S-traineejobb är uppifrånjobb

I förrgår presenterade Socialdemokraterna ett förslag om att unga arbetslösa inom 90 dagar ska få ett traineejobb. Detta sägs vara Socialdemokraternas viktigaste vallöfte. Denna arbetsmarknadsåtgärd skulle kosta fyra och en halv miljard. Men när man ändå satsar så mycket på en insats har man ändå inte avsatt medel till handledning, vilket nu fackförbunden riktar kritik mot.

Det är väldigt naivt av Magdalena Andersson att tro att outbildade ungdomar bara kan hoppa rätt in i en verksamhet och avlasta befintlig personal. Introduktion kräver ju snarare tid av de utbildade i offentlig sektor att instruera och följa upp den nya personalen. Vissa arbetsuppgifter kommer aldrig att kunna utföras av ungdomarna eftersom de inte har adekvat utbildning. Till exempel kommer inte kunskapshöjningen i skolan gynnas av fler outbildade på fritidshemmen. Det krävs en utbildning för att kunna jobba pedagogiskt och till exempel med språkstimulans.

Ungdomarna ska jobba 75 % och gå utbildning 25 %. Traineejobben ska förmedlas av Arbetsförmedlingen, som alltså får ännu mer att göra utan att det leder till riktiga jobb. Och vilken hisnande summa: 4,5 miljarder. Undrar hur många procent man kan sänka arbetsgivaravgiften generellt för den prislappen.

Istället för att göra det lättare för privat sektor att anställa folk vill Socialdemokraterna lägga ytterligare en börda på fritids och äldreomsorg, medan Centerpartiet och Alliansen vill göra det ännu mer förmånligt att anställa personer under 23 år. Med lägre arbetsgivaravgift blir det lättare och lönsammare att skapa jobb för företag, medan offentlig sektor får vara i lugn och ro.

Socialdemokraterna står för ett uppifrånperspektiv där jobb skapas av offentlig sektor och politiken, medan Centerpartiet är starkt förvissade om att jobben kommer underifrån - från företag. Åtgärderna blir därför helt olika och jag hoppas att vi i Centerpartiet får gehör för våra lösningar om en vecka.

Martin Ådahl slår på Ekonomibloggen hål på Socialdemokraternas argument om att antalet jobb inte blivit fler med sänkta arbetsgivaravgifter för unga.

Centerkampanjen Första jobbet

I Almedalen lanserade Centerpartiet en kampanj för att det ska bli lättare för unga att få jobb. Kolla gärna in sajten Första jobbet. Hör av dig om du vill kampanja för detta i Bromma/Västerled!

Flera av förslagen kan göra att det blir lättare för unga att få sitt första jobb, som är viktigt för både självförsörjningen och den privata ekonomin, men också för självkänslan. När du får ditt första jobb kan du skaffa dig referenser, få en merit och "en första rad i CV:n" som Lööf så passande brukar säga.

Under pressträffen presenterades bland annat följande förslag:

• Centerpartiet vill sänka arbetsgivaravgiften för alla under 23 år ytterligare.
• Kommunen ska snabbare och på ett mer personligt sätt uppsöka de unga - ofta grabbar - som varken studerar eller arbetar. Varje individ ska bli sedd.
• Det ska bli lättare för företag att anställa med en reformerad arbetsrätt som bygger på kompetens istället för antal arbetade år.
• Arbetsförmedlingen ska konkurrensutsättas med hjälp av en jobbpeng.
• Ta bort jobbåtgärder och bredda istället YA-jobben.
• Riktiga jobb istället för Fas3.

Centerpartiet har länge jobbat för att unga ska få jobb. I valrörelserna 2006 och 2010 har vi varit den ledande kraften för ungas jobb. Vi vill verkligen förbättra chanserna för unga och nyanlända att få in en fot på arbetsmarknaden. Vi fortsätter kampen. Med ett starkare Centerpartiet i riksdagen kan dessa frågor drivas hårdare och med större entusiasm. Du kan kryssa mig på Centerpartiets riksdagslista för Stockholm stad.

Lööf ger tydliga besked för fler företag

Idag ger vår partiledare Annie Lööf en del raka besked i en intervju i SvD. Lööf menar att det är orimligt att förbjuda olika företagsformer inom välfärden, hon vill att Centerpartiet växer i valet och anser att det bästa vore om Centerpartiet även innehade arbetsmarknadsministerposten.

Förslagen som Lööf räknar upp för att åstadkomma en bättre arbetsmarknad kan tyckas gamla, men faktum är att Centerpartiet ännu inte har fått med sig övriga alliansvänner på dessa jobbskapande åtgärder: Turordningsreglerna måste förändras, arbetsgivaravgifterna måste sänkas och sjuklönekostnaderna för företag måste sänkas. Det måste helt enkelt bli enklare att driva företag, så att fler vill förverkliga affärsidéer och livnära sig på sina drömmar.

Om regelkrångel och företagares osäkerhet skriver idag Carolina Dahlman som är egenföretagare. Hon har fått en skatteinbetalningsavi för retroaktiv skatt sedan sju år, vilket givetvis känns bittert, osäkert och svårt. Detta måste hon ju givetvis ha fått besked om flera år tidigare.

Det framgår klart och tydligt av reportaget med Lööf att hon och Centerpartiet är suget på att genomföra fler reformer för ett grönare, friare och mer företagsamt Sverige. Maria Ludvigsson tipsade allianspolitiker igår om att försöka sätta sig in i oppositionens perspektiv - om än med sina borgerliga ideologiska glasögon på sig - för att se behoven av reformer. Och nog är en sådan synvända viktig och givande.

