Vikten av insatser för anhörigvårdare

I söndags hade Centerpartiets Brommanätverk möte inför det stadsdelsnämndsmöte som äger rum imorgon. Det är verkligen värdefullt för mig att ha medlemmar att bolla med.

Den digra verksamhetsplanen för Bromma stadsdelsnämnd har mål gentemot brukarna och de äldre, men inte gentemot hur nöjda de anhöriga är med de insatser som staden erbjuder. En medlem ställde då en fråga om hur anhörigstödet ser ut, vilket föranledde mig att ställa frågan vidare till chefen för äldreomsorgen, som gav mig följande svar som är ett axplock ur de insatser som görs för att stötta anhörigvårdare:

• Förvaltningen mäter nöjdheten hos anhöriga och ser att det finns en förbättringspotential.
• Anhörigombud som kan stötta anhöriga ska utses.
• När avlösare kommer hem till den äldre för att avlösa den anhöriga skickar man de mest kompetenta.
• Det finns också ett behov av träffpunkter för de anhöriga. Där de kan mötas, dela erfarenheter och kanske förkovra sig.
• Staden har ett anhörigstöd för demenssjuka som förvaltningen hoppas kunna ta del av.

Jag tänker ofta på den fantastiska insats som min farmor gjorde då hon vårdade min farfar i hemmet. Relationen dem emellan blev givetvis en helt annan än den var när farfar var frisk. Oron hos min farfar då min farmor begav sig till affären eller dylikt var stor. Att släppa in en främmande person i hemmet för avlösning kräver ett förtroendebyggande. Vikten av att kunna komma utanför hemmets väggar för att andas lite frihet - för att uträtta ärenden och få tid för sig själv - är stor.