Arbetsförmedlingen behöver ses över ur nyanländas perspektiv

Alliansregeringens initiativ att se överArbetsförmedlingen [DN debatt 6 feb 2014] är viktigt och välbehövligt. Men det finns fler saker att ta tag i vad gäller Arbetsförmedlingens olika uppdrag, bland annat för att underlätta nyanländas självförsörjning och etablering. Detta har både SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och KSL, Kommunförbundet i Stockholms län, upplyst regeringskansliet om i SKL:s förslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande (juli 2013) med ett tillägg synpunkter från stockholmskommunerna (november 2013).

Utgångspunkten för KSL är givetvis att invandring berikar och att nyanländas resurser, kunskap och drivkrafter ska tas tillvara fullt ut och så fort som möjligt. Men tyvärr finns det delar av regelverket och i samverkan som sätter käppar i hjulen. Några av dessa är följande:

·         Asylsökande barn har rätten att börja i förskola och skola så fort som möjligt. Det är viktigt att barnen får en vardag med utbildning och rutiner så fort som möjligt. För att detta ska kunna förberedas på ett bra sätt krävs det att kommunerna som är anordnare får information från Migrationsverket. Inför en sk upplysningsplikt från Migrationsverkets sida så att huvudmännen kan planera en bra introduktion och skolstart.

·         Arbetsförmedlingens sekretessregler gör det tydligen omöjligt att planera gemensamt med en kommun. Ibland förekommer också konkurrerande utbildningar.

• Ändra regelverket så att det anpassas till de ensamkommande flyktingbarnen som ju är omyndiga och vid anknytningsinvandring får alltför stort ansvar vid familjeåterförening. Reglerna är utformade utifrån att den förstkommande är en vuxen som har hunnit skaffa kunskap om det svenska samhället.

Jag tycker också att följande möjligheter borde ses över för att den nyanlände snabbt ska inkludera sig, kunna bidra och känna egenmakt:

·         Låt alltid Arbetsförmedlingen pröva individens behov av sfx-utbildning, det vill säga sfi för en särskild yrkesgrupp utifrån individens utbildning från hemlandet. Erfarenheterna av sfx i Stockholms län är att utbildningen är framgångsrik vad gäller att individen kommer ut i arbete. En sfi-peng kunde användas för individen att delta i en utbildning i andra landsändar än den egna kommunen.

• Inför sfi-peng och vux-peng för att utveckla kvaliteten och tillgången till såväl svenska för invandrare som vuxenutbildning. Ett sådant pengsystem föreslås i sfi-utredningen. Självklart ska valfriheten att välja skola gälla även vuxna.

• Snabba på processen för validering av utländska examina så att individen kan börja söka jobb så fort som möjligt.

·         I de fall nyanlända kommer med en fullgången gymnasieutbildning på modersmålet kan vidareutbildning och högskoleutbildning inom olika yrkesgrupper anordnas på olika språk. En individ som har gått tretton år i skola i sitt hemland har ett starkt utvecklat modersmål som kan användas som ingång för att lära sig svenska språket. Men istället för att först sitta i skolbänken några år för att lära sig svenska kunde yrkesutbildningen och svenskinlärningen ske parallellt via modersmålet. Ett försöksprojekt kunde inledas i samverkan mellan universitet och branscher där det är stor brist på arbetskraft. De studerande kunde initialt vara berättigade till sin sfi-peng och därefter kunna ta studielån.

 
En utvärdering av etableringsreformen visar också att det finns ett kunskapsglapp mellan kommunerna och etableringslotsarna. Information om vad lotsarna och Arbetsförmedlingen gör behöver nå kommunerna.

Arbetsförmedlingen måste bättra sig

Jag läste igår om en utvärdering av Arbetsförmedlingen. Frågan som ställdes var hur väl samhällsorienteringen för nyanlända fungerar. Artikeln blev lite skrattretande mot bakgrund av att jag dagen innan hade fått en utvärdering av etableringsreformen i min hand. Den senare var gjord ur kommunernas perspektiv och finner att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna fungerar mycket dåligt, sedan etableringsreformen infördes 2010.

När det gäller de 60 tim samhällsorientering som länets kommuner samverkar kring genom Centrum för samhällsorientering är det värt att titta vidare på hur små språkgrupper snabbare kan komma igång, istället för att vänta. Kan modern teknik göra att kursen kommer igång tidigare om man har deltagare från övriga landet?