Med kritiska ögon blir det tydligt att trösklarna till arbetsmarknaden är för höga för unga och invandrade. Det finns åtskilligt att göra för miljövänlighet i vardagen, men också reformer som på bred front skulle öka återvinning och återbruk. Och det måste bli lättare att driva företag i såväl storstad som på landsbygd. När företagsamheten skjuter i höjden på de små orterna gör de sig attraktiva för både turister, sommargäster och boende. Staten kan inte skapa företagen, utan det sker av människor med idéer, tid och kraft. Men förutsättningarna för företagen skapas till stor del av staten i form av regler, lagrum, signaler och skattepolitik. Och där är det en tydlig skiljelinje mellan Centerpartiet och övriga alliansvänner, även om inte jag skulle vilja kalla det för en spricka, utan ett välbehövligt, rakryggat ställningstagande, som ju också kan vara hälsosamt och hållbart även i den bästa av familjer.

Arbetsförmedlingen måste bättra sig

Jag läste igår om en utvärdering av Arbetsförmedlingen. Frågan som ställdes var hur väl samhällsorienteringen för nyanlända fungerar. Artikeln blev lite skrattretande mot bakgrund av att jag dagen innan hade fått en utvärdering av etableringsreformen i min hand. Den senare var gjord ur kommunernas perspektiv och finner att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna fungerar mycket dåligt, sedan etableringsreformen infördes 2010.

När det gäller de 60 tim samhällsorientering som länets kommuner samverkar kring genom Centrum för samhällsorientering är det värt att titta vidare på hur små språkgrupper snabbare kan komma igång, istället för att vänta. Kan modern teknik göra att kursen kommer igång tidigare om man har deltagare från övriga landet?

Det finns ett förtroendeglapp mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen vad gäller etableringsreformen. Det handlar om avsaknad av information från Arbetsförmedlingens sida så att kommunerna känner till vilka som har en etableringsplan. Men det handlar också om att Arbetsförmedlingen kvalitetssäkrar planerna. Om så redan sker måste Arbetsförmedlingen kommunicera detta med kommunerna. Även Migrationsverket behöver bli bättre på att informera kommunerna om inflyttningar. Bland dem som har etableringsplaner är de i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar förvånansvärt få. Etableringslotsarna måste se varje individ och hans/hennes förutsättningar och drömmar om inkludering och på så sätt finna vägen till målet, självförsörjning.

Med konkurrensutsatt Arbetsförmedling skulle vi kunna se förmedlingsföretag som specialiserade sig på olika språkgrupper eller olika akademiska nivåer.
Det finns en stor potential i Stockholms län i samverkan kring den nya vuxenutbildningsregionen. Jag skulle också vilja se att sfx-verksamheten utökades i dialog med de regionala programsamråden, så att branscherna kan signalera bristyrken. Det finns idag nio olika kommuner som samverkar kring dessa sfx-utbildningar. När det gäller sfi-verksamheten avvaktas sfi-utredningen. Nog vore det bra om sfi integreras med KomVux och utbildningen i svenska som andraspråk, men förslaget om sfi-peng är också något som skulle öka kvaliteten och valfriheten för den nyanlända.

Det finns mer att säga och att förbättra. Det tar alldeles för lång tid för folk att komma ut på arbetsmarknaden, men lösningen är inte att sänka ribban genom att höja antalet etableringsår från två till något högre. Alla flyktingar kommer nog inte att komma ut i arbete med tanke på posttrauma osv, men givetvis måste målet för varje individ vara självförsörjning och tillräckliga språkkunskaper. Självförsörjningen ger egenmakt, som våra nyanlända precis som alla andra behöver för att klara vardagen och ha ett drägligt liv.

Förhandlingar om utbyggd T-bana och bostadsbygge inleds

Idag skriver regeringens utsedda förhandlingspersoner på Sthlm debatt om att Stockholmsförhandlingen med idag inleds, vad gäller tunnelbaneutbyggnad och bostadsbyggande. Läs debattartikeln här: Historisk modernisering av Stockholms tunnelbana Att bygga ut tunnelbanan till Nacka var ett ingångsvärde, men man föreslår nu också en förgrening söderut vid Globen samt att bygga ut blåa T-banan från Akalla mot Barkarby. Investeringen som föreslås handlar om 17 miljarder kronor och bygget skulle kunna inledas 2016.

Centerpartiet i Stockholm gick som enda parti till val på att bygga ut tunnelbanan. Det är viktigt i en växande och attraktiv storstad att kollektivtrafikutbyggnaden sker i takt med att människor söker sig till regionen för att bidra. Tunnelbana är ett effektivt och miljövänligt transportslag, skriver förhandlarna. Att kommunerna bidrar med att bygga så många bostäder som möjligt är viktigt för att regionen ska hänga med i den globala konkurrensen om att vara en attraktiv arbetsmarknadsregion. Det känns rimligt att kommunerna bidrar med planer om ökat bostadsbyggande.

