Lööf förbättrar innovationsklimatet

Annie Lööf levererar i budgeten för kommande år. Hon presenterar att Alliansen kommer satsa på innovationsklimatet. Om detta skriver hon i SvD: Innovationsklimatet ska hålla världsklass

Några av universiteten kommer att få innovationskontor, vilket är viktigt för att snappa upp idéer och lösningar redan i utbildningen. Det avsätts medel för forskning som ska ge oss sund mat, bättre hälsa och miljövänliga innovationer. Det tål att tänka på hur vi på bästa sätt i Stockholm kan möta upp en sådan här satsning. Det handlar om ett öppet, lyssnande ledarskap på alla nivåer, men också om mekanismer som tar upp idéer som kan skapa bättre kvalitet och högre effektivitet. Om metoder för att ta tillvara intraprenörskap, utan att bli experimentverkstad som frångår syftet, nämligen att ge brukarna bästa kvalitet. Minsann, det tåls att tänka på.

Glad påsk!

Jag önskar er - eventuella läsare - en glad påsk med gemenskap och god mat. Och att alla ofrivilligt ensamma på något sätt får någon att dela helgen med, om inte annat i föreningslivet. Jag vill dela med mig av en bild på ett brätte rosmarin, med tanke på att det blir örtmarinerad lammstek och rotfrukt i ugn här i Bromma.

Rosmarinen är odlad av min pappa. Brättet är en innovation som mina föräldrar initierade för några decennier sedan, för att kunna få till större och finare exemplar av vissa arter, som tex rosmarinen. För att kunden skulle få bättre kvalitet. När man planterar om växten från en nio-centimeters-kruka till en elva-centimeterskruka i ny jord blir växten ju större. Tack vare att man ställer de omplanterade växterna i brätten står de stilla utan att blåsa omkull, är lättare att vattna och sköta om och försäkras då näring.

Stockholmsmötet

Igår ägde Stockholmsmötet rum. En mötesplats för näringsliv, akademi och politik. Det var givetvis roligt att få mingla runt bland företagare och lyssna till vilka insatser de önskar, men också intressant att lyssna till författaren Anders Johnsons innovatörsporträtt och även det förslag till innovationsstrategi som ska till framöver. Fem delar i strategin presenterades:

1. Innovativa människor i innovativa miljöer
2. tillväxtdrivande kompetensnoder som tex Konstfack, Kista Science City, Norra Djurgårdsstaden
3. ökad kommersialisering
4. öppna arkiv och innovativa upphandlingar
5. mer korsbefruktning

Jag tänker på vad detta innebär för skolorna i Stockholm, som ju måste innefattas i innovationsstrategin. Att det entreprenöriella lärandet tar fart i höst. Att kompetenser också kommersialiseras hos elever och studenter. Att skolorna ytterligare korsbefruktas med näringsliv och högskola. Hur viktigt det är för framtiden för att ungdomarna ska kunna skapa sig jobb i framtiden.

Innovation i välfärden

Det är fantastiskt med människor som gör uppfinningar, tycker jag. Att de tar patent på dem är ännu bättre, för då äger de ju rätten till sin egen idé.

Entrepreneur Stockholm berättar om Sonia Gustavssons innovation som kan komma att rädda liv genom att skydda sjuksköterskor mot stick av sprutnålar som kan vara smittade: Stick stopp

Med en så bra idé som Gustavsson kommit på inom ramen för sitt arbete och utvecklat vidare hoppas jag att hon når internationell framgång och att företaget kan växa.

Maud Olofsson kickade i februari igång arbetet med en svensk innovationsstrategi. Vinnova finns, men det ska bli spännande att följa det viktiga jobbet med strategin.