Det finns ett förtroendeglapp mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen vad gäller etableringsreformen. Det handlar om avsaknad av information från Arbetsförmedlingens sida så att kommunerna känner till vilka som har en etableringsplan. Men det handlar också om att Arbetsförmedlingen kvalitetssäkrar planerna. Om så redan sker måste Arbetsförmedlingen kommunicera detta med kommunerna. Även Migrationsverket behöver bli bättre på att informera kommunerna om inflyttningar. Bland dem som har etableringsplaner är de i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar förvånansvärt få. Etableringslotsarna måste se varje individ och hans/hennes förutsättningar och drömmar om inkludering och på så sätt finna vägen till målet, självförsörjning.

Med konkurrensutsatt Arbetsförmedling skulle vi kunna se förmedlingsföretag som specialiserade sig på olika språkgrupper eller olika akademiska nivåer.
Det finns en stor potential i Stockholms län i samverkan kring den nya vuxenutbildningsregionen. Jag skulle också vilja se att sfx-verksamheten utökades i dialog med de regionala programsamråden, så att branscherna kan signalera bristyrken. Det finns idag nio olika kommuner som samverkar kring dessa sfx-utbildningar. När det gäller sfi-verksamheten avvaktas sfi-utredningen. Nog vore det bra om sfi integreras med KomVux och utbildningen i svenska som andraspråk, men förslaget om sfi-peng är också något som skulle öka kvaliteten och valfriheten för den nyanlända.

Det finns mer att säga och att förbättra. Det tar alldeles för lång tid för folk att komma ut på arbetsmarknaden, men lösningen är inte att sänka ribban genom att höja antalet etableringsår från två till något högre. Alla flyktingar kommer nog inte att komma ut i arbete med tanke på posttrauma osv, men givetvis måste målet för varje individ vara självförsörjning och tillräckliga språkkunskaper. Självförsörjningen ger egenmakt, som våra nyanlända precis som alla andra behöver för att klara vardagen och ha ett drägligt liv.

Centerpartiet ska se nyanlända som en resurs

Jag skriver idag på Newsmill att Centerpartiet ska se nyanlända som en resurs. (Rubriken har satts lite ogrammatiskt av redaktionen, men rättas förhoppningsvis till.) Detta med anledning av att Staffan Danielsson inte bara vill reglera hur du och jag går klädda på gator och torg, utan nu även önskar ett tak för antalet invandrare och däribland ensamkommande flyktingbarn. Stämmoombudet Ilan Sadé värmer också upp inför debatten.

Jag skriver om inkluderingssamhället som föreslås i Centerpartiets förnyelseprogram integration: Välkommen till Nybyggarlandet! Det är glädjande att läsa förslaget om att Migrationsverket ska kunna skriva avtal med tredje sektorn, föreningslivet, något jag skrev om i en artikel 2009: Flyktingbarnen behöver kärlek.

Tidigare har jag i ämnet skrivit om tio principer för förortspolitik och Migration är att bygga ett bättre liv.

Nya invånare ses som resurser

Johan Norberg skrev för någon vecka sedan i Expressen om globaliseringen och varför invandring är Sveriges framtid. Motsatsen företräds av till exempel Håkan Juholt, som tycks rädas arbetskraftsinvandring, något som DN:s ledare kallar "Farlig vänsterretorik". Maud Olofsson står för motbilden i sitt tal om nybyggarlandet där invandrare bidrar och står för nya erfarenheter, nya idéer och kompetenser. I Olofssons bild av framtiden ses de nyanlända som resurser och som blivande brukare och skattebetalare, där delaktigheten är A och O.

Resurstänkandet är en viktig människosyn som kan omsättas i synen på byggande i Stockholm, där Miljöpartiet lokalt i Bromma allt som oftast säger nej till nya byggnationer, för att man vill bevara Bromma. Med fler bostäder kan vi få fler invånare som bidrar till en ökad befolkningsmängd. Fler brukare ger underlag för fler butiker och lokal service, som ger en levande förort. Med fler invånare får vi också större anslag för tex stadsmiljön. Detta gör att trivsel och trygghet ökar.

Öppenhet är positivt - lokalt, regionalt och nationellt.

Migration är att bygga ett bättre liv

Angående sk nystartszoner som är ett förslag som Olofsson, Borg och Ullenhag skrev om i SvD i torsdags ska detta utredas med syftet att lyfta områden där hög arbetslöshet råder. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson menar att detta är diskriminering av svenskar och tog igår tillfället i akt att såga förslaget som desperat och ett nederlag för regeringen som skulle ha sett problem med sk "massinvandring".

