Välkomnad matematiksatsning

Igår presenterade Jan Björklund en del i budgeten som berör skolan, men också vår framtida kompetensförsörjning. 2,6 miljarder ska gå till en satsning på fortbildning av befintliga matematiklärare och lärare som undervisar i matematik utan att ha behörighet. PJ Anders Linder skriver om detta i sin ledare. Förslaget välkomnas också av Lärarförbundet.

Det är framsynt av regeringen att koncentrera denna fortbildning till matematik, då Sverige som nation har halkat efter i undersökningarna och behöver en framsynt politik som gör att fler väljer att bli ingenjörer och civilekonomer. Det är viktigt att matematiklärare kan förklara varför ämnet är viktigt och har förmågan att låta det handla om verklighetsnära problemlösning för eleverna. Denna satsning är också ett sätt att stärka skolan och indirekt ett sätt att säga att det varken är fel på eleverna eller lärarna, utan handlar om en brist på fortbildning, dvs man lägger ansvaret på systemet från forna tider i form av lärarutbildningar och brist på kompetensutveckling.

I Stockholm pågår just nu det sk stockholmsprovet som är en diagnos i matematik för nyblivna gymnasieelever. I staden sker också ett riktat arbete särskilt mot matematik och naturvetenskap. Redan från förskolan, vilket är en viktig markering av när intresset för matematik, naturvetenskap och problemlösning väcks. Med ännu skickligare lärare kommer det väckta intresset kunna upprätthållas och följa med upp i åren.

Sverige bäst i matte!

Under en konferens med FISS, Föräldraalliansen Sverige, idag föreläste en forskare från Umeå som tittat närmare på framgångsrika skolor. Mycket var intressant. Han vände tex upp och ned på PISA-undersökningen som senast placerade Sverige på tolfte plats i kunskaper i matematik. Men i relation till satsade lektionsminuter på ämnet matematik ligger Sverige på första plats vad gäller vilka betyg eleverna hämtar ut, enligt en finsk forskare på ESHA. Bland de sex bästa länderna fanns Sverige, Finland, Norge, Nya Zeeland, Nederländerna och Danmark. En tanke från forskarens sida var att alla var demokratiska länder. På väg från konferensen hajade jag till då jag mötte Sveriges enda kändislärare: Matteläraren Stavros från "klass 9a". Tänk vilka mål eleverna skulle nå om mer tid lades på matematik.

Räkna med föräldrarna

Matteböckerna är desamma som förut, något mer verklighetsanpassade. Mattelärarna är mer pedagogiska och individtillvända än förut och har höga krav på sig uppifrån om att eleverna ska nå målen. Det nationella provet i matematik ligger så sent som i april och maj, för att eleverna ska hinna lära sig så mycket som möjligt. Ändå blir eleverna i Sverige allt sämre på matematik. Flera problem identifierades i rapporten och de ska tas på allvar. Men kanske det också beror på minskad tid med sina föräldrar? Tiden med föräldrarna ger upphov till samtal och funderingar och framförallt aktiviteter, som ibland innehåller olika färdigheter som tex matematik. När jag var liten fick jag hjälpa till hemma med att ta betalt för växter. På den tiden fanns både 25-öringar och 10-öringar, så då var det lite sport med att ta betalt och räkna ut manuellt. Det var viktigt att det blev rätt! Jag planterade växter som stod 4x6 i varje låda, 24x10 lådor, jag stack sticklingar 20x10, räknade etiketter i buntar om 25 och la i buntar. Jag bakade med decilitermått med farmor och hjälpte mormor att plocka jordgubbar i litermått. Vi mätte fiskelina med morfar och såg farfar använda tumstocken då han mätte upp en ny blomsterbädd. Och kanske gav det mig en bra grund, men att cosinus och sinus blev alltför obegripliga på gymnasiet. Och idag bävar jag inför att sitta med matteläxor, då tex divisionssättet har förändrats. Jag ska välja den skola som har föräldrakurs i matematik! Så jag kan svara och resonera när sonen frågar. Nog spelar förskolorna och fritidshemmen en viktig roll för att stötta matematiskt tänkande. Där är personalens intresse och lekfulla inställning av stor betydelse.