Jag skulle önska en förlängning av gröna linjen från Hässelby strand till Barkarby så att det blir en ringlinje. Det skulle då troligen vara möjligt att bygga fler bostäder i västra Stockholm. Det är också viktigt att titta efter nya kollektivtrafikslag. Till exempel måste det vara möjligt att bygga tunnelbanan på höjden så att man gör en snabblinje från tex Vällingby-Alvik i utrymmet ovanför tunnelbanan, som ju går i marknivå. Alternativ gräver man ned tunnelbanan även på den sträckan. Ett annat alternativ är att använda ytan ovanför tunnelbanan till någon form av konstruktion där bilar kan gå på rullband eller magnetiseras fast för forsling ovanför tunnelbanan dvs utan att de drar bensin. Jag vet inte om sådana lösningar finns någon annanstans i världen, men jag tänker att man också måste blicka framåt för att se framtidens kollektivtrafikslag.

Sten Nordin och Birgitta Rydberg bloggar också.

Öppna för LOV inom Arbetsförmedlingen

Jag var åhörare på ett seminarium om Arbetsförmedlingen som Annika Qarlsson bjöd in till igår. Detta med anledning av att Svenskt Näringsliv har låtit granska myndigheten och de upphandlingar som har gjorts. Maria Ludvigsson skriver bra om seminariet idag, där Arbetsförmedlingens representant menade att man önskade långsiktighet i form av en längre viljeinriktning.

Arbetsförmedlingen har ju upphandlat aktörer, som enligt Arbetsförmedlingens Clas Olsson är ett komplement till Arbetsförmedlingen själv. Det blev väldigt tydligt att LOU med uppifrånbestämda upphandlingskrav ger sämre förutsättningar för flexibilitet och möjlighet till innovationer än vad LOV, lagen om valfrihet, gör. De upphandlade aktörerna ses som ett komplement, inte som konkurrenter, vilket inte vässar Arbetsförmedlingens verksamhet vidare. I Australien har man konkurrensutsatt Arbetsförmedlingen, vilket innebär att det vuxit fram målgruppsinriktade förmedlingar, sk profiling.

Ett resonemang fördes om att en jobbpeng måste vara högre för personer som står längre från arbetsmarknaden. Jag kan inte låta bli att tänka på hur det ser ut i skolans värld med skolpengen. Vi har en allmän skolpeng, men också ett socioekonomiskt stöd som följer med de elever som har tuffast förutsättningar att nå målen. Något liknande måste det ju gå att göra - om man vill - i jobbpengssyfte. Och om den som förmedlar ett jobb får ut halva pengen när ett jobb förmedlats, dvs någon form av prestationsbaserad peng, blir incitamenten att förmedla jobb till de arbetslösa större. (Denna del finns inte i skolpengen.) Vi vet att med kundvalsmodeller har utförarna en benägenhet att metodutveckla, bli bättre på bemötande och att konkurrera med bättre öppettider. Det vore inte helt fel när det gäller Arbetsförmedlingen. Om man införde LOV för arbetsförmedlingar skulle de anpassa sig till människors och arbetsgivares behov.

Arbetsförmedlingen har också ett kontrollerande uppdrag i form av A-kassan. Detta kan man nästan tycka kan skötas digitalt så att själva jobbförmedlingen blir det viktiga. Eller så lägger man ihop arbetslöshetsförsäkringen med socialförsäkringarna så att det sköts av Försäkringskassan.

Budget 2013 om inkludering av nyanlända och sfx

Under debatten om arbetsmarknad, företagande och integration i budgetfullmäktige höll jag ett andra anförande som löd enligt följande:

Tiden är förbi när människor som kom till Sverige sågs som offer. Det du har med dig är en styrka, något att bygga vidare på, utgå från. Tiden är förbi när du som nyanländ var tvungen att offra det du hade med dig; språk, kultur, yrkesbakgrund. Det du har med dig är en tillgång, något att bygga vidare på, utgå från. Det är etableringslotsen som ska se resurserna, leda rätt - men det är individen som gör jobbet. Lära sig språket, skaffa ett jobb, hitta nya vänner, få barnen att nå målen i en ny skolkultur.

I SFI ska individens behov av språkutbildning sättas i centrum. Individens framtidsdröm ska vara utgångspunkten för hur undervisningen organiseras. SFI ska vara effektiv och ha hög grad av valfrihet för den enskilde. Så sker idag.

Tack vare en sådan flexibilitet kan Sumeya arbeta på dagen och läsa svenska på kvällen. Det ska vara en tydlig koppling mellan svenskundervisning, livet i Sverige och den studerandes framtida yrkesval. SFI ska vara en naturlig del av jobbplanen. Att se individen är att individanpassas SFI så var och en får en meningsfull uppgift där man studerar på sin egen nivå. Så sker idag.

När människor kommer till Sverige med en yrkesutbildning ska den resursen givetvis tas tillvara. Valideringen av kunskaper måste snabbas på, men det samarbete vi har i länet kring de sfx-utbildningarna är viktiga. Deltagarna lär sig svenska språket snabbare och etablerar sig på arbetsmarknaden fortare. Ingången via yrket stärker elevernas studiemotivation och självkänsla. 8 av 10 elever var i egenförsörjning ett till två år efter avslutat sfx. Det finns svenska för tex hantverkare, lastbilschaufförer, medicinsk personal och svenska för företagare. 7 av 10 startar eget företag eller får anställning efter genomgången kurs av svenska för företagare. Vi samverkar i länet kring sfx och kurser i samhällsorientering.

