Internationella modersmålsdagen hos Kurdiska biblioteket

Idag hade jag förmånen att i egenskap av politiker delta på Internationella modersmålsdagen hos Kurdiska biblioteket i Alvik. En diskussion om modersmålets betydelse ägde rum. Eftersom jag är ledamot i stadsdelsnämnden, som ansvarar för de kommunala förskolorna, ville jag lyssna till vad de kunniga och engagerade personerna hade att säga. Det blev givetvis en del prat om kurders situation och historia, så där på tu man hand innan evenemanget började, men det var även intressant att höra om vilket arbete man gör i Västerås och på Skolverket i form av Tema modersmål.

Jag berättade att stadsdelsnämnden har en språkpolicy som vi beslutade om 2011. Den ska förskolecheferna hålla sig till och följa. Det blir givetvis anledning att följa upp hur modersmålsträningen ser ut generellt. I verksamhetsplanen finns också ett mål för hur nöjda föräldrarna ska vara med stödet av barnens språkutveckling. Jag ser också att satsningen på "Stockholm högläser" innehåller läsning av böcker på barnens modersmål.

En viktig fråga handlar om försörjningen av modersmålslärare i framtiden. Det ska bli spännande att följa den nya modersmålslärarutbildningen, men fler lärare behövs, särskilt med tanke på riksdagens beslut om krav på lärarlegitimation för modersmålslärare. Detta är något som riksdagen behöver ha en strategi för. Centerpartiet, som går i bräschen för ny teknik, har också lösningarna på hur modersmålsundervisningen kan gå till med hjälp av ny teknik, när avstånden är långa och lärarantalet litet. Så har man bland annat jobbat framgångsrikt på Gotland. Varför inte låta lärare arbetskraftsinvandra?

Många skolor och kommuner behöver se över organisationen av modersmålslektionerna. De ligger ofta efter skolan och ibland inte ens på den egna skolan. Det kräver väldigt mycket av barnen att fortsätta gå. Ibland får inte modersmålslärarna information om friluftsdagar och kommer i onödan till skolan. De flesta modersmålslärare har flera skolor som arbetsplats - samma dag. Detta måste varje rektor se över. Att modersmålslärarna känner sig välkomna i de olika arbetsrummen är inget man kan lagstifta fram, men det krävs kunskap om vilken betydelse de spelar för sina elever.

De elever som fullföljer sin modersmålsutbildning känner sig ofta tryggare i sin identitet än de som inte går på modersmål. Dessutom lyckas de bättre med övriga studier i övriga ämnen än de som inte vidareutvecklar sitt modersmål.

En övergripande ståndpunkt som jag framförde var att vår egen syn på svenska språket måste förändras något. Självklart är svenska språket viktigt i Sverige, men ibland kan det komma som steg 2. Vi kräver av folk som kommer med en utbildning i bagaget att sätta sig i skolbänken igen och att göra allt från början med svenska språket och sedan universitetsstudier osv. Men i verkligheten finns det arbetsplatser där man i praktiken klarar sig med engelska som yrkes- och umgängesspråk, medan utbildningen och yrkeserfarenheten är färsk. Detta förhållningssätt kring flerspråkighet kommer nog växande underifrån. Och med tiden vill de invandrade lära sig svenska och studerar sfi på kvällstid, parallellt med jobbet.

Gott nytt 2014

2013 är strax till ända. Jag vill önska dig ett gott slut och ett gott nytt år!

Under 2013 har jag ännu mer kommit att uppskatta och vara tacksam över hälsa, min familj, släkt och goda vänner samt självförsörjningen. Ett beslut som har kommit att påverka hela mitt liv var att jag valde att bli lärare och jag är otroligt tacksam över min utbildning, men också över att få undervisa. Det måste väl vara det roligaste yrke som finns, även om det ibland kan vara arbetsamt och stressigt, men alla jobb har ju sina arbetstoppar.

Jag har drivit mitt företag i tre och ett halvt år. Under hösten hade jag väldigt många uppdrag på olika skolor runtom i Sverige. Ju mer tid du ägnar åt försäljning, desto fler uppdrag får du om ett halvår eller ett år. Intensiteten i företaget är möjlig eftersom min make drar ett stort lass här i hemmet. Det är så kul att möta många människor och att få berätta om det jag har brunnit för sedan tonåren då vårt Vi Unga-distrikt hade samverkan med SIV, Statens Invandrarverk i Flen och arrangerade läger som vi även välkomnade flyktingar till. Nog hade vi roligt tillsammans utan att kommunicera på samma språk, men nog insåg jag att språket var viktigt för att känna tillhörighet och att förstå varandra.

