Vari ligger lärarens begåvning?

Igår var jag på Fores och lyssnade till Jonas Vlachos som redogjorde för sin studie om vad som är en bra lärare. Den främsta slutsatsen som jag drar med mig in i politiken är att olika lärare matchar olika elevgrupper. Att svaga elever behöver tydligare ledarskap. Det ger ju ett större mandat till rektorerna att känna frihet kring rekrytering (dock inom behörighetsfältet). Men tex att skolor med låg måluppfyllelse kan uppge i annonserna att föreningserfarenhet är en merit.

I studien resoneras kring "begåvade" lärare som om det vore något medfött, inte uppövat. Ett högt gymnasiebetyg = stor begåvning. Kvinnliga lärare med höga gymnasiebetyg misslyckas efter 10-15 år i tjänsten, enligt studien, vilket är sorgligt, men inte oväntat. Beror det på kulturen i skolan, där det ibland råder en jantelag? Där det av äldre lärare upplevs hotfullt att unga, klipska tjejer kommer med hög ambition och dessutom analytiskt tänkande? Glastaket... Eller ligger det hos kvinnorna själva som har en brist på förståelse för olikheter hos eleverna? Eller att de har otroligt höga ambitioner som inte överensstämmer med verkligheten. Men det sjuka är att män med lika höga betyg når goda resultat i alla elevgrupper! Kan det bero på att kvinnorna i högre utsträckning tackar ja till uppdrag inom skolan utöver lärarbiten för att bli föremål för löneförhöjning? Vi är så många "fröken duktig" runtomkring... Vi ska komma ihåg att betygsskalan som lärarna gick ut med för femton år sedan var en annan; den relativa där det räckte med att vara bäst i klassen för att få en femma. Det handlade om att räcka upp handen, vara tyst i övrigt och ha alla rätt på provet. I dagens betygssystem är kvaliteterna och kunskapskriterierna uppräknade. Examinationsformerna varierar. I ett sådant betygssystem krävs någon form av lyhördhet gentemot elevgruppen och en flexibilitet vad gäller stoffet. Är det nyckeln till framgång? Kan man istället studera lärares drivkrafter och se resultaten däri? Eller handlar det om att de lärare som kan kommunicera sina behov och önskemål med rektor bäst (och kanske är mest lika sin skolledare) också lyckas bäst då de därmed kan känna ett stöd från skolledaren och därmed få en tjänst till nästa år som de gillar och lyckas med och på så sätt når höga resultat? Beror kvinnornas misslyckande på att de är vana att vara bäst i klassen och har svårt att se och acceptera andra kvaliteter? Eller går de in i väggen? Handlar det om den lärare som lyckas skapa goda relationer med föräldrarna till barnen tidigt kan pusha eleverna till höga resultat? Eller om att kontinuitet är viktigt för hög måluppfyllelse. Dvs du undervisar eleverna redan i sjätte klass och följer dem upp till nionde klass så att de känner till hur du bedömer och vad som premieras. Ofta är kvinnliga lärare barnlediga efter några läsår i tjänst då en vikarie tar över och bryter av. Det är inte alltid säkert att den ordinarie läraren får tillbaka sin klass. Sedan undervisar hon några år och är föräldraledig igen. Fast det är ju de manliga lärarna också mellan varven... Eller handlar det helt enkelt om hur duktig läraren är på att bygga relationer i klassrummet - med eleverna och det stoff som man undervisar om? Knäcker man koden i att hitta vilken faktor som gör att en lärare når höga resultat skulle nationen kunna vinna mycket. Mer skolforskning behövs!

Bloggat om detta: Rayman, Rekryteringsbloggen, clekterio