Vi gör så mycket från stadens sida, men det viktigaste arbetet görs dagligen av handläggarna, lärarna, lotsarna:
Och när de - men även du och jag som grannar eller som föräldrar till klasskompisar - ser på de nyanlända utifrån vad de skulle kunna bli och bidra med - istället för att se på dem utifrån sina brister i språket - DÅ har vi ett Stockholm där alla kan växa!

Jag yrkar bifall till komunstyrelsens förslag.

Reinfeldt och Löfven inspirerade av Olofsson?

Att Centerpartiet har kämpat för att få bukt med ungdomsarbetslösheten länge vet väl alla som sysslar med politik och förhoppningsvis även några väljare. Jag har berättat det på bloggen här förut; om hur Centerpartiets förtroenderåd i augusti 2006 tog ställning för de unga efter ett brinnande anförande av dalabänken. Att Centerpartiet på diverse stämmor tex i maj 2009 tog ställning för att reformera arbetsrätten. Hur Maud Olofsson i Almedalen 2010 sa att hon "till sista blodsdroppen" ska kämpa för att reformera arbetsrätten för de ungas skull. Och att Annie Lööf har tagit över stafettpinnen efter Maud Olofsson är tydligt.

Under våren har debatten om ungdomsarbetslösheten varit svallande och nu senast i Almedalen presenterade statsminister Fredrik Reinfeldt den sk jobbpakten som handlade om att "den svenska modellen ska få arbeta". Detta förslag blev det som alla förhöll sig till i bla Lernias arbetsmarknadsdebatt, då Socialdemokraternas Ylva Johansson började prata om jobbpakten som "Löfven-modellen". Men jag hade hört idén förut och mindes att Maud Olofsson hade skrivit om ett handslag för de unga i sin bok "Ett land av friherrinnor" som gavs ut sommaren 2010. Nog är det väldigt nära både en jobbpakt och en Löfven-modell - men uppenbart är att både Moderaterna och Socialdemokraterna tassar runt arbetsrätten på ett helt annat sätt än både Annie Lööf i sitt tal och Maud Olofsson nedan beskriver utmaningarna med ungdomsarbetslösheten:

"En sådan dialog skulle kunna mejsla fram ett kontrakt för att bryta ungdomsarbetslösheten som vilar på fyra ben:
Det skulle krävas att de som är unga fortsätter vara beredda att leva upp till sina skyldigheter och tar skolan och utbildningen på allvar. Att det är beredda att söka och ta de jobb som finns, även om det första jobbet man kan få inte är det man långsiktigt drömt om, och även om lönen inte alltid är den bästa. Att man är aktiv i sitt arbetssökande och beredd att röra på sig för att få ett jobb.
   Det krävs att politiken ger bra förutsättningar så att även den som inte är superproduktiv har en chans att bli anställd, och se till så att konstnaderna för att anställa är lägre än idag, särskilt arbetsgivaravgifterna. Att vi är beredda att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, och sänka trösklarna in på den. Att vi på allvar ställer krav och garanterar de reurser som kräv för att vi ska ha ett utbildningsväsende i toppklass, som möter såväl arbetsmarknadens som morgondagens krav. Att vi är beredda att skattemässigt gynna sparande till sin egen eller sina anställdas kompetensutveckling, till exempel genom att införa det som ibland kallas Framtidskonto. Att våra sociala trygghetssystem ger trygghet vid arbetslöshet och sjukdom men också kraftfull hjälp att komma tillbaka.
   Det krävs att facken är beredda att medverka till förändringar av arbetsrätten som sänker trösklarna gentemot de som står utanför, istället för att huvudsakligen värna förmånerna för sina medlemmar och för de som redan tagit sig in på arbetsmarknaden. Till exempel genom att utöka turordningsundantagen. Kanske genom att lägga större vikt än idag vid kompetens när företag måste säga upp personal. Att ha aktuell kompetens för en aktuell arbetsmarknad måste vara det om ger den största tryggheten.
   Och det krävs att arbetsgivarna, om facken går med på att förändra arbetsrätten så att trösklarna för att ta sig in blir lägre, är beredda att ta sitt ansvar för att kompetensutveckla även äldre personal, så att man kan stå sig i konkurrensen med unga, välutbildade personer eller ta sig vidare till en ny arbetsgivare den dagen man behöver det." (s 111-112)

Treterminssystem, bonus och checkar effektivt för högskolan?

Ett intressant inslag under Almedalen var Graylings visning av filmen "Utbildningsfabriken" av Martin Borgs. Tittarna fick följa med på en kritisk resa runtom på landets lärosäten. Filmen visade att det egentligen inte finns några skillnader mellan studieförbundens studiecirklar och sommarkurser i tex orkidéskötsel och svampplockning. Många studenter väljer att gå sommarkurser istället för att sommarjobba, eftersom sommarkurser är studiemedelsberättigade. Borgs konstaterade krasst att sommarkurserna inte är sådana som de studerande kunde tillgodoräkna sig inom ramen för sitt yrkesval. Ett alternativ till sommarkurser är det tre-termins-system som Centerpartiet har föreslagit, vilket skulle göra att det blev högre genomströmning på högskolan.

Hanna Wagenius konstaterade också under Centerpartiets ekonomiska seminarium att många unga inte får jobb och därför väljer att läsa något på högskolan, som någon form av arbetsmarknadsinsats, som dock inte ger högre anställningsbarhet.