Min son har lärt sig att läsa under hösten, även om mycket återstår. Tack vare att skolan uppmanar oss föräldrar att låta barnen läsa högt för oss femton minuter om dagen kan läsningen automatiseras, läshastigheten tränas och ordförrådet öka. Läxor är inte, som vänstern säger, onödiga och orättvisa, utan viktiga för barnens möjlighet att tillägna sig utbildningen. Det är självklart att inte eleverna enbart i skolan hinner träna på läsning, multiplikationstabeller eller att föra resonemang så mycket som behövs med alla de långa loven och relativt korta skoldagar som de har.

Resor som vi gjorde under 2013 var till London för sonen och mig. Ballongfärden över Stockholm en vacker septemberafton var också en minnesvärd resa. En fin fyrtioårspresent som gav utdelning ett år efter födelsedagen. Sommarsemestern gjorde vi inrikes med Göteborg, Varberg, Ullared, Kristianstad och Kolmården på resschemat. Vilken härlig sommar vi hade! Mången bok blev utläst på stranden. Årets läsupplevelse var "Hjärtblad" av Aino Trosell. Att finna igenkänning i det jordnära, praktiska är min melodi.

Jag blev tyvärr utsatt för en epost-kapning i höstas, något som gav mig mitt första gråa hårstrå. Det hade inte hänt om jag hade klickat på några knappar i onödan, men så lusigt att ta över min mejlbox och mina företagskontakter! Den otäcka känslan att vara brottsoffer önskar jag inte någon, men jag är så tacksam över dem som hörde av sig med information och hjälp.

Under våren fick jag och Centerpartiets Brommanätverk möjlighet att arrangera en välbesökt återvinningskonferens där blanda andra Lena Ek gästade oss. Ett tjugotal brommabor och lika många från Centerpartiet deltog med frågor och tankar. På världsmiljödagen i juni uppvaktade jag FTI AB om diverse förslag som skulle kunna underlätta återvinningen i Bromma. Jag är glad över att man äntligen låtit asfaltera igen den stora grop som fanns vid återvinningsstationen vid Kvarnbacksvägen. Det kan låta som en småsak, men den var alltid vattenfylld och gav vardagsgnissel. Jag hoppas på fler återvinningsstationer i Bromma och att hemhämtning av förpackningar och tidningar kan möjliggöras. Under året motionerade jag också om pantsystem för lågenergilampor och om att göra Ålstensskogen till naturreservat.

Vad gäller arbetet i stadsdelsnämnden så rullar det på. Jag försöker driva de lokala stadsmiljöfrågorna. Något Alliansen tillförde till den lokala verksamhetsplanen är att börja mäta förskolebarnens upplevelse av måltiderna. Detta var mitt initiativ. Det ska bli spännande att följa den utvecklingen dvs vilka metoder som används och hur resultaten blir och följs upp. Får jag möjlighet att besvara remisser om byggnationer skriver jag gärna om att vi bör bygga högre och nära tunnelbanan. Riksintresset har tyvärr alltför mycket makt över Brommas stadsdelsområden.

I november hade Stockholmscentern nomineringsstämma och jag fick förtroendet att stå på plats 19 på riksdagslistan. Jag ska bedriva en kampanj för att kryssa mig in i riksdagen. Den ska inte riskera varken min hälsa, jobb eller familj, utan vara hållbar, långsiktig och trovärdig. Det finns plats för den som vill jobba i smått eller stort för grön frihet, företags frihet och individens frihet. Oavsett om du är praktiskt lagd eller vill ge politiska förslag är Du varmt välkommen att anmäla dig till helen.tornqvist@centerpartiet.se Jag behöver personer som verkar digitalt och rent fysiskt. Vi drar igång i januari!

Då jag läser Fredrik Reinfeldts debattartikel på Brännpunkt blir jag ännu mer övertygad om att vi måste kampanja för ännu fyra år med Alliansen så att det blir möjligt för fler att växa, försörja sig och frigöra sig från beroende och utanförskap. Det börjar i skolan, fortsätter in på första arbetsplatsen och vidare i utvecklingen. Med ett starkt Centerpartiet kan vi få fler starka, växande företag som skapar fler jobb och alltså fler i självförsörjning, men också en giftfri vardag, ett mer miljövänligt Sverige med fler bostäder i Stockholm.

