Centerpartiet bedriver värderingsstyrd politik

Idag skriver Alice Teodorescu på SvD:s ledarsida om behov av en värderingsstyrd politik: Bortom arbetslinjen och statsfinanser Hon menar att Alliansen skruvar i befintliga system och inte målar upp bilden av ett ännu mer välfungerande samhälle. Hon har rätt i mycket, men glömmer de visioner och förslag på förändringar som Centerpartiet kommer med titt som tätt.

Centerpartiet vill konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen för att öka chansen att få jobb. Med fler förmedlingar kan några bli nischade gentemot olika branscher, men också olika målgrupper. Företagare möter svårigheter att få tag på rätt kompetens. Det är resursslöseri av både människor och tid för företagande. Centerpartiets kamp för fler företag bottnar i vår starka tro på individens förmåga. Att fördela ägandet från staten till privata aktörer är ett sätt att dela ägandet på fler. Att låta fler leda utvecklingen.

Det är också viktigt att synen på arbete förändras. Ett jobb är inget man får, utan något man skaffar sig. Denna värderingsförändring måste till i skolan. Det entreprenöriella lärandet som har införts kan vara grunden och med mer kunskap om kommersialisering av sina kompetenser kan framtidens arbetstagare erövra en annat perspektiv på självförsörjning.

Centerpartiet är det borgerliga parti som tydligast vill förändra arbetsrätten. Syftet är att sänka trösklarna för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden, nämligen unga och nyanlända. Kompetens ska gå före anställningsår. Det är också viktigt med olika typer av anställningsformer så att arbetsgivarna lätt kan skapa jobb utifrån sina olika behov. I motsats till tre fackförbund anser jag att det är bra att visstidsanställningar finns för att snabbt tillgodose ett behov. Självklart vill arbetsgivare kunna säkra utbildad arbetskraft och därmed är ju tillsvidareanställningen en trygghet i längden för såväl utbildade arbetstagare som arbetsgivare. Mångfalden är lösningen för fler jobb.

Det måste givetvis vara företagen som formulerar sina behov av anställning. Att hotell- och restaurangbranschen har många visstidsanställda är inte konstigt då det finns behov av fler anställda under sommaren vid tex havsnära orter, medan kanske restauranger vid skidorter behöver fler anställda under vintern. Dessa behov kommer sällan fram i ljuset när fackförbunden ska formulera krav som företräder sina medlemmar.

Vad gäller miljövisioner finns de uppsatta miljökvalitetsmålen som inom en generation ska nås. Vägen dit ser olika ut för Miljöpartiet respektive Centerpartiet. Medan Miljöpartiet säger nej till tillväxt och teknikutveckling ser Centerpartiet teknikutvecklingen och marknadsekonomin som en lösning för att få ett utsläppsfritt samhälle. Den  gröna sektorn kan också stå för framväxande jobbmöjligheter. Med ekonomiska styrmedel kan man få människor att göra miljövänliga val, istället för förbud eller uppifråntvingande åtgärder.

I miljöpolitiken ser vi också tydliga ideologiska skillnader som vi från Centerpartiet kan framhäva ännu mer i debatter och argumentation. Marknadsekonomin står ju för att människor med sina val, åsikter och pengar varje dag i vardagen fattar beslut om vilken lösning som ska vara marknadsledande och premieras. Centerpartiet tror på självbestämmande och jag menar att människor är kloka att fatta välgrundade beslut utifrån vad som är bäst för henne och hennes familj. Så nog finns idédebatten i svensk politik, om man väljer att lyssna mer på Centerpartiet och vår Annie Lööf.

Centerpartiets politik har kokats ned till vallåten "Nära Dig".

Är du intresserad av min kandidatur? Se min valfilm på Youtube.

Mångfald och flerspråkighet kan vara konkurrensfördel

Integrationsminister Erik Ullenhag skriver ett grymt bra inlägg i Dagens Industri idag. Det handlar om etnisk mångfald som resurs. Han skriver:

"Om vi tillsammans lyckas att göra svenska företag mångkulturella kommer det att vara en av de riktigt stora framgångsfaktorerna för Sverige. Nya marknader kan öppnas för Sverige ­genom den brygga som utrikes födda utgör."

Ullenhag påpekar också att kunskaper om etnisk mångfald kan innebära fler affärsmöjligheter. Det innebär inte samma sak som att undervisa att "alla irakier är såhär" eller "thailändare gillar alltid detta", vilket innebär generaliseringar och riskerar att sprida fördomar. Individperspektivet går alltid först. Men nog kan tillväxt ske ytterligare om behov som finns plötsligt uppfylls av en näringsidkare.

