Federley får oförtjänt kritik

SvD söndagsporträtterar idag Fredrick Federley och hans drag queen-karaktär Ursula. Det är ett bra sätt att synliggöra det behov som en viss procent av vårt folk har, nämligen att klä sig i kjol trots att man är kille, ha ögonskugga och kvinnliga attribut trots att man har skäggväxt. Spänningen ligger hos läsarna i att någon går över den strikta könsrollsgränsen och att denne någon står för detta. Men också gränsen mellan privatperson och riksdagsledamot ifrågasätts och jag hoppas att det är den som mediadrevet vill åt - inte att Federley en gång klädde ut sig till Ursula innanför riksdagshusets väggar.

Förtroendevald är man till 100 %, även i sitt privatliv. Därför är kontrollen på våra folkvalda mycket större än på icke-förtroendevalda. Självklart ska alla människor - och i synnerhet de folkvalda - hålla sig till lagen. Men de etiska normerna som bygger på "sunt förnuft" eller någon form av svensk moralgrund är lite otydligare. Diskussionen om Ursulagate handlar alltså om brist på riktlinjer och förebyggande diskussioner i riksdagen om vad som är förenligt med uppdraget som riksdagsledamot.

Ska man liksom Bodström kunna extraknäcka som advokat och författare under sitt riksdagsuppdrag? Kan man göra reklam för något eller är man "köpt" då? Är det okej att bedriva näringsverksamhet samtidigt som man sitter i riksdagen? Ska man som mjölkbonde då sälja sin gård bara för att man blir invald i riksdagen? Kan man då driva bättre villkor för bönder? Vad skulle hända om jag blev invald i riksdagen och några måndagar per år gick ut och vikarierade som lärare för att hålla mig ajour med verksamheten och hålla mina kompetenser vid liv? Är det mutlunch att jag åt mat på skolan jag gjorde ett studiebesök på i fredags? Är det att gynna fristående skolor generellt att jag bloggade om en friskola där jag gjort ett studiebesök? Är det själva extrainkomsten som sticker folk i ögonen, (dvs vanliga "fult-att-tjäna-pengar-jante-lagen") eller handlar det om att man befarar att olika intressen strider mot varandra? Är det okej att liksom Yvonne Ruwaida läsa juristutbildningen under tiden man är oppositionsråd i Stockholm? Det blir ännu viktigare än någonsin att föra diskussionen internt. Låt inte en enskild riksdagsledamot klä skott för detta utan lyft det till högre nivå!

Journalisten landar i kontentan att centerrörelsen har problem och är för moralkonservativ. Visst var det mycket skitsnack om och osäkerhet kring Stureplanscentern för några år sedan då våra vänner ute i landet fick stå till svars inför sossar kring Mauds hängande vid Stureplan, men efter Stockholmscenterns information och charmkampanj på partistämman i våras har folk tinat upp. Landsortspartisterna vet att vi i Stockholmscentern är ett gäng goa centerpartister som brinner för att påverka kring stadsmiljö och grönytor och är Alliansens gröna röst. Det är inte Centerpartiet som har problem, utan media som just nu hetsar mot Federley i brist på att jaga Maud Olofsson, när hon nu levererar oavbrutet.

Staffan Danielsson försvarar Federley på ett mycket bra sätt och sätter ord på den avundsjuka som säkert sticker tag i oss alla ibland, med tanke på att vi inte alls är lika spännande som Federley. Att jag är den ende person som klickar på "gillar" på Facebook när Federley skriver att han läser handlingar till sitt utskott visar väl på hur många som egentligen intresserar sig för hans mer sociala sidor, då han är grym på Twitter och Facebook att föra diskussioner med folk från landets alla hörn. Jag sa förra veckan till honom att han är ett socialt geni. Sedan har jag haft synpunkter på andra saker, men de har jag framfört vid tillfälle, precis som han kommenterat mitt agerande vid tillfälle.
Så sluta tafsa på Ursula, red ut den ev KU-anmälan som gjorts och lyft diskussionen om etik mellan privatliv och rollen som förtroendevald till högre nivå. Jag tar med mig detta till vår valkommitté och vårt distrikts kandidater.
Inger Fredriksson och Per Ankersjö bloggar också.