Tack för 2013 och jag hoppas att du, liksom jag, ser framemot 2014 med tillförsikt!

Flerspråkighet fördel i företag

Länsstyrelsen i Stockholm utsåg för några veckor sedan årets inspirationsföretag. Det är otroligt roligt att läsa om vinnaren Aman Care AB, som är ett hemtjänstföretag.

När Vd:n Tice tog över företaget för tre år sedan var det konkursmässigt. Idag är firman lönsam och har betalat av gamla skulder. Tice affärsidé är att flerspråkighet hos medarbetarna är en resurs. Företaget, som har mottot "Kunden i centrum" vann även Företagarnas pris för bästa företag i Stockholms stad.

Ett Sverige i mångfald

Det ligger mycket i det företrädarna för Ungdom mot Rasism skriver på Brännpunkt idag. Jag har skrivit det förut. I ett samhälle där vi ser människor som resurser bryr vi oss mindre om deras ursprung än om deras kompetens, drömmar och erfarenheter. I ett samhälle där alla får växa finns en mångfald där flerspråkighet och olika bakgrunder ses som konkurrensfördelar. Då gäller det att unga lär sig att ta för sig och tala för sig och sina gedigna kunskaper. Det gäller att du som nyanländ deltar i och får möjlighet att lära dig svenska språket. Och att du som äldre eller arbetslös ses som en resurs som behövs för att bygga upp samhället. Arbetslinjen där du känner dig behövd och att du har en uppgift är svaret. Konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen är en viktig frihetlig reform som behöver genomföras framöver.

Svenska som andraspråk på tapeten

Sofia Larsen som är riksdagsledamot för Centerpartiet och ordförande i utbildningsutskottet medverkade imorse i SVT:s morgonsoffa i Godmorron Sverige - se inslaget här - i en diskussion om ämnet svenska som andraspråk. Hon bloggar här.

Skolverket skriver i en rapport om ämnet svenska som andraspråk (vilken jag inte hittar på nätet) att en stor andel elever inte når målen. Som "vanligt" landar kritiken i att det bästa vore att slopa ämnet helt och hållet. Det hände senast 2004. Centerpartiets Sofia Larsen var tydlig med att lösningen inte är att ta bort ämnet, utan att genomföra Lärarlyftet, Rektorslyftet, tydligare skollag. Genom att ge barnen rättighet till den undervisning de ska ha.

Ämnet fick en egen kursplan 1995 och har nu alltså funnits i femton år. Dessförinnan var det stödämne och betecknades sv2. De stackars eleverna gick från svensklektionerna och fick istället stöd. Eller gick på både och, vilket var otroligt stressande för dem.

En del av orsaken till låg måluppfyllelse i svenska som andraspråk är att elever som nyligen har slussats ut ur förberedelseklass räknas in i statistiken. Men det är inte hela sanningen. Det finns fortfarande låga förväntingar på andraspråkselever. Ämnet har på många skolor låg status och obehöriga lärare. På sina håll ser fortfarande rektorer ämnet som ett stödämne och ger det inte rätt förutsättningar. Det finns också för lite forskning kring dyslektiska andraspråkselever. Samt att även elever som undervisas i svenska som andraspråk kan ha behov av speciallärare eller mer tid.

Enligt forskningen behöver de flerspråkiga barnen i högre grad än andra förförståelse till det man ska läsa om. Det är också viktigt med föräldrasamverkan så att alla vuxna drar åt samma håll och att barnet känner det. Genom att bekräfta barnets modersmål och dubbla kulturella referensramar kan barnet känna sig accepterat och tryggt och därmed få förutsättningar till inlärning. Pedagogen ska ju ha en särskild kompetens i att ligga snäppet över elevernas nivå, samt att uppmuntra till risktagande och gynna interaktion där förhandling pågår.