Att språkkunnighet oftast är en resurs i företagen är en god analys. Att inleda med en kartläggning kan vara bra. Men då måste också staten signalera att en persons modersmål är lika viktigt som övriga språk. Gymnasiekurser i moderna språk ger meritpoäng till antagning till högskolan, men inte om en elev deltagit i modersmål, som tvåspråkiga elever har rätt till och dessutom gynnar deras kunskapsutveckling.

Ett Sverige i mångfald

Det ligger mycket i det företrädarna för Ungdom mot Rasism skriver på Brännpunkt idag. Jag har skrivit det förut. I ett samhälle där vi ser människor som resurser bryr vi oss mindre om deras ursprung än om deras kompetens, drömmar och erfarenheter. I ett samhälle där alla får växa finns en mångfald där flerspråkighet och olika bakgrunder ses som konkurrensfördelar. Då gäller det att unga lär sig att ta för sig och tala för sig och sina gedigna kunskaper. Det gäller att du som nyanländ deltar i och får möjlighet att lära dig svenska språket. Och att du som äldre eller arbetslös ses som en resurs som behövs för att bygga upp samhället. Arbetslinjen där du känner dig behövd och att du har en uppgift är svaret. Konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen är en viktig frihetlig reform som behöver genomföras framöver.

Arbetslinjen måste bli jobblinjen

Centerpartiet står på företagarnas sida och driver entreprenörernas frågor. För de nya jobben. För en förnyad och förbättrad välfärd. För det goda livet. Vi är den tydligaste företagarrösten i Alliansen och gentemot oppositionen.

Maud Olofsson har i egenskap av näringsminister lyckats göra det enklare, roligare och lönsammare att starta och driva företag. Mycket finns kvar att göra för företagare av båda könen. Ett sätt är att bejaka en utveckling av privata initiativ i välfärden och att se över villkoren för välfärdsföretag. Där företag måste få göra vinst. Okritiserat. Där samhället visar ett förtroende för företagare. Som man gjorde med slopad revisionsplikt - tack regeringen!! Men också genom att på sikt bland annat låta företagare betala in faktiska skatteinbetalningar istället för preliminära, som Stockholmscentern föreslår. Genom att sänka arbetsgivaravgifterna.

Miljöpartiet ser företagare som enbart idealistiska och förringar det faktum att man vill leva på sin sysselsättning. I min dröm får företag växa - såväl storleksmässigt som kapitalmässigt - utan att storebror staten nallar av varken veckopengen eller bestämmer vad man ska köpa för den. Sossarna har mål, men inte metoder för att skapa nya jobb.

För Centerpartiet uttrycks arbetslinjen som jobblinjen. Det är vi som har tilltron till företagare, samt engagemanget och lösningarna för hur jobben kan bli fler.

Framtiden finns i tjänstesektorn

Stockholmscenterns distriktsstyrelse antog i veckan ett förslag till kommunalt handlingsprogram som läggs som huvudförslag på distriktets arbetsstämma på torsdag. Jag har haft förmånen att leda företagargruppen. En av våra utgångspunkter är att det finns en stor potential i företagandet, främst inom tjänstesektorn. En massa tjänster är ännu inte uppfunna. Tjänster som springer ur företags och konsumenters behov. Det borde finnas ett underlag för tex skoputsning. Tänk den företagare som ställer upp en skoputsarmaskin vid Brommaplans tunnelbanestation. Lämna in skor på morgonen och hämta dem nyputsade och blanka på eftermiddagen. Ett proffs fixar saken mot en peng.

Jag minns själv hur en av mammas och pappas kunder, Bertil i Östansjö, och jag uppfann en tjänst en aprilkväll för tjugofem år sedan. Mina föräldrar sålde perenna växter som han hämtade. Dåförtiden skickades en bunt med etiketter med lådan till varje art. Bertil fick alltså själv etikettera plantorna. En kväll när han skrivit under sin check och tog en kopp kaffe med mina föräldrar hemma vid köksbordet fick han något klurigt i blicken. För hans del ville han hem och ställa upp växterna på försäljningsborden så att kunderna nästa morgon kunde handla direkt. Han tog en pennstump och en pappersbit och räknade ut vad han tyckte det var värt att betala för att jag etiketterade växterna åt honom till nästa gång. Jag vill minnas att vi gjorde ett avtal om att jag skulle få ett per öre per planta. Några veckor senare låg jag böjd över växterna en vardagskväll innan middagen. 65 kr i reda pengar satt fint. Tjänat sina egna pengar som ung tonåring kändes tjusigt. Visst fick jag ligga på knä och kröka rygg, men jag tog inte skada, utan kände mig stolt över att ha uträttat något.

Olofssons husreform löser vardagspusslet

Maud Olofsson målade i valet 2006 upp drömmen för att lösa vardagspusslet för vanliga familjer. Hon hade en tro på att människor ville få mer tid till familjen, istället för att städa, slita och släpa. Hon visste också att det fanns de som med stolthet och skicklighet ville utföra tjänster hemma hos andra. Dessa skulle få gå från svarta jobb till vita.

