Niqab - påbud eller civil olydnad?

Idag har jag som centerpartist tillbringat några timmar med ett femtiotal muslimska kvinnor i södermalmsmoskén. Då jag deltog i Klöverdams seminarium "Kan man vara troende muslim och feminist" i tisdags blev jag och andra centerpartister inbjudna. Eftersom temat var niqab blev jag intresserad av att lyssna, men också bli lyssnad på för min ståndpunkt om att skolor och arbetsplatser måste kunna ange klädkoder för att alla deltagare och medarbetare ska känna trygghet och kunna föra en öppen diskussion samt för att inte klädseln ska hindra jämställdhet. Ordföranden för kvinnoföreningen, Berna Noor, återgav höstens debatt på ett mycket analytiskt och skickligt sätt. Dessutom höll hon i diskussionen på ett mycket proffsigt och kritiskt sätt. Självklart kom Danielssons och Petterssons motion upp.

Jag får höra motiven till att bära niqab. Att någon har hittat bevis i Koranen för att man ska bära niqab. En niqabbärare menar att det inte är några problem att bära niqab. Det är bara vi politiker som ser problemen. Man anpassar sig och kan jobba med muslimska barn, där man kan fälla upp niqaben. Att pappor ska vara med i utvecklingssamtal eller att det kan finnas manliga assistenter till elever existerar dock ej i niqabistens tanke. Moderatorn konstaterar att det kanske inte är något problem för niqabbäraren, men för just personerna runtomkring. Hon förklarar också att det tillhör svenska kulturen att man hälsar genom att ta i hand och genom att kunna se varandras ansiktsuttryck och ha ögonkontakt, framför allt på möten. "Vi måste kunna samskapa." Hon menar att det är rätt av Sverige att sätta upp en gräns.

Det finns olika tolkningar av Koranen angående niqab. Kvinnans klädsel nämns på ett ställe (några verser/suror) i Koranen och där står det att hon ska bära slöja, hijab, vilket nästan alla närvarande kvinnor gör dagligdags. Någon berättar för mig att enligt islam ska inget göras av tvång, utan bara med ens hjärta. Några menade att de gärna har niqab på sig och har valt det på senare år, men då väljer bort vissa yrken där man inte kan bära niqab. Niqab är alltså inte ett religiöst måste, utan ett kulturellt attribut.

Träffen avslutades med att alla fick hitta konkreta lösningar till hur fördomarna kring islam kan minska. Moderatorn var mycket noggrann med att var och en skulle se sitt ansvar i den uppgiften. Mitt tips var att ge sig in i debatten som starka kvinnor och att ge sin syn på denna och andra frågor. Jag hoppas på det - många goda debattörer fanns i den församlingen!

Jag gick hem stärkt i min åsikt om att skolor och arbetsplatser kan ha regler för vad man inte får ha på sig. Om syftet är att skapa en god kommunikation i gruppen eller med kunderna och ett gott samspel i samhället i övrigt.