I filmen intervjuades Jan Björklund om hur resurserna fördelas till universitet och högskolor. Populära kurser får mer pengar än de som väljs bort av de studerande. På ett sätt kan man säga att det är ett marknadsmässigt tänk kring fördelningen eftersom en peng följer med studentens val, men det är inte tillräckligt effektivt för att de studerande ska hushålla mer med sina val och välja utbildningar som ger arbete efter genomgången kurs. Där föreslår Borgs ett system med sk studiecheckar. Med dessa skulle var och en som väljer att studera på högskolan få med sig en check som går till betalning av kursen och till studiemedel. Den studerande blir då medveten om de stora kostnader som en utbildningsplats är förknippad med. Givetvis skulle det finnas en gräns för hur många år den studerande kan ta ut sina studiecheckar. Vissa utbildningar som är längre skulle också vara berättigade till fler år med studiecheckar.

Ett annat alternativ är sk "studiebonus" som ger den som har klarat sin utbildning snabbare än beräknat en ekonomisk bonus att använda till vad han/hon vill. En högre bonus skulle kunna ges till den som har fått jobb inom branschen parallellt med högskoleutbildningen. Hur som helst måste kvaliteten i högre utbildning öka och ungdomsarbetslösheten minska. Att vända på alla stenar, som vår kära partiledare säger, är klokt.
Karl Malmqvist föreslår studieavgifter. SvD 2011 om filmen.
Uppdaterad 2012-07-10: Läs gärna dagens ledare i SvD av Benjamin Katzeff Silberstein: Gärna sommarkurser, men först rejäl kvalitet

C vill satsa ytterligare på Yrkeshögskolan

Annie Lööf och Centerpartiet vill se 10 000 nya platser på Yrkeshögskolan under de kommande fyra åren. Detta är en av hörnstenarna i en hållbar arbetslinje. I en yrkeshögskoleutbildning ingår Lärande I Arbete dvs praktik i olika företag i branschen. Yrken att välja bland är allt från energitekniker till trädgårdsmästare eller vårdadministratör. Utbildningarna är eftergymnasiala och skapas i samverkan med näringslivet. Därav är sysselsättningsgraden hög då de studerande är klara med sin utbildning.

I mars/april i år lämnade Myndigheten för Yrkeshögskolan en återrapport "På väg mot 100 % matschning" om läget. Man skriver i sammanfattningen så här: "Myndigheten bedömer att ytterligare minst en fjärdedel av ansökningarna håller så hög kvalitet att dessa kan ingå i yrkeshögskolan. Det är således brist på resurser och inte brist på efterfrågan från arbetslivet som begränsar utbudet på utbildade inom yrkeshögskolan." Myndigheten konstaterar också att man i sin instruktion inte har i uppdrag att samla statistik kring utbildningarna och därför inte gör det i någon större utsträckning.

Myndigheten för Yrkeshögskolan har också ett samordnande uppdrag i att validera nyanländas kunskaper. Se valideringsinfo.se I den frågan har vi i Arbetsmarknadsberedningen i KSL, Kommunförbundet Stockholms län fått en rapport från Matchning Södertörn om att det tar alldeles för lång tid för nyanlända att få sina kunskaper validerade, vilket givetvis är förödande för individens möjlighet att hitta ett jobb.

Tyvärr känner nog få gymnasister till Yrkeshögskolan som möjlighet. Därför måste vägledningen fungera bättre på gymnasieskolorna. Förslaget på satsning är ett bra initiativ som kan ge fler individer möjlighet att ta första steget in på en arbetsplats snabbare, men också en möjlighet för företag att få rätt kompetens. Jag hoppas att förslaget får stöd i Alliansen.

TV4, DN rapporterar. Bloggar gör Eva Andersson

Väljarna stödjer Lööf om lägre ingångslön för unga

Annie Lööf fortsätter att debattera ungdomsarbetslöshet. Centerpartiets mål är att sänka trösklarna för unga som står utanför arbetsmarknaden. Det har så varit sedan 2006 och tack vare ihärdig opinionsbildning i frågan förverkligas nu, tack vare fack och arbetsgivarorganisationer, idéer som gör det lättare för unga att ta steget in på arbetsmarknaden.

Med sänkta ingångslöner kan fler jobb skapas. Det blir lättare för arbetsgivare att ta risken att anställa ett oprövat kort, någon som under sin första anställning kan få erfarenheter och utbildning, vilket då arbetsgivaren ges möjlighet att avsätta tid till med den lägre ingångslönen. Detta ser nu väljarna, enligt en undersökning bland 1002 svenskar i åldern 18-74 år som i april intervjuades.

Lööf presenterar idag undersökningen i Aftonbladet där även (S)- och (MP)-sympatisörer (59 %) anser att lägre ingångslöner är en bra idé för att unga ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden. 53 % av svenskarna anser att lägre ingångslöner skulle mildra ungdomsarbetslösheten, enligt undersökningen gjord av United Minds. Sju av tio menar att unga tack vare lägre ingångslön lättare kan komma in på arbetsmarknaden.

Ett jobb är betydelsefullt för en meningsfull vardag. Självförsörjning leder till egenmakt. Därför behöver alla insatser bidra till hur unga kan komma in på arbetsmarknaden.

I Stockholm finns den sk ungdomsanställningen där 400 långtidsarbetslösa får möjlighet till en visstidsanställning inom stadens verksamheter. Lönen är 12 000-13 000 kr. 30 % av ungdomsanställningarna ledde 2011 till en vidare anställning inom staden.