Olofsson genomförde reformen om RUT-avdraget för hushållsnära tjänster sk hustjänster. Man får göra ett skatteavdrag på tjänster för barnpassning, läxläsning med barnen, snöskottning, städning och fönsterputsning. Det var lite trögt i början. I och med att man får avdraget direkt på fakturan har en explosion av tjänstköp skett. Reformen är en succé och svenska folket stödjer den. 11 000 nya jobb har skapats. Hälften av dem beräknas försvinna om avdraget tas bort, vilket sossarna beslutade på sin kongress i höstas.

Sahlin sa tidigare i veckan att hon vill förändra hustjänstreformen. Luciano Astudillo (S) vill ta bort RUT-avdraget visar det sig i debatten mot Maud Olofsson i Agenda ikväll. Men han säger också att det socialdemokratiska partiet är stort med många olika röster, så man vet ju faktiskt inte vad hans ord betyder. Det hade självklart varit bättre om partiledaren själv hade tagit debatten. Men av okända anledningar kunde hon inte vara med.

Plötsligt är hustjänsterna allas hjärtefråga. Moderaterna kampanjar just nu kring detta. Deras huvudpoäng är att göra svarta jobb till vita. Folkpartiet vill öka avdraget för äldre och barnfamiljer. Centerpartiet vill utöka hustjänsterna till att även innefatta IT-tjänster i hemmet, RIT-avdraget. Med tanke på att vi fått med övriga allianspartier på jobbskatteavdraget, som givit en undersköterska mer i plånboken än någon av fackets löneförhandlingar, har också låg- och medelinkomsttagare möjlighet att köpa tjänster som underlättar vardagen. Det är vad vi vill i Centerpartiet: Göra det enklare, roligare och lönsammare att leva. Inte krångligare, tråkigare och dyrare. Därför föreslog Olofsson skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Därför har det också blivit en succé.

Media: Siwe i DN, Expressen, Newsmill, DN, Rayman i SvD
Bloggar gör Ankersjö, Johansson, Fredriksson, Andersson, Jensen, Svantesson, Hedin, Arkelsten, Wallgren, Hansen, Falemo, Hansson

Kjöller beskriver människosynen bra

Det var det bästa jag läst på år och dagar i DN. Hanne Kjöller tar bladet från munnen och beskriver synen på långtidssjukskrivningar i relation till Alliansens varma människosyn och arbetslinjen, i relation till forskning. Jag skrev om utförsäkringar igår i samband med att jag nämnde jobbskatteavdraget, som det nu ska informeras om. Jag antar att vi får fler förklaringar till hur det kommer sig att pensionerna har sänkts när riksdagsledamöterna kommer tillbaka från julsemester och den nya Pensionsmyndigheten blivit varm i kläderna.

Lönebeskedet blir värdebärare

PJ Anders Linder har rätt igen. Han sa det även på liberala gruppen i Visby i somras. Alliansen måste bli bättre på att berätta om de förbättringar som sker för folk, så att gemeneman är övertygad om att det är det bästa, något naturligt. Alliansen måste bli bättre på att motivera reformer, förklara dem, både värdegrundsmässigt, men också vad det innebär i praktiken för folk. Som man gjorde med kundvalsmodellen inom skolan dvs införandet av friskolor, som verkligen gjorde livet bättre för vanligt folk och därför inte drogs bort av sossarna. Om man inte motiverar och berättar och förklarar gång på gång är det någon annan som visar på motsatsen och sätter bilden av de förändringar som sker. Och då har plötsligt förbättringen blivit en försämring.

Nu senast gäller det fjärde jobbskatteavdraget. De fyra borgerliga partierna har tillsammans i budgeten avsatt pengar för att kunna sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. Sedan 2006 handlar det om tusenlappar per månad kvar i plånboken. Att spara. Att unna sig välfärd för. Att konsumera för eller ge bort till välgörande ändamål. Egenmakt. Det är arbetslinjen! Att de som jobbar ska ha mer kvar i plånboken. Att det ska löna sig att jobba. Att man inte blir bortglömd i bidragsberoende, utan uppföljd, behövd, efterfrågad, med höga förväntningar på en.

Eller utförsäkrad. Uttrycket förknippar jag med de negativa orden utslagen och utfryst. Det är självklart meningen från den som myntat begreppet. Det handlar ju egentligen om en försäkran om att folk ska bli inskattade så att vi är fler som är med och betalar kakan vi alla ska dela på.

