Demokrati gynnar ekonomisk utveckling
DN:s ledare refererar till afrobarometern som tydligen är en sammanställning av de afrikanska ländernas demokrati och fattigdom. Slutsatsen är att demokrati gynnar ekonomisk utveckling. Självklart gynnas företagande av näringsfrihet. Med yttrandefrihet kan man ifrågasätta och våga vara innovativ. Med möjligheten till självbestämmande och egenmakt kommer tron på den egna förmågan, viljan att bidra och kunskaper därom.
Det ser positivt ut i Afrika generellt. Men ett av de länder där ledningen greppat hårdare om utvecklingen är tyvärr Zimbabwe. Det fanns en demokratisk utveckling, ett underifrånarbete där demokratiarbete och lokal ekonomisk utveckling gick hand i hand. Ungdomar som tog mikrolån för att investera i burar till kycklinguppfödning eller att köpa yngel för att odla fisk eller bevattningssystem eller tegelstenstillverkning. De odlade och sålde det de hade odlat.
Med tanke på hur fattigt det var 1997 då jag var där för Vi Ungas räkning kan jag undra hur det ser ut idag. Att folk bor i hyddor där elektricitet och rinnande vatten saknas samt går i ärvda kläder är jag övertygad om. Det är bara att hoppas att de får lite lagom med nederbörd ibland så att majsen och övriga crops växer så att de kan göra sin sadza.
Jag hoppas att Sverige för samtal med Mugabe. För man har ju ändå ett ansvar på generell nivå efter alla år av bistånd, utbytessamarbeten mm, tycker jag. Han var ju på gång med demokrati. Men han är väl rädd för vad som händer sedan. Och har en stor apparat runt sig. Målet måste ju vara att föra respektfulla samtal med den gamle mannen, vilka kan leda till att bygga upp en demokrati. Tänk om man kunde hitta en variant där man köper ut mannen. Ja, ja, det är ju enkelt för mig som är kommunpolitiker utan kunskaper i internationell rätt att filosofera kring en fråga som jag har varken insyn eller befogenheter i.
Det ser positivt ut i Afrika generellt. Men ett av de länder där ledningen greppat hårdare om utvecklingen är tyvärr Zimbabwe. Det fanns en demokratisk utveckling, ett underifrånarbete där demokratiarbete och lokal ekonomisk utveckling gick hand i hand. Ungdomar som tog mikrolån för att investera i burar till kycklinguppfödning eller att köpa yngel för att odla fisk eller bevattningssystem eller tegelstenstillverkning. De odlade och sålde det de hade odlat.
Med tanke på hur fattigt det var 1997 då jag var där för Vi Ungas räkning kan jag undra hur det ser ut idag. Att folk bor i hyddor där elektricitet och rinnande vatten saknas samt går i ärvda kläder är jag övertygad om. Det är bara att hoppas att de får lite lagom med nederbörd ibland så att majsen och övriga crops växer så att de kan göra sin sadza.
Jag hoppas att Sverige för samtal med Mugabe. För man har ju ändå ett ansvar på generell nivå efter alla år av bistånd, utbytessamarbeten mm, tycker jag. Han var ju på gång med demokrati. Men han är väl rädd för vad som händer sedan. Och har en stor apparat runt sig. Målet måste ju vara att föra respektfulla samtal med den gamle mannen, vilka kan leda till att bygga upp en demokrati. Tänk om man kunde hitta en variant där man köper ut mannen. Ja, ja, det är ju enkelt för mig som är kommunpolitiker utan kunskaper i internationell rätt att filosofera kring en fråga som jag har varken insyn eller befogenheter i.
Etiketter: afrika, demokrati, företag, företagande, yttrandefrihet, zimbabwe

0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Hem