Så skapas innovationsklimat

Jag kan rekommendera den del av Tekniska muséet som handlar om uppfinningar och innovatörskvinnor. På väggen i utrymmet där gruppbesök kan slå sig ned för att lyssna finns några citat kring vilket förhållningssätt som måste finnas i en grupp eller på en arbetsplats där innovationer görs och blir sedda. Jag tror att denna inställning är betydelsefull i alla typer av inventerande och initiala lägen, både för en själv och i en grupp. Därför delar jag med mig av dem här:

• Uppmuntra!
• Ställ frågor!
• Tänk fritt!
• Alla är påhittiga!
• Gilla allas idéer!
• Tänk tvärtom!
• Se möjligheter!
• Våga misslyckas!
• Ha kul!

Trevlig innovationsmåndag!

Innovationer kräver lyhördhet

Igår skrev Stefan Fölster och Fabian Wallen, båda Svenskt Näringsliv om att Sverige ligger högt i innovationer vad gäller mode, design och musik. Men vi måste skärpa oss vad gäller samhällsinnovationer.

"Inte sällan visar det sig att de bästa samhällslösningarna finns utanför politikens ramar" skriver de, samt "De sega beslutsgångarna och kravet att allt ska vara utrett och godkänt i förväg gör att de flesta med idéer om hur samhällets organisation kan förbättras ger upp eller drar sig för att försöka. På så sätt går Sverige att inte bara gå miste om nya och bättre sätt att lösa gemensamma problem, utan också om den kreativitet och framtidstro."

Givetvis måste vi politiker visa respekt för de gemensamma skattemedel vi förvaltar i den gemensamma skattekistan. Men nog kan lite kreativitet och skärningspunkter mellan olika kontaktytor ge mervärden och skapa nya metoder och system. Det gäller bara att tota ihop folk, aktörer och vara lyhörd, men också se till behoven och gnissel i systemen där det skulle behövas en innovation.

Maud Olofsson kickade igår igång arbetet med den nya innovationsstrategin.

En innovationsstrategi bör vara generell

De nya jobben finns i de små, växande företagen. Det har Centerpartiet konstaterat och därför arbetar näringsministern med ett viktigt arbete att stimulera innovationer i inhemska företag. Marcus Wallenberg, ordf Innovation för tillväxt och Björn O Nilsson, vd för IVA förklarar på DN debatt vilka insatser för innovation som behövs framöver.

Arbetet med innovationsstrategin påbörjas 17 februari. Enligt herrarna behöver strategin vara blocköverskridande. För min del skulle jag önska att den innefattar och möter gymnasieskolan - givetvis såväl lärlingsutbildningar, som teoretiska och yrkesinriktade utbidningar. Självklart är att strategin måste omfatta de högre utbildningarna. Utan att ha exakt kunskap om hur avtalen ser ut idag önskar Stockholmscentern att näringsliv och universitet samverkar i högre grad där staten kan stå för den fysiska infrastrukturen i form av laborationsrum osv. Det är innan man har vuxit fast på ett jobb som man kan ifrågasätta och snabbt kan se sätt att förenkla processer och metoder.

Bilden av en uppfinnare som sitter i en verkstad och uppfinner på löpande band som ett jobb måste förändras hos gemene man. "Uppfinnar-Jocke" i Kalle Anka-tidningarna har säkert en roll att fylla i samtal med barn, men överensstämmer inte med dagens verklighet. De viktigaste uppfinningarna skapas i vardagens behov och problem. Läraren som ser en lösning i närvarosystemet eller hittar på en matris för bättre utvecklingssamtal, trädgårdsmästaren som vill höja kvaliteten och ser att en större variant på frigolitbrätten skulle ge kraftigare höstanemoner, vårdbiträdet som ser lösningar i dokumentationssystem, hemsamariten som hittar en ny metod för mer ergonomiska lyft eller busschauffören som varje dag lägger fem minuter på att pilla fram läskburkar som passagerarna pillat ned i en springa mellan sätena och därför hittar någon form av tätning som känns fräsch och naturlig.

