lördag 23 november 2013

Skoldebatten behöver fokusera kvalitet

Det fria skolvalet är hela tiden på tapeten nuförtiden. Maria Ludvigsson skrev klokt i SvD där hon belyser det faktum att Björklund gått ut och kritiserat välfärdsföretag, medan hans ombud fattat beslut om andra skrivningar. Mikaela Valtersson skriver samtidigt om det fria skolvalet som en succé som måste finnas kvar.

Debatten om fristående skolor, riskkapitalbolag och vinster i välfärden har fått fel fokus, menar jag. Istället för att diskutera kvalitet, kvalitetsmått och bemötande har vänsterpartierna nu alltför länge fått sätta agendan. Under senare tid har till och med självaste skolministern fallit till föga för trycket från vänster då han ska börja diktera vilka driftformer som är lämpliga för ägande och kvalitetsutveckling. Vad säger att Björklunds förslag på tio års ägande är ett bra mått på långsiktigt ägande? Inte ens stora huvudmän som Stockholm stad kan förutse de totala skolbehoven inom ett decennium. Det beror på att människor gör olika val olika tider, barnkullarna varierar och olika trender uppstår vad gäller utbildningsönskemål.

Visst är det olyckligt för både elever och lärare när en skola går i konkurs. Det viktiga är att avslutningen görs professionellt och välplanerat. Att skolor får stänga händer även inom den kommunala sektorn, men kommunen har en annan buffert än skolföretag som uppvisat minus alltför länge. Självklart ska inte skolor få bete sig hur som helst och inte heller välja vilka elever man vill ha eller inte. Men detta har mycket lite med driftform att göra.
Om en skola inte håller kvalitetsmåtten är det inte bara beklagligt, utan värt att sätta luppen på för förbättring. Varje elev har rätten till en kvalitativt sett god undervisning dvs till lärande i alla ämnen. Både lärare och elever har rätten att arbeta i en trygg och respektfull miljö. Ibland kan det vara mer turbulent än annars på vissa skolor. Det viktiga i ett sådant skede är att huvudman, skolledning och personal sätter tryggheten och lärandet i fokus och gör en plan för hur mer lärande och trygghet ska uppnås. Politiken beslutar om ramarna, huvudmännen sätter målen, personal och elever gör jobbet och Skolinspektionen kontrollerar/drar in tillstånd. Om inte förbättringar sker i en skola är det lika bra att se över organisationen och i värsta fall lägga ned en icke-fungerande verksamhet.
Friheten för skolorna att finna vägarna för effektivt lärande ska vara stor, så länge det sker inom ramen för skollagen. Kraven på kvalitet ska vara höga och det är dem vi ska diskutera. Hur kan vi fokusera på skolors förädlingsvärde, nämligen möjligheten att ge eleverna redskap att studera mer framgångsrikt än de har förutsättningar till? Vilka förutsättningar och mekanismer krävs från huvudmännen för att miljön för lärande ska bli så god som möjligt? Där finns mycket att hämta från Hatties forskning om "Synligt lärande". Ett förtroendefullt klimat mellan de vuxna på skolan är en viktig faktor. Låt mig få se den slutsatsen i ett metaperspektiv; att ett förtroende från politiker till skolledningar är också betydelsefullt.
Att politiker ska börja detaljstyra i såväl företagsfrihet som driftform är för mig som centerpartist främmande. Nu behöver vi för alla elevers lärandes skull sätta fokus på kvalitet i undervisningen istället för att som Björklund ge pekpinnar.

Etiketter: , , , , ,

0 Comments:

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Hem

Design: Denna blogg är skapad av Daniel Runvik | Foto: Christina Bodelsdotter