Men görs det reklam för regeringens insatser blir det väl en KU-anmälan. Så den bästa reklamen är faktiskt att folk blir positivt överraskade när de får lönebesked. Att de har så hög lön eller att de har så mycket kvar på kontot i slutet av månaden. Och att det snackas i fikarum, på middagar, på krogen och i omklädningsrum efter den tjugosjunde om att lönebeskedet en fjärde gång blev ett kvitto på att vi valde regeringen som främjar valfrihet, egenmakt och flit.

Gå in på www.jobbskatteavdrag.se och kolla din lön.

Bloggar gör också: Niclas Virin, Ewa Samuelsson, Dick Erixon, Göran Pettersson, MinaModerataKarameller

Obligatorisk A-kassa - varför?

Magnus Andersson lämnar A-kassan i protest mot att både Centerpartiet och Moderaterna föreslår en obligatorisk sådan. Var finns frivilligheten och det liberala i en obligatorisk A-kassa? Jag, Magnus och några till drev linjen i kommittén för jobb och företagande under partistämman, men blev nedröstade av partistyrelse och ombud. Vi är tvungna att ha alla med i A-kassan för de svagas skull, menade man. Och visst känner man sig svag när man blir uppsagd eller inser att det är nedskärningar på gång. Visst svajar marken då det är förändringar som man inte kan påverka på gång. Men ligger tryggheten i att alla måste teckna en arbetslöshetsförsäkring? Som man inte ens får teckna i vilket bolag man vill, antar jag. Utan STATEN ska väl fortsätta sköta detta? Jag har en livförsäkring och en bostadsrättsförsäkring i samma försäkringsbolag. Om det vore valfritt att teckna föräldraförsäkring hade jag gjort det. Men jag har aldrig varit med i A-kassan.

Att inte gå med i A-kassan är ett politiskt ställningstagande från början. Dels handlar det om mina föräldrar som aldrig kunnat ta del av socialförsäkringar i egenskap av egenföretagare, dels handlar det om drivkraften att försörja mig själv. Känslan av att vara oberoende, självständig. Jag tänker att det alltid måste finnas något jobb, någon lösning, något företag att starta, om jag skulle bli arbetslös. Åtminstone så att jag kan betala räkningar och mat. Jag sparar också så att jag har en buffert om något oväntat skulle ske. För mig känns det som om staten vill styra över mina pengar ännu mer. Som om man inte litade på mig och vill klåfingra sig. Det känns inte liberalt. Eller ska jag tänka att det är en automatisk skattehöjning som går på ett ut med jobbskatteavdraget? Intressant: A-kassa, centerpartiet

Jobben skapas underifrån

Maria Abrahamsson skriver i SvD idag om framtidens arbetsmarknad i form av en intervju med Arbetsförmedlingens generaldirektör. När ska Arbetsförmedlingens monopol på arbetslösa upphöra? Visst har man fått viss konkurrens med Blatteförmedlingen och på sätt och vis med Proffice och Manpower, men när ska vi få friförmedlingar? På vilket sätt kan staten egentligen reglera antalet jobb och vår arbetsmarknad? Självklart genom att investera i infrastruktursprojekt och möjliggöra tex hustjänster och införa ROT-avdrag. Men jobb skapas underifrån. Från företagen. Från personerna som med kapital och energi och tid gått in för en idé och skapar sig själv och andra bröd för dagen. Jobb kan skapas genom gynnsamma villkor med låg arbetsgivaravgift, lång provanställningstid som Centerpartiet har föreslagit och frysning av turordningsreglerna kan nya jobb skapas. Om man lyssnar på Svenskt Näringsliv önskar man skattereformer. Företagarna vill bla sänka arbetsgivaravgifter, slopa symaptiåtgärder och vetorätt för facken, vilket är sunt eftersom de vill att makten kommer underifrån, från de som skapar jobben och går in med sitt kapital och sin energi. De vill också slopa LAS. Reformerna måste initieras nu så att vi kan underlätta företagandet, skapa en framtidstro och gå ur finanskrisen.

Barn är bonus

Kd gjorde ett utspel om barnbonus idag. Jag blir förvånad, för jag trodde det fanns redan. När jag hade fött barn 2006 fick jag i alla fall en engångssumma som kallades något särskilt typ barnvagnsbidrag eller dylikt. Men det kanske var från kommunen där jag är anställd? Fast det vore väl märkligt om en kommun där jag jobbar men inte bor betalar mig för att jag pluppar ut en unge som ska tas omhand i ett år plus alla vab-dagar. Visserligen har jag blivit mer kompetent, empatisk och många erfarenheter rikare, men går det att sätta en prislapp på det - i förskott? I alla fall mejlade jag Federley om att det var en konstig sak att få det där bidraget och han höll med. Nej, arbetslinjen är svaret på ökat barnafödande. Och då ingår att reformera LAS så att företagarna vill och vågar skapa fler jobb.
Wagenius och Andersson tycker också att pengarna kan läggas på annat.