Internationella modersmålsdagen hos Kurdiska biblioteket

Idag hade jag förmånen att i egenskap av politiker delta på Internationella modersmålsdagen hos Kurdiska biblioteket i Alvik. En diskussion om modersmålets betydelse ägde rum. Eftersom jag är ledamot i stadsdelsnämnden, som ansvarar för de kommunala förskolorna, ville jag lyssna till vad de kunniga och engagerade personerna hade att säga. Det blev givetvis en del prat om kurders situation och historia, så där på tu man hand innan evenemanget började, men det var även intressant att höra om vilket arbete man gör i Västerås och på Skolverket i form av Tema modersmål.

Jag berättade att stadsdelsnämnden har en språkpolicy som vi beslutade om 2011. Den ska förskolecheferna hålla sig till och följa. Det blir givetvis anledning att följa upp hur modersmålsträningen ser ut generellt. I verksamhetsplanen finns också ett mål för hur nöjda föräldrarna ska vara med stödet av barnens språkutveckling. Jag ser också att satsningen på "Stockholm högläser" innehåller läsning av böcker på barnens modersmål.

En viktig fråga handlar om försörjningen av modersmålslärare i framtiden. Det ska bli spännande att följa den nya modersmålslärarutbildningen, men fler lärare behövs, särskilt med tanke på riksdagens beslut om krav på lärarlegitimation för modersmålslärare. Detta är något som riksdagen behöver ha en strategi för. Centerpartiet, som går i bräschen för ny teknik, har också lösningarna på hur modersmålsundervisningen kan gå till med hjälp av ny teknik, när avstånden är långa och lärarantalet litet. Så har man bland annat jobbat framgångsrikt på Gotland. Varför inte låta lärare arbetskraftsinvandra?

Många skolor och kommuner behöver se över organisationen av modersmålslektionerna. De ligger ofta efter skolan och ibland inte ens på den egna skolan. Det kräver väldigt mycket av barnen att fortsätta gå. Ibland får inte modersmålslärarna information om friluftsdagar och kommer i onödan till skolan. De flesta modersmålslärare har flera skolor som arbetsplats - samma dag. Detta måste varje rektor se över. Att modersmålslärarna känner sig välkomna i de olika arbetsrummen är inget man kan lagstifta fram, men det krävs kunskap om vilken betydelse de spelar för sina elever.

De elever som fullföljer sin modersmålsutbildning känner sig ofta tryggare i sin identitet än de som inte går på modersmål. Dessutom lyckas de bättre med övriga studier i övriga ämnen än de som inte vidareutvecklar sitt modersmål.

En övergripande ståndpunkt som jag framförde var att vår egen syn på svenska språket måste förändras något. Självklart är svenska språket viktigt i Sverige, men ibland kan det komma som steg 2. Vi kräver av folk som kommer med en utbildning i bagaget att sätta sig i skolbänken igen och att göra allt från början med svenska språket och sedan universitetsstudier osv. Men i verkligheten finns det arbetsplatser där man i praktiken klarar sig med engelska som yrkes- och umgängesspråk, medan utbildningen och yrkeserfarenheten är färsk. Detta förhållningssätt kring flerspråkighet kommer nog växande underifrån. Och med tiden vill de invandrade lära sig svenska och studerar sfi på kvällstid, parallellt med jobbet.

Höj statusen för modersmålsundervisningen

Idag skriver jag på DN Stockholmsdebatt om att statusen för modersmålsundervisningen behöver höjas då flerspråkighet är en konkurrenskraftig kompetens på arbetsmarknaden. Jag lägger fram några förslag om vad vi skulle kunna göra mer av i Stockholm. På sina håll sker bemötandet av modersmålslärare och behandlingen av ämnet föredömligt, men alltför ofta hamnar modersmålsundervisningen på undantag.

Jag framför också att Centerpartiet är det parti som främst hävdar individens rättigheter i form av att man ska ta bort fem-personers-regeln för kommuner.

