Den globala uppvärmning går fortare än man trott

Idag hade jag förmånen att få lyssna till kommentarer om ett rapportsläpp, den femte i sitt slag av IPCC, vad gäller klimatutmaningarna. Arrangör för seminariet var Tankesmedjan Fores.

Denna rapport hade delvis tema hälsa och bland andra hade Climate Change and Global Health med Joacim Rocklöv från Umeå i spetsen deltagit i forskningen. Rapportens slutsatser, som är baserade på sammanställningar av olika studier, är samstämmiga med övriga rapporters, nämligen att snö och is blir mindre medan havsytan blir större på jordklotet. Ekosystem förändras. Uppvärmningen är ett faktum.

Om vi lever som vi gör nu kommer temperaturen öka betydligt mer än vad man har trott. Med uppvärmningen ökar risken för värmeböljor med tillhörande dödsfall och bränder. Vid torka blir det också problem med odling och därmed matförsörjning. På platser där värmen ökar mycket måste människor i framtiden leva artificiellt. Folk kommer behöva lämna sina hemländer för att leva i ett mänskligare klimat.

Något man inte tidigare engagerat sig i så mycket är anpassningen till det nya klimatet med vattenavrinning, att skydda infrastruktur osv. Där har Stockholm en beredskap och ett pågående arbete för att klimatsäkra sina beslut och i stadsplaneringen, kunde Per Ankersjö berätta, vilket låter betryggande.

Klimatfrågan måste bli tvärsektoriell och vi måste tänka till på både individ- och systemnivå så att utsläppen minskar så att inte uppvärmningen ökar ännu mer. Ekonomiska styrmedel är nyckeln, hävdar jag, då morgondagens miljölösningar finns på marknaden och vi individer gärna vill att det ska vara lätt och lönsamt att vara miljövän.

Det är lätt att känna en viss alarmism kring klimatförändringarna, men forskningen är samstämmig. Det är ofattbart att den moderna mänskligheten har en så stor påverkan på miljön, men det är ett faktum som måste hanteras. Nu. I både vardagen och politiken, för min del.