Jag skriver idag en replik mot Åkesson på Newsmill om dels nystartszonsutredningen, dels den sk "massinvandringen": Migration är att bygga ett bättre liv. Det finns mycket mer att säga, mycket mer att skriva, men jag bidrar med en motbild.

En forskare replikerar om nystartszoner på SvD. Vänstervännerna i Stadshuset nämner inte ordet 'reservat' som Livh gjort flera gånger i debatten, utan kör Boultbee-spåret och att förslaget skulle ge företagen vinster när man rear ut arbetskraft.

Om inte migration funnits hade min svärmor aldrig kommit till Sverige. Min svärfar hade dessförinnan aldrig träffat min svärmor. Min mans farbror hade aldrig med sin nya familj flyttat till Kanada för att bygga ett bättre liv. Min bror hade aldrig utvandrat. Hans nuvarande fru hade aldrig kunnat följa med. Min pappas faster hade aldrig emigrerat till Amerika på femtiotalet. Min farfar och farmor hade aldrig haft anledningen att hälsa på och vidgat sina vyer. Min kusin hade aldrig arbetat på andra sidan jordklotet. Många av mina före detta elever och kollegor hade i sina hemländer levt under förtryck eller som gömda på grund av en avvikande religion eller för att deras föräldrar var regimkritiska.

Jag vill varken stänga gränserna utåt eller inåt. Migration är en anledning till att bygga ett bättre liv. De 50 000 svenskar som förra året utvandrade är lika många som under 1880-talets missväxtår. Procentuellt med befolkningsantalet är det inte jämförbart, men vi kan inte låsa in människor som vill ut i världen för att pröva sina vingar. Vi tackar givetvis andra länder som har tagit emot svenskar som emigrerat under sämre tider. Och vi vill bygga ett land där alla kan växa. Då handlar det om olika åtgärder för att människor ska kunna bidra och försörja sig själva. Nystartszon skulle kunna vara ett sådant. Låt detta utredas.

Och framför allt, Åkesson, hacka inte på invandrarna med diffusa begrepp som 'massinvandring' och dubbelbestraffning som "damn if you do - damn if you don't" (oavsett om du jobbar eller går på bidrag gör du fel eftersom du är just invandrare).

Migration som möjlighet

Idag presenterade Fredrick Federley en migrationspolitisk överenskommelse mellan Alliansen och Miljöpartiet. "Asylrätten värnas, arbetskraftsinvandring och rörlighet över gränserna underlättas och det europeiska och internationella samarbetet fördjupas." står det att läsa på regeringens hemsida. Dessutom: "Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt ska den som vill komma till Sverige för att arbeta kunna göra det". En fjärde migrationsdomstol införs för kortare handläggningstider. Ett oberoende migrationsforskningsinstitut inrättas.

Det är viktigt för Sveriges framtid att vi öppnar upp för arbetskraftsinvandring. Det är viktigt för öppenheten och friheten att Sveriges migrationspolitik är human. Det känns bra att vår regering har förändrat asylpolitiken såpass att man låter arbetslinjen gälla även nyanlända - och deras barn. Med höga förväntningar kan vi få människor att snabbt komma in i samhället för att bidra och leva sina drömmar. De människor som antingen har flytt från krig och förtryck eller tagit sig hit för att jobba är företagsamma. Dessa personer behöver vi i Sverige, utöver alla goda innovationer och fina insatser som redan finns.
DN, SvD, SVT

Bloggar gör också Magnus Andersson, Christian Ottosson, Johan Pettersson
Redigerat: Stockholmscentervännerna Abir Al-Sahlani och Gustav Andersson bloggar också.

Kanada tar bättre tillvara kompetenser

En allianskollega från kommunfullmäktige i Stockholm, Rahma Dirie, skriver idag på Brännpunkt mycket tänkvärt om kultur och länders förmåga att ta tillvara människors resurser och kompetenser. Personer med somalisk bakgrund som invandrar till Kanada har större möjlighet att starta ett företag eller hitta ett jobb, än i Sverige. Det finns mycket att göra och etableringslotsarna är ett stort framsteg. Att Arbetsmarknadsnämnden startas upp i Stockholm är en bra insats. Under den ska sfi, KomVux, Jobbtorgen ligga. Med syftet att egenförsörjning är målet för alla.

Beror SD:s framgång på avundsjuka?