Jag anser att alla barn som anlänt de senaste tre åren borde räknas bort ur skolans statistik, om de inte når skolans genomsnittliga meritvärde. Detta för att annars skolor som har förberedelseklasser skuldbeläggs och får lägre meritvärde just pga att elever som har anlänt sent har ett jättejobb med att nå målen i alla ämnen samtidigt som de lär sig svenska språket. Några klarar det på kort tid. Med hög motivation och stor målmedvetenhet mycket jobb på egen hand med läsning av skönlitteratur och tidningar för att få ett stort ordförråd, god skolgång från hemmet, hög litteracitet, studiehandledning på modersmålet kring ämnena, lite talang och stöd hemifrån, men givetvis att de även blir uppmuntrade och undervisade i skolan, samt att lärarna är lyhörda för elevens behov och att eleven blir utslussad i stor klass vid lämplig tidpunkt.

I Botkyrka har man antagit en språkutvecklingsplan som visar vägen för rektorer och pedagoger, men även blir ett stöd för föräldrar och elever genom att ämnet ges den status det ska ha, då det är likvärdigt med och undervisas i istället för svenska.

I Stockholm finns det mer att göra angående måluppfyllelsen för flerspråkiga barn. Språkforskningsinstitutet fortbildar stadens lärare och bedriver tillämpad forskning. Modersmålslärartjänster köps från Språkcentrum. Jag skrev en skrivelse som jag fick svar på hösten 2007. Sedan dess har handlingarnas kvalitet i denna fråga förbättrats avsevärt. Det är inte saken i sig som är viktig, utan målet. Elevernas måluppfyllelse, så att fler drömmar kan uppfyllas.

Lyxigt lärarjobb

Vissa dagar under året har jag världens lyxigaste och mest underhållande jobb. Det är när jag kan luta mig bakåt och lyssna till elevredovisningar. Idag var det dags för redovisningar kring modersmålens språkhistoria och en del jämförelser mellan svenska och modersmålet. Att Eritrea varit koloniserat av Italien och därför fått en del lånord från italienskan, men att inte alla använder dem, var intressant. Språk är verkligen makt, status och ett sätt att markera tillhörighet - eller avståndstagande. För elevernas del var det spännande att höra om alla skolord som kommer från grekiskan tex biologi. Och som vanligt då eleverna får jobba kring sitt ursprung, en av deras båda kulturer är de väldigt motiverade och intresserade.

Upphandla sfi med praktik+mentor

En debatt om sfi, svenska för invandrare dvs kurs i svenska som andraspråk för nyanlända vuxna personer, har pågått i SvD under några veckor. Göran Arrius, ordförande för Jusek, menade att det inte räcker med sfi-bonus för de sfi-studerande. Svenskundervisningen är på för låg nivå. Christer Hallerby på departementet replikerade med de insatser som sker från regeringshåll: "Skolverket ser över kursplanernas mål för sfi–undervisningen. När detta är klart kommer obligatoriska nationella slutprov att införas på samtliga tre studievägar. Därtill satsas drygt 60 miljoner under tre år för att höja sfi-lärarnas ämneskompetens." I dagens SvD förtydligar Arrius att det finns en paradox i att de nyanlända ska ut så fort som möjligt på arbetsmarknaden, vilket betyder att de inte får studera klart och därför inte kan erövra de språkkunskaper som krävs. I gårdagens DN beskrevs en svenskutbildning i Polen. Åtta timmars studier och två timmars läxa. Det gäller ju att studera medan man är motiverad. Och att det sker utifrån ens egna förutsättningar. I Stockholm upphandlades sfi förra året. Det ska bli spännande att följa utvärderingen som dock sker i en annan nämnd nu. Jag antar att många kommuner jobbar så istället för att själva arrangera verksamhet. Alla svenskstudier borde ligga parallellt med kontakt med näringslivet i form av praktik där varje sfi-studerande har en mentor som har samma utbildning som en själv. För kommuner och företag som är monokulturella skulle det vara en stor tillgång att få in nytt blod, nya tankar och erfarenheter. Att få praktisera språket är det bästa sättet att utveckla det, men det krävs också vägledning av en lärare i svenska som andraspråk för att gå framåt och snabbare få syn på mönster i ordföljd, tempus, ändelser, övrig grammatik, referensramar och ords betydelseskillnader. Nu gör regeringen vad den ska för att reformera sfi, men det största ansvaret ligger på kommunerna. Våga gör ett vasst upphandlingsförfarande och köp upp verksamheten som ni vill ha den.

