och att sätta press på kommuner som inte bygger så mycket. Utredningarna ska presenteras i september 2015, vilket inger hopp om att åtgärder kan beslutas om under nästa mandatperiod, om Alliansen fortfarande sitter vid styret.

Det starka riksintresseskyddet nämns inte alls i artikeln. Jag hoppas att utredningen kommer fram till att man måste minska riksintresset för att kunna bygga mer och enklare i tex Bromma. Det är vanskligt att riksintresset dämpar en stadsutveckling för byggande av en tät och miljövänlig stad. Ett sätt att kunna bygga fler lägenheter samtidigt som vi sparar våra värdefulla grönområden, naturreservat och parker är givetvis att bygga på höjden, gärna i kollektivtrafiknära läge.

Utredningarna måste komma fram till hur det kan bli lönsamt att bygga hyresrätter. Svaret är givetvis marknadshyror, där inte förortsborna subventionerar innerstadsborna, som sker idag. Stockholmscentern har svaret på detta i sitt bostadspolitiska program som har några år på nacken. Vi vill införa mjuka marknadshyror där de som idag har hyreskontrakt ska kunna behålla dessa för att inte köras från hus och hem, medan nybyggda lägenheter byggs enligt principen om marknadshyror dvs att hyran blir högre i lägen där konkurrensen om lägenheter är som störst. I områden där utbudet av lägenheter är stort och inte så många vill bo blir ju alltså hyran lägre.

Om utbudet på lägenheter blir fler generellt, såväl hyres- som bostadsrätter, kan man också tänka sig att priset efter ett tag blir lägre, enligt enkla marknadsekonomiska principer om tillgång och efterfrågan.

Problemet idag på bostadsmarknaden är att den som redan är inne i systemet klarar sig väldigt bra, men att det är tufft att ta dig in via bostadskön. Givetvis missgynnas unga och nyanlända.

Bland annat Hannes Hervieu, som är ordförande för Centerstudenter, uttalade sig i frågan igår där han menar lite spetsigt att man inte kan bo i en utredning. Samtidigt är det viktigt att man gör en bra överenskommelse som inte sker i all hast. Mot bakgrund av Stockholmsförhandlingen som lett till ett beslut om utbyggd kollektivtrafik och 178 000 nya lägenheter ser vi nya modeller för bostadsbygge växa fram. Vilka fler sådana samverkansöverenskommelser kan skapas på politisk väg? Vad man än tycker så är det Exploateringsnämnden som till syvende och sisdt beslutar om markanvisningar.

Jag gillar verkligen att regeringen tar bostadsfrågan ur ett jobbperspektiv. För att folk ska kunna bo där jobben finns behövs bostäder i storstadsregionerna. Samtidigt blir jag väldigt glad över att antalet personer som flyttat till glesbygden är fler än de som har flyttat därifrån. Det inger hopp att hela Sverige kan leva.

Privata bibliotek kan ge större mångfald

Madeleine Sjöstedt som är kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholms stad replikerade igår; Bibliotek är ingen stormarknad på min debattartikel om att marknadsvillkor kan utveckla biblioteken i Stockholm.

Idag skriver jag en slutreplik på temat: Privata bibliotek kan ge större mångfald.Stockholmscentern vill riva gränsen mellan kultur och kommers. Detta skulle vara ett sätt. Men framför allt handlar det om tron på individen och hennes kompetens att fatta beslut som är kloka utifrån hennes behov och önskemål. Som sker på marknaden, varje dag.

Bibliotek kan bli mer kundnyttiga

Alliansfritt Sverige uppmärksammar min debattartikel om företags- och organisationsdrivna bibliotek, vilket jag givetvis uppskattar. Visst finns det mer att hämta ur Svensk Biblioteksförenings rapport för den som vill fundera över effektivitet och personaltäthet i biblioteken. Visst finns det att orda om utlåningsstatistik och vilka år man jämför med varandra.