Läs Lööfs artikel om lägre ingångslöner för unga på Aftonbladets debattsida idag: De rödgröna vill också ha introduktionslöner

Stöd för lägre ingångslön

Ungdomars möjlighet att skaffa sig ett jobb är aktuell och viktig i vardagen för många familjer. Idag publicerade DN en opinionsundersökning man låtit göra bland tusen svenskar: Många unga positiva till låga ingångslöner. Sex av tio svenskar är positiva till lägre ingångslön. Längtan efter att ställa väckarklockan för att få gå upp och göra sig i ordning för att gå till ett jobb är större än prestigen i att få lika mycket betalt än någon som redan jobbat i några år. Känslan i magen om meningsfullhet i vardagen då man kliver in på arbetsplatsen är viktigare än tanken på några tusenlappar mer på kontot den tjugofemte. Trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden måste bli lägre, har Centerpartiet kämpat för sedan valet 2006. Annie Lööf driver på i debatten.

Om sänkta ingångslöner skrev Lööf dåvarande Johansson redan 2009 på Newsmill. De sk avstampsjobben, som handlade om att varje individ som fullföljt en gymnasie-, högskole- eller universitetsexamen ska ha rätt att teckna ett lärlingskontrakt inom branschen till två tredjedelar av avtalsenlig lön, lanserades hösten 2009. Då IF Metall införde betalda praktikplatser, där ungdomar får 75 % av lönen delade Annie ut en uggla till facket för att uppmuntra initiativet och den fackliga flexibiliteten. Se Politikerbloggen.

Vi måste ha modet att reformera skrev Annie Lööf i SvD för någon vecka sedan. Det handlar om den tydliga politiska kompassen mot en reformerad arbetsrätt där Centerpartiet tar ställning för de som står utanför dvs funktionsnedsatta, unga och personer med utländsk bakgrund. Med större flexibilitet på arbetsmarknaden kan det bli lättare för företag att anställa och lättare att säga upp sig för att söka nytt.

Med förslaget att sänka ingångslöner generellt initierades också en debatt om att stå upp för de som står utanför arbetsmarknaden. Detta är solidaritet i sin innerligaste form. Där man måste dela med sig i prestige och lönesumma för att förstå att det är viktigare att ha ett jobb än att ha en hög lön. Självklart måste politiker kunna lägga sådana förslag utan att få fåniga argument i knäet om att sänka sin egen lön.

I Stockholm där ungdomsanställningar har funnits i några år resonerar man att dessa anställningar med cirka 12 000 kr i månadslön är bättre betalda än alternativet - försörjningsstöd. Det handlar inte om att folk ska "nöja sig med det", utan om ett sätt för det offentliga att sträcka ut en hand så att de långtidsarbetslösa ungdomarna får möjlighet till referenser, praktik och erfarenheter samt en meningsfull vardag, som en start för sitt yrkesliv. 30 % har enligt Arbetsmarknadsförvaltningen fortsatt med anställning inom staden och andra har gått åt andra håll.

Ungas möjlighet att skapa sig en framtid bygger på möjligheten att skaffa sig ett jobb. Där är initiativförmågan och handlingskraften hos den enskilde av stor vikt. Entreprenörskapet och företagsamheten kan vara en väg in i värmen. Tack vare entreprenörskap i alla gymnasieprogram och det entreprenöriella lärandet som en röd tråd i hela utbildningen ska företagandet bland unga öka.

En fullföljd gymnasieutbildning är en viktig förutsättning för framgångsrik framtid. Att Alliansen har möjliggjort tre utbildningsvägar är ett sätt att individualisera gymnasieskolan.

För att unga ska kunna skaffa jobb krävs företagare som tar risker och anställer oprövade kort. Detta risktagande kräver incitament som den halverade arbetsgivaravgiften för unga, men även möjligheter till tex lägre kostnader i övrigt som en lägre ingångslön, är. Många fler insatser krävs säkert, men samtidigt behövs en debatt där vi också stärker de unga i tron om att kunna skaffa sig jobb. Det är inte det offentligas ansvar att förse unga med jobb, utan att skapa förutsättningar för de unga individerna om att skaffa sig ett jobb eller starta ett företag. Lite empowerment, helt enkelt.

Delaktighet och egenmakt

Idag var jag åhörare på ett arrangemang hos Institutet för Framtidsstudier. Fokus var delaktighet och egenmakt med ett mångfaldsperspektiv. Föreläsarna mötte ett nästan fullsatt Folkets Hus i Rinkeby.

Den förste forskaren Gunnar Myrberg redovisade slutsatser om självtillit och systemtillit i relation till politiskt engagemang hos olika samhällsgrupper. Kontakter med politiker samt vardagsmanifestationer var högst bland infödda med utländsk bakgrund. Personer som var föreningsdeltagare hade större andel kontakter, utförde protester och kände större självtillit än personer som inte var föreningsmedlemmar. Svenskar generellt har i genomsnitt tre föreningsmedlemskap. Invandrade har med sina 2-2,5 medlemskap också internationellt sett stor andel medlemskap.

Myrberg hade funnit ett starkt stöd för politiskt engagemang (kontakter, protester och självtilltro) i relation till färdighetsträning i form av föreningsdeltagande. Slutsatsen är alltså att föreningsdeltagande i form av utbildningar är viktigt och ger politiska redskap!