Ersätt förbud med policy

Nya språkkrav och nya rubriker för fp. Denna gång vill de förbjuda studiehandledning, dvs undervisning i skolämnen på modersmålet. Jag blir otroligt nyfiken på den forskning de hänvisar till. Skulle denna "risk" välta omkull tidigare forskning så att man måste ta i med krafttag och förbjuda detta. Det undrar även SvD:s ledarblogg. Centerpartiet är det modersmålsvänligaste partiet, som på förra stämman menade att man måste kunna lösa rätten till modersmålsundervisning även om elevantalet understiger fem personer. Sd finns inte med i tabellen, men de vill avskaffa hemspråksundervisningen helt. Det är väl lite omodernt krav då den ju gick i graven för tio år sedan. Det heter ju modersmål sedan mitten av nittiotalet. De elever som skulle förlora på att dra in studiehandledningen i fp-förslaget är de som har ett starkt modersmål och ganska snabbt kommer ut i en stor klass, från förberedelseklassen. De ligger cirka 30 000 ord efter sina jämnåriga, men har kunskaper från hemlandet, vilka de behöver få översatta, om de ska ha någon chans att också inhämta kunskap. Visst hjälper lexikon, men det mänskliga stödet i form av pedagogen som behärskar båda språken och båda kulturerna är ovärderligt. Pedagogen som kan motivera och uppmuntra, se svårigheterna i texten och hjälpa eleven genom dem. Pedagogen som känner till elevens framtidsdröm och kan lotsa honom/henne några steg närmare målet. Och att elevens modersmål bekräftas gör att en del av identiteten bejakas och stärks. Föräldrarna känner delaktighet. Då är det bättre att alla kommuner eller skolor blir skyldiga att upprätta modersmålsstrategier eller språkpolicies där det anges hur modersmålsundervisningen ska bli likvärdig med övriga ämnen, hur organisationen för undervisningen ska se ut och hur informationen till modersmålslärare och studiehandledare ska gå till. Sedan måste det vara god kvalitet i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk också, men det var ju inte det utspelet handlade om.
Jag skrev om detta även i somras. Per och Johan har också skrivit.

Modersmålsstrategi efterlyses

I dagens SvD finns en språkspalt av svenska-språket-auktoriteten Olle Josephson. Han reflekterar över språkens ställningar i Sverige. Att engelska och svenska har hög status. Att många gymnasieungdomar som läser ämnen på engelska varken får med sig ämnesordförrådet på svenska eller kunskaperna på engelska. Situationen är likadan för många nyanlända ungdomar som sitter av lektioner då de är tänkta att språkbadas i svenska, men istället inte tillägnar sig någonting. Framförallt tar Josephson upp det faktum som forskning visar på och som så många kan intyga tack vare personlig erfarenhet; att språket är det mest förknippade med identitet och att med ett utvecklat språk kan du sätta ord på dina tankar, vilket blir mycket svårt om du inte har något språk som är tillräckligt utvecklat. Därför är utvecklingen av modersmålet mycket viktigt. Och det krävs en strategi för detta i kommunerna. En strategi för att stärka modersmålslärarnas roll, modersmål som ämne och information+organisation ute i skolor i kommunerna. Jag har bloggat om modersmålslärarna förut.

Stärk modersmålslärarna

Ny lärarutbildning är föreslagen. En viktig del är att satsa på modersmålslärarna. Det är självklart att de ska vara utbildade. Och de har en viktig roll som idag alltför ofta hamnar i skymundan i en skrubb, helst på kvällstid. Jag vet en modersmålslärare som hade en nyckelknippa stor som en handboll. Hon hade nitton olika arbetsplatser i veckan. Ändå hade inte kommunen förtroende för henne att komma åt datasystemet där man skrev in elevernas kunskapsutveckling inför utvecklingssamtalen. Hon fick sällan information om friluftsdagar eller utflykter, vilket gjorde att hon ibland kom till en skola helt i onödan. Men ändå log hon och var glad över att någon hälsade och kände igen henne. Men visst är det lätt att känna en vi-och-dom-känsla, som inte är bra om den förs över till eleverna. Därför måste modersmålslärarna bli "vi" med sina arbetsplatser genom information, status och acceptans. Centerpartiet vill ta bort gränsen om att det måste vara minst fem personer i en kommun som vill ha undervisning i språket. Det är individperspektiv! Olika lösningar kan göras tex som när hörande barn med teckenspråk som modersmål får åka till Manillaskolan en gång per år eller termin för att undervisas i teckenspråk. Eller att närliggande kommuner samverkar. Centerpartiet har satt ned foten: Modersmålet är viktigt för identiteten, självkänslan och som kunskapsbas för svenska språket. Se stämmobeslut från 2007. (s 13)