Jag vill lyfta driftsformen av bibliotek för att visa på dels hur bibliotek faktiskt växte fram innan de började regleras och formaliseras, dels hur företag och organisationer skulle kunna öka utlåningen genom att få förtroendet att driva biblioteksverksamhet som riktar sig mer utåt. Nacka är ett positivt exempel för övriga kommuner då man fokuserar kvalitet och vågar testa nya sätt för att vända trenden med färre utlån i kategorin skönlitteratur för vuxna.

Nacka presenterar en biblioteksutredning väldigt tydligt på sin hemsida. På s 2 i en utredning om Dieselverkstaden, det personaldrivna biblioteket, vilket står som förebild för föreslagen upphandling, står att läsa:

"Biblioteket mäter och rapporterar en rad mått som utlån, besök osv. Jämfört med år 2005 så har dessa mått ökat stadigt, och vissa med mer än 100 procent. Om dessa mått representerar de variabler som tillsammans skapar ett bibliotek av god kvalitet, så är slutsatsen att medborgarna idag får bättre biblioteksverksamhet än år 2005. Det är dock svårt att säga om och i så fall i vilken omfattning detta är en effekt av att biblioteket verkar i egen regi.

Utredningen visar att övergången från kommunal till egen regi har effekten att personalen upplever sig friare och att deras arbetssätt förändrats. Biblioteket är inte heller bundet till Lagen om offentlig upphandling vilket anges ha ökat möjligheterna att inhandla media. En framgångsfaktor för verksamheten bedöms vara att personalen som samägt verksamheten sedan 2006 har kommit överens på ett bra sätt om verksamhetens inriktning, ersättningar till anställda, etc. Samägande med flera ägare på detta sätt kan i andra verksamheter leda till problem när oenigheter uppkommer."

Företags- och organisationsägda bibliotek skulle göra att tillgängligheten till böcker ökade, menar Stockholmscentern. En viktig del skulle också kunna vara att nå nya målgrupper och att skapa läslust för personer som inte frivilligläser. Frivilligläsningen är viktig för läsförståelsen.

Tänk ett bibliotek som samarbetar med fotbollsklubben. Som kommer ut varje torsdag till stretchingen och tipsar om bra böcker. Fotbollstränaren som klappar om spelarna för en bra träning och ett bra boklån innan de cyklar hem.

Eller när bokvagnen cyklar in vid Ängbybadet och med en välkänd musikslinga får badgästerna att köa till sommarens mest populära titlar av Camilla Läckberg och Leif GW Persson.

Och när Bromma bibliotek kan erbjuda sagoläsning i samband med barnkalaset som samarrangeras med ett litet cateringföretag. Kalaset avslutas med bokutlåning till barn och föräldrar som hämtar barnen. "Att ha mer kommers i kulturen och mer kultur i kommersen" är en tanke som Elisabeth Thand-Ringqvist i Stockholmscentern myntat. Biblioteken måste helt enkelt bli mer spännande och kundnyttiga, vilket de kan bli om några får drivas i privat regi.

Biblioteken bör marknadsanpassas

Idag skriver jag i SvD om att Stockholms bibliotek borde marknadsanpassas, något som Nacka gått i spetsen för med upphandling. Eller - gått i spetsen? Det var ju så biblioteken startade! Tack vare företagsamma människor som i folkbildningens tjänst byggde upp bibliotek hemma eller i en samlingslokal, dit bygdens folk kom för att mötas och gå en studiecirkel. Lånelitteratur fanns tillgänglig.

I Stockholm finns en fin biblioteksverksamhet – värd att utveckla! Men frivilligläsningen hos unga minskar, vilket tyvärr ger avtryck i sämre läsförståelse, enligt senaste PISA-undersökningen. Läsförmågan är nyckeln till en stor del av kunskapserövringen, som är viktig i all utbildning. Givetvis måste skolan ta sitt ansvar med undervisning som är lärarledd, men biblioteken har en betydelsefull roll för läsningen.

Stockholmscentern menar att det finns mycket att göra med biblioteken och att några borde överlåtas till bokälskande entreprenörer, som med experimentlusta kan hitta nya läsande målgrupper och nå ut till stockholmarna ytterligare. Tunnelbanebiblioteken och tio-tretton-biblioteket är bra initiativ, men det krävs mer för att bli en biblioteksstad i världsklass.