Intressanta slutsatser av en forskare som heter Viktor Vesterberg om egenmakt gavs. Han hade observerat ett arbetsmarknadsprojekt, samt gjort en del intervjuer med både deltagare och gruppledaren. Egenmakt var ett viktigt mål med projektet, men då några deltagare var "dittvingade" förstod de inte alls vad han menade med begreppet egenmakt, medan ledaren beskrev sin roll som någon form av katalysator för deltagarnas idéer och initiativ som skulle leda till egenmakt.

Under fikapausen talade jag dels med representanter från Försäkringskassan, dels med en kvinna som driver ett företag som hjälper sociala företag med ansökningar. Jag fick en hel del tips om ställen att göra studiebesök på, samt mer kunskap i ämnet. Tack för det www.europfc.com !

Lööf lyfter unga, invandrare och funktionsnedsatta

Annie Lööf skriver idag i Göteborgsposten om att Fler ska få tjäna egna pengar. Lööf fortsätter driva sin linje med förslag som kan förbättra arbetsmarknaden för unga, invandrare och personer med funktionsnedsättning. Denna konsekventa linje är ett starkt tecken på tydlighet, som Centerpartiet behöver i form av en stark ledarprofil, som Lööf utgör exempel på. Lööf arbetar för att unga, invandrare och funktionsnedsatta ska kunna försörja sig själva och på så sätt känna trygghet, frihet och stolthet. Jag är övertygad om att Lööf är bäst lämpad att efterträda Olofsson i september.

I artikeln beskriver Lööf bakgrunden till den politik hon bedriver:

"Jag kommer från Värnamo i Småland. Min hemregion har blivit en symbol för hårt arbete och framgångsrikt företagande. Vårt låga utanförskap och starka entreprenörsanda möjliggörs av ett starkt samarbete mellan näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle där vi ser värdet av allas bidrag både för sig själva och för samhället.

Dessa värderingar präglar min politiska gärning. Jag vill att Centerpartiet ska vara det parti som ser varje människa, oavsett vilka förutsättningar han eller hon har för att vara på arbetsmarknaden."

Nog är Annie Lööf En skarp, grön profil, som Östersundsposten skriver i sin ledare.

Christian Ottosson, Per Ankersjö, Albin Ring-Broman och Johan Hedin bloggar också.

Lööf vill prioritera företagen

Annie Lööf är Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson. Hon kommenterar finansläget och kommande budgetförhandling här.

Det låter lovande att Lööf vill prioritera insatser som ger jobb. I växande företag kan fler jobb skapas och därför vill Lööf se tex sänkta arbetsgivaravgifter, en översyn av kapitalskatter för växande bolag och sänkt moms. Lööf betonar också vikten av de reformer som kräver politiskt mod, snarare än pengar, nämligen en reformerad arbetsrätt och att konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen.

Låt lön vara en fråga mellan företag och arbetstagare

I förrgår skrev sju företrädare för ett antal arbetsgivarorganisationer på SvD Brännpunkt om deras önskan att utveckla kollektivavtalen. De vill bland annat att lönesättningen ska ske mellan företag och anställd, vilket låter som en rimlig procedur.

Inlägget finns även på Svenskt Näringslivs hemsida. Herrarna skriver: "Tre av fyra i privat sektor vill ha att lönen ska bestämmas mellan chef och medarbetare. Av dessa tycker två tredjedelar att det ska ske utan stöd av det lokala facket medan en tredjedel anser att det lokala facket ska involveras. Enbart ett fåtal (åtta procent) vill att lönen ska bestämmas av det centrala kollektivavtalet."

Jag menar i min motion till partistämman att det ska vara möjligt för den som vill anställa att komma överens med anställda om de anställningsförhållanden och den lön som de båda tillsammans anser är lämpligt. Människor måste ses som fria, kompetenta individer med egen vilja och kunskap. Med en mer individuell lönesättning blir inte lönen bara en kostnad, utan ett styrmedel så att företagare kan premiera de arbetstagare som bidrar till ett större värde för att nå företagets mål.

Centerpartiet har vassast arbetsmarknadspolitik

Per Ankersjö och Magnus Andersson skriver idag på SvD Brännpunkt om arbetsmarknaden: M tar inte ansvar för arbetsmarknadspolitiken. De skriver om den sk missmatchningen och att företagen inte kan kompetensförsörjas eftersom utbildningar inte håller måttet. De summerar Centerpartiets politik för jobben på ett bra sätt. De nämner företagens kompetensförsörjning och skrotande av LAS, men även skolans betydelse.

Men vi måste också skruva i system vad gäller arbetsrätten som jag menar ska vara individualiserad. Jobblinjen ska vara en tydlig tråd från förskola via grundskola och gymnasium till arbetsmarknaden. Då måste vi också ta debatten om det rimligt att fackförbunden ska ha privilegiet att utverka sympatistrejker och blockader, vilket dagens lagstiftning tillåter. Ja, det finns mer att orda om i frågan, men Ankersjös och Anderssons artikel är fräsch.

Socialförsäkringssystemet synas

SKL har, enligt Expressens ledare, granskat försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd/socialbidrag (kärt barn har många namn). SKL skriver:

"...0-placerade är en bortglömd grupp som nu lyfts fram. I studien har varannan aldrig haft ett jobb och av de som haft ett jobb har var femte inte arbetat under det senaste decenniet. Särskilt oroande är att det i denna grupp finns en stor andel unga som riskerar att fastna i ett livslångt bidragsberoende. Den här gruppen får inte samma rehabilitering som man får inom ramen för Försäkringskassan. Nuvarande lagstiftning tillåter inte att socialtjänsten tar ett samordnande ansvar för rehabilitering eller ens ifrågasätter varför en person kan vara sjukskriven under flera år utan en rehabiliteringsplan."