Signalen är viktig: Modersmålet ska fortsatt utvecklas, för det är en resurs i framtiden. I min vision är flerspråkighet en fördel, inte en brist. Den ska stimuleras även från skolans sida. Sedan kanske man ska se över målen i ämnet.

Jakob Heidbrink förklarar modersmålets betydelse mycket bra. Och Anna G Rahm tar också ställning för detta. Hittade också Aylas blogg "Massmedia om invandrare" som blir en bank!

Observera att "hemspråk" är det gamla begreppet. Alla studier visar att modersmålsundervisning också gynnar det svenska språkets utveckling. Allt annat är gamla myter som florerar. Jag har tidigare skrivit om flerspråkighet, studiehandledning, språket.

Miljöpartiet missar individfokus i förslag om studiehandledning

Miljöpartiets förslag om undervisning i engelska och matematik på modersmålet bygger på aktuell forskning (bra!), men är en försämring jämfört med idag. Alla barn med annat modersmål än svenska har idag enligt lagen rätt att få studiehandledning i ämnen på modersmålet: I Grundskoleförordningen står i kapitel 5: "Studiehandledning på modersmålet
2 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver
det." Detta sker parallellt med eller utanför ordinarie lektioner. Ibland pratar studiehandledaren och eleven på svenska om ämnet, ibland på modersmålet. Ibland är studiehandledaren inne i klassen, ibland sitter han/hon och en eller flera elever i ett anslutande rum för att få stöttning. Det beror helt på situationen och de inblandade. Wetterstrand menar att elevunderlaget ska uppgå till minst fem personer, vilket gör att man ändå ser till kollektivet, tappar individfokuset. Sällan sker studiehandledning med fler än tre elever samtidigt, enligt min vetskap.

Centerpartiet ser också flerspråkighet som en stor tillgång. Centerpartiet beslutade på sin partistämma 2007 att vi vill "Att gränsen på fem elever slopas för modersmålsundervisning". Då ombuden tänkte att varje individ har rättighet till sitt modersmål, inte beroende av att fyra andra personer har intresse/rättighet.

På Stockholmcenterns stämma då vi antog ett skolpolitiskt program fördes också en diskussion om modersmålsundervisning. I programmet går att läsa:

"Modersmålslärarna har en viktig roll i att inventera nyanlända elevers läsförståelse och ämneskunskaper på modersmålet. För de flerspråkiga eleverna är modersmålsundervisningen grunden för ett gott resultat i övriga ämnen. I Stockholm ska alla elever som önskar modersmålsundervisning kunna få sina behov tillgodosedda, dock med samordning.
Språkutveckling för elever med svenska som modersmål ser annorlunda ut jämfört med andraspråkselevernas språkutveckling. Staden behöver göra en översyn av de tester som finns i skolorna för att rekommendera vilka diagnoser eller analyser som årligen bör göras utöver LUS.

• Höj statusen för modersmålsundervisningen.
• Gör en översyn av de tester som tillämpas på andraspråkselever."

Wetterstrand efterlyser mindre flum. Men vad vill hon ha? Fler pekpinnar? Där vi politiker lägger oss i och pillar i organisationen där de professionella vet bäst? Alliansen i Stockholm och Centerpartiet vill låta skolorna bestämma mer. De har bäst kunskap om sina elevers behov.