En innovationsstrategi måste alltså börja med människors förhållningssätt redan i utbildningen. För att få fram många nya uppfinningar måste kunskapen som studenterna erhåller vara relevant och god. När väl medborgare funderar på att förverkliga sin uppfinning eller produktutveckling ska det vara möjligt att få stöd för en lokal eller väldigt dyr utrustning eller dylikt, men jag anser att vi ska vara väldigt försiktiga med stödbidrag till olika grupper tex "ungas innovationer" eller "kvinnors innovationer" eller "landsbygdens innovationer". Varför? Vi vet inte om de bästa och mest säljande innovationerna finns just bland unga eller på landsbygden. Jag tror också att det är verkningsfullt att rikta forskningsbidrag på individnivå. Då kommer de bästa idéerna fram. Jag vet inte om man ska utse branscher som är viktigast för innovationer. Syftet måste i sådant fall vara att arbetsområdet ligger efter utvecklingsmässigt eller att man ser en otroligt potential och vill stimulera utvecklingen snabbare.

Viktigt är att synliggöra vad innovationer kan innebära och sätta ord på vad som är en innovation. Målet måste vara att fler tar patent. Med förebilder kan de som bär på drömmar sporras: "Kan hon så kan jag". Låt alltså innovationerna växa underifrån med generella villkor!

Positivt exempel på företagare

Läs i tidningen Entreprenörskap på s 23 om Cecilia Hertz som startade rymddesignföretag och menar att det är en fördel att vara kvinna i internationella affärer. Inspirerande och stärkande positivt exempel på företagande och innovationer som bottnar i någon form av dröm eller idé.

Maud Olofsson har rätt i att det behövs positiva förebilder att spegla sig i. I skolans värld ger höga förväntningar resultat hos eleverna. När samhället i högre utsträckning har höga förväntningar på brukarna att ta ansvar, att förverkliga idéer och vara entreprenöriella kommer företagandet att blomstra ytterligare.

Om det också skruvas ytterligare i skattesystemet så att inte de ekonomiska trösklarna är så höga för den som ska starta kommer antalet nyföretagare som kan försörja sig skjuta i höjden. Då fler ser att det funkar rent ekonomiskt att driva företag kommer människor våga förverkliga drömmar, lösa problem och sälja lösningarna och Sverige kan räknas som en företagarnation i internationella mått.

Innovationer betydelsefulla för välfärden

Jag vill lyfta fram en sak som var extra bra i Maud Olofssons partiledartal i riksdagen igår. Hon pratade om innovationer och bjuder in till ett brett samtal kring detta under mandatperioden.

Olofsson sa: "Vår innovationsförmåga kommer att vara helt avgörande för vår ekonomisk utveckling. Därför måste vi skapa förutsättningar för alla - människor, företag, organisationer och andra att vara innovativa. Vi ska vara ett land där folk vågar pröva sina drömmar och idéer, att se möjligheter."

Det jag gillar är framför allt synen på att antalet arbetstillfällen inte är konstant, men också tron på människor som bärare av idéer, möjliga att förverkliga utifrån behov. Att problem i vardagen går att råda bot på med enkla tjänster eller uppfinningar. Att det är entreprenöriella människor som kommer på och förverkligar dessa innovationer.

Jag vill para denna del av Mauds anförande med den del av verksamhetsplanen för Utbildningsnämnden som handlar om entreprenörskap, där tio skolor ska ha kommit igång med arbetet under året, trots ny läroplan och nya kursplaner. Entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan ska vidareutvecklas.

Det är viktigt att Sverige har entreprenöriella människor som är lösningsfokuserade, företagsamma och innovativa. De kommer ibland av sig själva, men blommar ännu oftare upp i en miljö som stimulerar entreprenörskap och goda idéer.

Innovationer kommer att bli avgörande för att skapa jobb som motverkar utanförskap. Innovationer kommer också att vara nödvändiga för att röja undan vardagshinder.