2009 gjordes sju biblioteksbesök per invånare i Stockholm. Nacka som har upphandlat bibliotek har mer än dubbelt så många besök per invånare! Vi ligger under länsgenomsnittet för antal utlån per invånare och aktiva låntagare per invånare, enligt en rapport från Svensk Biblioteksförening. Stockholms stad ligger på sjätte plats från bottenplaceringen i antal lån per barn 0-14 år, trots att antalet barnbokslån har ökat. Däremot har vuxenutlåningen minskat. Och lustläsande förebilder behövs för våra barn och ungdomar om trenden ska vändas.

Lars Ohly kan lära lite av Kuba

Till och med på Kuba, där 95 % av ekonomin kontrolleras av staten, inser man att företagande är bra, rapporterar GP och DN. Man inser att den stora offentliga sektorn är ineffektiv. Reformen sjösätts för att skapa nya jobb då man har en kris. Tror man att det är ett steg mot marknadsekonomi, som skulle vara välgörande för människors frihet?

Centerpartiet jobbar för att det ska bli enklare, roligare och lönsammare att driva och starta företag. Fler företag föder nya jobb som i sin tur kan kamma in mer medel för en förnyad och förbättrad välfärd. Men då måste vi bejaka vinster i såväl industrier som välfärdsföretag.

Kanske Lars Ohly snart har lite att lära av Kuba. Lars Ohlys tal i Almedalen:
"Välkomna till Vänsterpartiet och valrörelsen 2010. Och välkommen till Välfärdspartiets dag i Almedalen. För idag har vi döpt om Vänsterpartiet till Välfärdspartiet. Vi har gjort det därför att vi har föresatt oss att vara med och skapa världens bästa välfärd utan privata vinster.
Vinstintresset leder fel i sjukvården, i skolan, i äldreomsorgen. När vinstintresset får styra börjar de irrelevanta frågorna ställas. Det är då det ifrågasätts om det är lönsamt att utbilda alla elever och om det är lönsamt att vårda alla sjuka. Det är då det blir möjligt för den som har råd att köpa sig bättre vård och utbildning, bättre välfärd än den som inte har råd. Det är då vård inte längre ges efter behov utan efter plånbokens tjocklek.

Vi i Välfärdspartiet vet att det finns saker som det är bättre att vi driver gemensamt och fördelar efter behov. Vi kommer att göra allt för att stoppa utförsäljningen av det som vi äger tillsammans och vi kommer att göra allt för att stoppa privatiseringarna av välfärden."

Vi kan inte bygga politik på avundsjuka, menar jag. En framtidspolitik måste baseras på tron till individens förmåga och drivkraft.

Marknadsekonomi är människors val

Fredrick Federley har ett inlägg om marknadsekonomi i Expressen idag. Han beskriver Margret Thatchers övertygelse om att marknadsekonomin var det som skulle ta Storbritannien in i en modern framtid. Han beskriver ledarens mod att fatta beslut som gick emot uppfattningar hos gemene man, men ändå gav henne förtroendet till omval. Han ger rådet - klokt nog till Alliansen och inte till något särskilt parti - att vi måste förklara begreppet marknadsekonomi.

För mig handlar marknadsekonomi om människor med sina plånböcker och värderingar. Det handlar om att besluten fattas underifrån, inte uppifrån, om vad som ska gå hem och vara säljbart. Det finns en efterfrågan hos människor och då brukar utbudet anpassas utifrån deras önskemål.

Jag litar på människor. Om de säger att de vill köpa västerbottenost istället för edamerost ska de få det utan att staten bestämmer vilken ost som ska produceras. Om människor vill bo i innerstan blir hyran dyrare där än i förorten. Att människor i förorten subventionerar hyror för folk innanför tullarna känns inte rättvist. Om människor hellre vill köpa en Saab-bil än ett annat bilmärke ska de få göra det. Om människor vill köpa huvudvärkstabletter när de tankar bilen och de betalar fem kronor extra än i matvaruaffären är upp till dem. Marknadsekonomi är människors ekonomiska val. Den mest grundläggande valfrihet vi kan ha.

Pettersson och Hedin bloggar också om detta.