Det behövs ett större grepp på socialförsäkringarna, vilket regeringen redan har konstaterat, då man tillsatte utredningen med Irene Wennemo. Dessutom ses utförsäkringarna över och den snabbutredningen ska landa hos Kristersson i höst. Det är bra att alla bollar och idéer hamnar i luften. Regeringen ska inte se det som något nederlag att man ev måste förändra i systemet eller skruva i maskineriet. Det är snarare en styrka att man vågar ta kritiken och se det som fördelar att ha en öppen debatt. Givetvis vill man av instinkt göra något direkt åt alla de som faller mellan stolarna eller som är nollplacerade. Men skyddsnätet finns där och vi måste ge oss till tåls för att alla kloka förändringar ska göras - först i höst och sedan flera år längre fram.

Jag hoppas på ett system där arbetslinjen förstärks ytterligare. Där rehabilitering/jobbcoacheri förekommer även inom socialtjänsten. Där socialbidrag blir sociallån - för människovärdet. Där arbetslöshetsförsäkringen blir individualiserad och är frivillig. Där försäkringen kan tecknas på marknaden av bolag som också ansvarar för jobbcoachning och matchning. Där Arbetsförmedlingen konkurrensutsätts. Och för att många fler jobbtillfällen ska finnas måste företagande vara lönsamt och enkelt - ett alternativ för gemene man. Då måste bokföringen vara enklare. Det måste bli faktiska skatteinbetalningar istället för preliminära. Det måste vara dubbelt grundavdrag för företagare. Det måste vara avdragsgillt att investera i ett nyföretag. Vinst ska ses som något fint och resultatet av hårt arbete. Tankarna och idéerna grundläggs i skolan där jante-lagen är något som bara ska gå att läsa om i historieböckerna.

Expressens ledare skriver med anledning av försörjningsstöd:

"Alla sjuka, oavsett om de vill eller inte, måste få sin arbetsförmåga prövad under motiverande ledning. Också de nollklassade. De unga, ofta med bokstavsdiagnoser, måste få bättre psykiatriskt stöd tidigare och möjligheter att få plats på arbetsplatser - också om det krävs mycket handledning.
Det är inte anständigt att låta unga, vilsna vuxna döma sig själva till ett evigt liv på försörjningsstöd bara för att de i stunden inte förstår bättre."

Ny modell för arbetsmarknaden

Ett handslag gäller, brukar man säga i mina umgängeskretsar. Ett avtal är ett avtal. Inte ska tredje part behöva lägga sig i det avtalet, som är upprättat mellan två myndiga personer i nyktert tillstånd. Lite mer sådant över arbetsmarknaden, tänker jag. Där arbetsgivare och arbetstagare befinner sig i en vinna-vinna-situation.

Kloka Anna Ekström och erfarne Svante Nycander skriver om frågan med Lagen om anställningsskydd, Las, på DN debatt idag: Ny modell för Las gynnar både företag och anställda. De menar att en skiljenämnd, med nominerade nämndemän från parterna, skulle kunna döma huruvida en arbetsgivare har rätt att frångå turordningsregeln eller inte. Det är ett bra kompromissförslag. De kan sin historik. Det är ett bra förslag för de som önskar se den svenska modellen fortleva. Men det räcker givetvis inte.

Människor - löntagare och företagare - måste ses som kompetenta även på arbetsmarknaden. Det finns de som inte alls vill vara fackligt anslutna. Dessa personer påverkas ändå av kollektivavtalen, vars regler gäller även för den som inte är fackmedlem. Det är en förlust för arbetsmarknaden och för företagen och även för individerna att det är få möjligheter att skriva de avtal som människor önskar. Men om man bryter om avtalet försvinner hedern. För ett handslag gäller ju.

Jobb, jobb, riktiga jobb

Det är obegripligt att så många ungdomar blivit långtidsarbetslösa och förtidspensionärer. Visst är det en politisk katastrof då ungdomar får en biljett till arbetslösheten och fattigdomen, istället för ett första jobb där de får pröva sina vingar, möjligheten att stå på egna ben.

Jag tror att flera insatser måste till. Givetvis ska ungdomarna i och med entreprenörskap i gymnasieskolan från och med hösten inse att man måste skaffa ett jobb, snarare än få ett. Ungdomarna kommer att bli mer företagsamma.

Men arbetsmarknaden måste bli mer flexibel där vi måste ha lägre ingångslöner och slopa turordningsreglerna. Arbetsrätten måste vara utformad från de som ska anställa, företagen, snarare än de som ska anställas. Vilka behov och kompetenser krävs?

Men det är också på tiden att avreglera Försäkringskassan, för att istället låta staten sköta tillsyn av myndighetsutövningen. Att föra in arbetslöshetsförsäkringen i privata försäkringsbolag där man även ansvarar för jobbcoachning skulle kunna vara ett sätt att ytterligare få snurr på verksamheten. Hur förtidspensionen kommer in i detta vet jag inte riktigt. Men jag vet att alldeles för många unga är arbetslösa och förtidspensionerade, vilket är förkastligt i ett additivt samhälle där alla måste bidra för att människovärdet ska upprätthållas.

Centerpartiet sa det i Stockholm på partistämman 2005: Jobb, jobb, riktiga jobb.