Fores migrationssamordnare Hojem pålyser idag på Brännpunkt i SvD att migrationsinfo.se är en sajt för fakta och kunskap om invandring och migration. Detta med anledning av Sandelins tidigare artikel. Hojem efterlyser också diskussionen kring lösningar för hur vi kan få ett samhälle med hållbar mångfald.

Sandelin menar att yttrandefriheten begränsas hela tiden i vårt samhälle. Han radar upp ett antal exempel på hur människor tystar ned och censurerar sig själva. Det är sorgligt att inte dessa människor kan stå för sina synpunkter. Kanske har de då inte argument för sina tyckanden eller sina åsikter. Man måste väl vara beredd på mothugg.

Det är givetvis viktigt att ev problem tas på allvar, belyses och löses i dess rätta instans. Utgångspunkten bör väl vara att lösningarna hittas i ett positivt klimat av de som är ansvariga. Där menar Centerpartiet att mångfalden är en tillgång och att det måste få vara möjligt att söka asyl. Anhöriginvandring är viktigt då människan känner sig trygg med sin familj. Vi kan inte se Sverige som en isolerad ö. När konflikter härjar i andra länder kan inte Sverige stå stilla och tyst med stängda murar. Vi vill kunna ta emot asylsökande. Vi vill att ensamkommande flyktingbarn får en fristad. Givetvis ska varje fall prövas rättssäkert och utifrån lagen. Alliansen har öppnat upp för mer arbetskraftsinvandring. Jag hoppas att man kommer jobba mer med att underlätta för affärsimmigranter.

Sverigedemokraterna är inne i riksdagen. Jag tror inte att deras framgång handlar om att vi tystat ned SD. Snarare är det så att Mona Sahlin har påmint oss om deras existens i vart och ett av hennes tal, vilket gjorde att hon skapade sig två tydliga motståndare: Alliansen och SD. Alltså flydde säkerligen en del sossar till SD.

En anledning till att SD kom in - enligt min högst personliga uppfattning - är den avundsjuka som hyses av gemene man i Sverige. Den har präglat oss på landsbygden, i storstäderna och på bruksorter under socialdemokraternas tid då man ställt grupper emot varandra i form av de som har och inte har. De som äger och inte äger. Där man velat jämna ut förhållandena till förbannelse. I avundsjukans natur ligger att man vill att alla ska ha det lika. I avundsjukans natur ligger att hitta en syndabock. Någon som har fått det bättre än jag. I avundsjukans natur ligger att man gärna glömmer bort det arbete som lagts ned och den kamp mot egna förutsättningar som den som lyckas har bedrivit. Avundsjukans symptom är missnöje.

Motsatsen till avundsjuka är medglädje. Motsatsen till att alla ska ha det lika är att låta människor växa. Motsatsen till att ingen ska lyckas är att var och en kan bli sin egen lyckas smed. Oavsett födelseort eller bakgrund. Oavsett start i livet.

Jobben stor fråga för sfi-elever

Idag har jag varit på Västerorts vuxengymnasium nästan hela dagen. Jag har samtalat med över hundra personer som läser svenska som andraspråk på sfi. Många frågor handlade om jobben, ungdomsarbetslösheten och vår syn på invandrare. Med stolthet kunde jag presentera Centerpartiets politik. Jag är trött och nöjd med de nya intryck och bekantskaper jag fått.

Jag är helt övertygad om att Alliansens politik ger människor mer egenmakt, stolthet och delaktighet. Att Centerpartiet vill konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen kommer att göra att människor inte tror att de ägs av Jobbtorgen. Att Centerpartiet vill underlätta för företagare gör att det finns en grogrund för nya företag som kan ge nya jobb.

Invandring och mångfald är en reurs

Marie Demker som är professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet och Södertörns högskola presenterar idag en undersökning om svenska folkets attityder till invandring. Den kallas SOM-undersökningen.

Man är mest positiv i storstäder, där man troligen också ser nyttan av mångfalden i större utsträckning än på landsbygden. Dessutom kanske man reser mer och möter andra kulturer för jobbets räkning.

Trenden bådar gott inför den arbetskraftsinvandring som kommer att krävas för att Sverige ska klara välfärden i framtiden. Det känns också tryggare med tanke på att ett samhälle med mångfald är starkare och mer stabilt än ett samhälle i enfald. Nu gäller det att jobba vidare för att få integrationen att fungera. Genom en mer flexibel arbetsrätt, bättre skolutbildning, grön sfi, bättre villkor för företagande och kapitalförsörjning. För det är på arbetsplatserna integrationen/mångfalden sker allra bäst och mest effektivt.