Stärk modersmålslärarna

Ny lärarutbildning är föreslagen. En viktig del är att satsa på modersmålslärarna. Det är självklart att de ska vara utbildade. Och de har en viktig roll som idag alltför ofta hamnar i skymundan i en skrubb, helst på kvällstid. Jag vet en modersmålslärare som hade en nyckelknippa stor som en handboll. Hon hade nitton olika arbetsplatser i veckan. Ändå hade inte kommunen förtroende för henne att komma åt datasystemet där man skrev in elevernas kunskapsutveckling inför utvecklingssamtalen. Hon fick sällan information om friluftsdagar eller utflykter, vilket gjorde att hon ibland kom till en skola helt i onödan. Men ändå log hon och var glad över att någon hälsade och kände igen henne. Men visst är det lätt att känna en vi-och-dom-känsla, som inte är bra om den förs över till eleverna. Därför måste modersmålslärarna bli "vi" med sina arbetsplatser genom information, status och acceptans. Centerpartiet vill ta bort gränsen om att det måste vara minst fem personer i en kommun som vill ha undervisning i språket. Det är individperspektiv! Olika lösningar kan göras tex som när hörande barn med teckenspråk som modersmål får åka till Manillaskolan en gång per år eller termin för att undervisas i teckenspråk. Eller att närliggande kommuner samverkar. Centerpartiet har satt ned foten: Modersmålet är viktigt för identiteten, självkänslan och som kunskapsbas för svenska språket. Se stämmobeslut från 2007. (s 13)

Signalen är viktig: Modersmålet ska fortsatt utvecklas, för det är en resurs i framtiden. I min vision är flerspråkighet en fördel, inte en brist. Den ska stimuleras även från skolans sida. Sedan kanske man ska se över målen i ämnet.

Jakob Heidbrink förklarar modersmålets betydelse mycket bra. Och Anna G Rahm tar också ställning för detta. Hittade också Aylas blogg "Massmedia om invandrare" som blir en bank!

Observera att "hemspråk" är det gamla begreppet. Alla studier visar att modersmålsundervisning också gynnar det svenska språkets utveckling. Allt annat är gamla myter som florerar. Jag har tidigare skrivit om flerspråkighet, studiehandledning, språket.

Mångfald är rikedom

Vårt land blir verkligen rikare tack vare den mångkultur som blomstrar. Att besitta dubbel kulturkompetens är en fördel. Att vara entreprenöriell handlar om möjligheter. Ju mer olika erfarenheter människor har, desto rikare blir gruppen då individerna möts med tankar, åsikter och känslor. Jag gillar IKEA:s mångfaldskampanj. Men man måste ju också få känna att man bara kan vara i sin grupp. En tjejkväll är väl den bästa festen...Så generösa med valfrihet måste vi vara i Stockholm och Sverige. Jag tänker på vårdcentralerna. Att det är upp till individen om han/hon vill besöka en liten vårdcentral som är specialiserad på ett särskilt språk. Med respekt för stora variationer mellan individerna!

För övrigt tackar jag för Emma Hambergs skål till alla lärare i SvD :)

Flerspråkighet är en fördel i framtiden

Botkyrka kommun satsar på tvåspråkig undervisning. I USA gjorde Thomas&Collier i slutet av 90-talet omfattande studier om undervisning av elever med engelska som andraspråk. Sämst gick det för de elever som undervisades hela tiden på engelska och ibland togs ut för stöd på engelska (dvs där man enbart skulle assimileras och inte alls utvecklade modersmålet). Näst bäst gick det för modellen enligt Botkyrka dvs där en grupp spansktalande barn undervisades på spanska halva dagen, på engelska halva dagen. Bäst lyckades de elever som gick i klasser där hälften av klassen bestod av elever med engelska som modersmål och hälften med spanska som modersmål. Alla elever i den klassen undervisades dagligen i ämnena på båda språken. Föräldrarna till barnen med engelska som modersmål hade insett att det var en fördel med flerspråkighet, så de lät barnen lära sig ett nytt språk, vilket ledde till att barnen med engelska som andraspråk kände att deras modersmål fick status och var erkänt. Då nådde de skolframgång. Programmet var berikande för båda grupper. Man hade ett resurstänkande och såg en finess i den sociala interaktionen mellan eleverna. Med skolorganisationen i Stockholm där valfriheten och konkurrensen råder är det möjligt för rektorerna att starta sådana initiativ. Globaliseringen är här för att stanna. Då krävs språkkunskaper och flerspråkighet blir en fördel. Det inser stockholmsföräldrarna.